Min förlossning- 10 veckor senare

Freyja_bus

Trådstartare
Nu tänkte jag att jag skulle försöka skriva ner min förlossningsberättelse, och jag börjar med något så trevligt som en slempropp!

Fredagen den 23 januari började min slempropp äntligen att lossna och kom i omgångar under helgen. Jag kände mig pigg och glad i stort sett hela helgen, sprang på konstutställning och jobbade med hästen.


På söndagen började det dock kännas lite jobbigt i magen. Inga värkar, men jag kände mig allmänt tung och sliten. Det sista av slemproppen verkade ha släppt och det kändes att det snart skulle kunna hända något! Lite nervös gick jag och la mig och vaknade flera gånger under natten för att kissa.

På morgonen måndagen den 26 januari vid halv sju snåret gick jag upp för mitt kanske tionde toalettbesök den natten, och precis innan jag skulle sätta mig på toaletten så plaskade det till på golvet! En ack så liten pöl med fostervatten låg nu på golvet mellan mina ben och jag ville bara hoppa upp och ner och jubla! ÄNTLIGEN sätter det igång! Nervöst kröp jag ner i sängen igen och tänkte att jag skulle låta min man sova en stund till, och trots att jag egentligen inget hellre ville än att tala om för honom att det faktiskt hade trillat ut vatten ur mig =), så sa jag ingenting på säkert en timme, en stor prestation för mig! Jag låg och vände och vred på mig i sängen, men till slut väckte jag min man och sa att vi kanske skulle behöva åka in till förlossningen idag. Efter alla vändor vi varit där tidigare så sa min man något i stil med "jaha, varför då då?" =). Hur som helst, jag ringde in och vi fick komma in för att kontrollera om det var fostervatten som kommit ut. Jag hade inga direkta värkar ännu och min man var tvungen att fixa lite vid nybygget först, så vi kom inte iväg förän vid 11 snåret. Väl framme fick vi vänta i två timmar och sedan blev jag undersökt.

Det kunde inte konstateras att det var fostervatten som läckt, men när de kopplade på ctg var det tydligt att jag hade påbörjat ett regelbundet värkarbete med ca fyra min mellanrum. Jag kände naturligtvis värkarna, men de gjorde inte speciellt ont och eftersom jag haft en del regelbundna värkar tidigare trodde jag att de skulle skicka hem mig igen för sjätte gången! Men icke! Döm om vår förvåning när barnmorskan sa att vi antagligen skulle föda barn under det närmsta dygnet! Vi blev ivägskickade att äta lunch och sen var vi välkomna upp på förlossningsavdelningen!

Nervösa och glada i hågen gick vi till sjukhusets restaurang för att äta lite, men jag kände mig inte så hungrig och värkarna började kännas lite mer så jag åt bara en liten pluttig sallad. Sitta ner kunde jag inte heller göra, så jag fick stå upp och äta! Det var rätt många som tittade lite konstigt på mig =)

Vi kom till förlossningen vid 13-tiden och jag fick då ligga med ctg i en halvtimme och sedan blev jag undersökt. Jag var bara öppen 1-1,5cm men jag hade regelbundna värkar som började kännas mer och mer, med ca 3,5 min mellanrum. Vi blev ordinerade en promenad på två timmar, så det var bara att ge sig ut igen. Min kära man tyckte att detta var ett ypperligt tillfälle att åka och titta på kakel, det låg ju i närheten, men tvingades inse att det inte skulle hända! Vi gick runt sjukhuset och jag fick stanna vid varje värk och hänga över Mickes axlar, de började verkligen kännas mer nu! Vi gick in i pressbyrån och köpte lite godis och sedan vandrade vi runt en stund. Efter en timme var vi vid entrén igen och jag kände att jag inte orkade gå mer, det gjorde ont nu och det var jobbigt att behöva stanna helatiden. Dessutom var det kallt! Vi satte oss lite i entrén för att vila, och sedan ville jag gå ut igen, plikttrogen som jag är, det skulle ju promeneras i två timmar! Men vi hann bara ut genom entrédörren sen så gick vattnet! Det var den märkligaste känslan jag upplevt på länge måste jag säga. Varmt, klibbigt vatten som kom i mängder! Herregud, jag trodde aldrig att det skulle ta slut! Det kom massor av vatten för varje steg jag tog, och jag tvingade Micke att gå bakom mig för att ingen skulle kunna se och tro att jag kissat på mig!:D Det blev en liten pöl i hissen på väg upp till förlossningen =)

När vi kom in till förlossnigen igen fick jag ta en dusch, och det var helt underbart! Jag ville aldrig gå därifrån, det var ju så skönt med det varma vattnet under värkarna. Efter en halvtimme låg jag dock på sängen igen med ctg. Värkarna började göra ont på riktigt nu, men jag kunde fortfarande andas igenom dem ganska bra. Efter en halvtimme med ctg fick jag gå och bada, det var verkligen helt underbart! Jag satt i badet i över fyra timmar, men sen började värkarna göra alldeles för ont. Det blev knöligt att hitta någon bra ställning att sitta i och det varma vattnet hjälpte inte längre lika bra. Undeer badtiden serverades jag pannkakor, men jag åt nog bara en halv, resten fick min man äta upp! Under sista halvtimmen i badet fick jag börja andas lustgas, och det var rena himmelriket. Jag kände mig helt borta trots att jag bara hade 50/50 med lustgas och syrgas =)

När jag suttit i badet i ca fyra timmar var det skiftbyte och vi fick en ny barnmorska, som också var den barnmorska som förlöste mig. Jag gick upp ur badet och blev undersökt; öppen 6 cm. Jag försökte gå på toaletten men det var inte det lättaste (lustgasslangen räckte ju inte till toaletten:mad:) och efter ett tag gav jag upp och vi gick in i vårt förlossningsrum. Där låg jag sedan med lustgas ett tag och bad Micke hålla koll på värkarna så att jag kunde börja andas i tid. Det gjorde riktigt ont nu, men jag kunde fortfarande vila rätt bra mellan värkarna även om de kom tätt. Det var också ungefär nu som jag var tvungen att uppdatera IrpaSnirpa via sms, och Micke tyckte nog inte riktigt att jag var klok när jag sa " Ge mig telefonen, jag måste uppdatera på buke!". Jag ringde också och pratade med mamma och svärmor mellan värkarna =)







Mellan 6-8 cm, som tog ca två timmar, växlade jag mellan att ligga i sängen och få massage på ryggen och att sitta på en stor boll och få massage. Bollen var väldigt bra måste jag säga! Lustgasen ökades upp till 70/30.

forts. nästa inlägg
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Vid 8 cm gjorde värkarna riktigt jävla piss ont! Jag började dessutom få krystvärkar, vilket gjorde det hela väldigt jobbigt. Jag stod en del på knä på sängen och andades en massa lustgas som nu var uppe i 100%. Ibland andades jag på tok för mycket så jag liksom trodde att jag somnat, och vaknade upp genom att skratta och berätta att jag drömt något konstigt. Det var helsjukt. Men det sjukaste var att jag upplevde något helt galet, som jag inte riktigt kan beskriva, men det var som om jag visste precis vad som skulle hända innan det faktiskt hände. Jag visste tex att om jag vände på huvudet nu och sa en viss sak, så skulle Micke svara på ett visst sätt, och så gjorde han det! Barnmorskan ville t ex sätta in värkstimulerande dropp, som jag totalvägrade i en timme av någon anledning som jag inte vet, och jag visste då precis vad hon skulle säga och vad Micke skulle säga, innan det sades. Min teori såhär i efterhand är att jag liksom blev lite efter med lustgasen, så att jag upplevde allting senare än vad det skedde och att jag därför redan hade hört vad de sa innan jag trodde att jag hörde det... hänger ni med? Jag hade också någon sjuk föreställning om att vi befann oss i något typ av hjul, där vi måste gå igenom alla olika steg för att liksom komma "runt", och det var då bebisen skulle komma ut. Tänk er ett alfabet typ, man måste gå igenom alla bokstäver för att komma fram till sista bokstaven, och då kom bebisen... konstigt:confused:. Om jag skrek t ex så skulle det i slutändan bli bebisens skrik, så därför var jag tvungen att skrika... dessutom kom jag fram till att vi alla gick igenom det här och att det sedan slutade med att inget fanns kvar, det jag gick igenom var liksom "livet" och när bebisen sen väl kom ut hade jag slutfört min uppgift och då var allt liksom slut... det var också som någon inbördes tävlan om att komma ihåg en viss följd i ljuden (ni vet om jag säger tjing, ska nästa sänga tjning tjing, och nästa tjing, tjing, kabom... osv. Den som kommer ihåg allt och dessutom får till ett sista ljud är liksom bäst... detta försegick i min hjärna) äsch, skitsamma det går verkligen inte att förklara, men det var helt galet.

Någon gång vid ca 8 cm kände jag att jag var tvungen att gå upp och göra nr2, så jag baxade mig upp och gick till toaletten. Det var värkligen vidrigt att försöka bajsa samtidigt som jag hade krystvärkar som jag helst skulle hålla emot och utan lustgas! Jag var grymt nöjd när jag fixade det =)

Barnmorskan frågade flera gånger om jag ville ha ryggbedövning, eller snarare om jag var säker på att jag inte ville ha det, och det slutade med att jag var lite lagom otrevlig och sa "Gud vad du tjatar, jag vill inte ha någon jävla bedövning" och "Nej, håll käften nu!".

När jag helt plötsligt vaknade jag upp ur min lilla drömvärld och fortfarande inte öppnat mig mer, sattes värkstimulerande dropp in och sedan öppnades jag till 10 cm på någon timme. Krystvärkarna satte fart igen, men barnmorskan ville att jag skulle hålla emot och inte trötta ut mig eftersom My inte var tillräckligt långt ner ännu. Det var såklart omöjligt så jag krystade på ändå! Då ville hon att jag skulle upp och gå, men bara tanken på att röra mig en cm fick mig att vråla NEEJ! Jag försökte lägga mig på sidan men det gick inte, jag ville liksom bara vara i fred och ligga stilla och gunga med benen under värkarna. Och jag som absolut inte skulle föda barn liggandes på rygg... tji fick jag!

Krystarbetet tog ungefär två timmar från det att barnmorskan ville att jag skulle börja krysta. My var aktiv som bara den i magen med en puls på 180 under den aktiva fasen, men när det var dags att komma ut, då somnade hon :love:. Jag hade under hela den aktiva fasen tänkt att "det blir bättre när hon ska ut för då kan man göra något åt smärtan genom att krysta", det var det som räddade mig när det gjorde som ondast, men när det väl skulle till att få ut henne kändes det inte alls så! Fy vad ont det gjorde! Jag trodde faktiskt inte att jag skulle få ut henne, och bad min man flera gånger att vi skulle åka hem eller att de fick ta ut henne nu på något sätt, för jag ville inte vara med längre!:D

När det väl började hända något i krystningsarbetet och huvudet började komma fram fick jag känna på det lilla håriga huvudet! Det var häftigt, men jag hade så sjukt ont att det blev en snabb liten hälsning =) Det var jobbigt att jag inte kunde använda lustgasen när det gjorde som ondast (alltså när jag krystade) utan bara mellan värkarna, men jag hade otroligt mycket stöd i min kära man som skötte lustgasen exemplariskt och höll i mig under krystningarna. Själva krystningen kändes först som i att ta i som om man ska göra nr2 och sedan i slutet som en "kräksreflex" fast mellan benen =) Sjukt ont, och det värsta var såklart huvudet! När huvudet var halvvägs ute och värken tog slut så att jag var tvungen att ligga med ett bowlingklot halvvägs ut mellan benen och vänta på nästa värk (som kom fort men det kändes som en evighet) var helt klart det värsta! Sen kom huvudet ut helt i nästa värk och efter det var kroppen ute på en värk och rummet fylldes av det mest underbara och befriande skrik jag någonsin hört!

forts. nästa inlägg
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare



Vilken känsla att ha fått ut mitt barn:love:! Först en enorm lättnad över att allt var klart och sedan en överväldigande, varm, kärleksfull, stolt känsla över att vår älskade dotter var född! "Är det en tjej, är det en tjej?" frågade jag ivrigt Micke, och det var det! För även om vi visste till 99% så kan de ju ha sett fel =) Micke fick klippa navelsträngen och sedan fick jag den varma, goa lilla bebisen upp på mitt bröst...:love: Det var det häftigaste jag upplevt! Den lilla skruttan blinkade förvånat mot mig, spretade lite med fingrarna och letade sig fram till bröstet och började suga...:love: Och där låg jag och höll om mitt barn med min man vid min sida, vi hade äntligen blivit tre! Världens sötaste lilla tjej har vi satt till världen, livet kan ju inte vara mer fantastiskt!

I vågskålen =)


Hos pappa första gången


3890g och 50cm lång var vårt lilla undervärk, rosig och fin och matglad =) Efter att moderkakan kommit ut, de hade kontrollerat att livmodern dratt ihop sig och efter ett toalettbesök, flyttades vi över till BB avdelningen. Där stannade vi bara en natt och åkte sedan hem.

På BB


13 timmar gammal


forts. nästa inlägg
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Nu är lilla My redan drygt 10 veckor, tiden bara rusar iväg. Hon är helt underbar såklart och livet är fyllt av så mycket glädje och kärlek att jag känner mig helt överväldigad, lycklig, pigg och sprallig! Nya upptäckter görs varje dag, och att få följa Mys utveckling och att få vara med henne hela dagarna är verkligen en stor, unerbar förmån!





Att föda barn är helt klart det häftigaste jag gjort, och trots att det gjorde hur ont som helst skulle jag lätt göra om det i morgon om jag hade kunnat!

Långt blev det, hoppas att ni orkade läsa lite iaf =)

//Julia

Hela fotoalbummet med vår fantastiska dotter: http://www.pixbox.se/alb_show_id1000426_page0.html
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Jag blir helt tårögd, håller med dig till 200% om den sista stycket du skrev, trots att det är det jobbigaste jag varit med om så var det också det mest underbara och jag längtar nästan till det är dags nästa gång.

Det är roligt att läsa andras förlossningsberättelser, även om det är samma sak som ska hända (barn som ska ut) så skiljer det sig så himla mycket mellan olika förlossningar.
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Åååh vilken berättelse! Vad häftigt...:love: hua, börjar bli lagom måttligt nervös inför min egen stundande förlossning.....hjälp!

Måste bara fråga, hade du gått nån kurs i hur du skulle andas, eller kom det naturligt? Blir så osäker på om man kanske skulle gå nån kurs..om det är nödvändigt..?
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Åh näee nu trillar det tårar igen..

Hon är verkligen jätte söt Freyja och detta med att få barn är verkligen sjukt stort och helt underbart..
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Måste bara fråga, hade du gått nån kurs i hur du skulle andas, eller kom det naturligt? Blir så osäker på om man kanske skulle gå nån kurs..om det är nödvändigt..?

Fick en mycket kort beskrivning på föräldrautbildningen via mvc. Det mesta kom naturligt, men ibland fick bm hjälpa till lite (med lustgasen tex). Jag hade iaf inte behövt någon kurs, men vi är ju alla olika =)
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Shit redan 10 veckor? :eek:

Hon är UNDERBAR... och vilken underbar berättelse och helt ljuvliga kort. Jag älskar läsa och se dessa mirakelberättelser, för det är ju vad det är... det största som finns här i livet!

:love:
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Fick en mycket kort beskrivning på föräldrautbildningen via mvc. Det mesta kom naturligt, men ibland fick bm hjälpa till lite (med lustgasen tex). Jag hade iaf inte behövt någon kurs, men vi är ju alla olika =)

Tack för svaret! Och återigen stort GRATTIS till din UNDERBART LJUVLIGA LILLA MY! :love:
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Ja, tiden bara rusar iväg ju!!!

Jag gillar oxå att läsa sådana här berättelser så jag tänkte att det var på tiden att jag skrev en själv =)

Tack för alla kommentarer =)
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Hinner inte läsa allt nu. Har en hungrig bebbe som kallar på mig. men hann iaf läsa till det där du upplevde, det konstiga... precis sånt upplevde jag med! satt faktiskt och pratade om det i bilen för bara några minuter sen. återkommer igen när lilleman fått äta
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Åh vad härligt det låter! Det här är första gången som jag har känt att det ska bli riktigt spännande och att jag ser fram emot förlossningen önskar att det var lite mindre tid kvar!

Mina ögon fylldes med tårar!
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Jätte fin berättelse, kul att ha kort oxå för jag antar att ni har fler än de du visade nu ;)

Tillit Jag gick ingen kurs, vi fick en snabbvisning av barnmorskan som hade föräldrautbildningen innan förlossningen. Men då satt alla mest och asgarvade + att man bara blev skityr när man testade. För mig funkande andningen jättebra, jag hade en värk som gjorde ont (öppnades då samtidigt från 8 till 10 cm) och det var samtidigt som jag böt till förlossningssängen och var helt ofokuserad. Sen tog jag ju lustgas, 80/20 och vågade faktiskt inte testa utan om det skulle göra ont. Dock de sista 2-3 krystningarna struntade jag i lustgasen för jag ville inte vara full när bebisen kom ut ;)
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Vilken härlig roman :D Låter som om du hade en halvt hallicinogen upplevelse haha! Hon är helt underbar, lilla My!
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Tack för alla kommentarer!

vindvissla: Ja, när jag kommer igång kan jag skriva hur mycket som helst =) Denna roman är skriven med en hand dessutom!
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Jätte fin berättelse, kul att ha kort oxå för jag antar att ni har fler än de du visade nu ;)

Tillit Jag gick ingen kurs, vi fick en snabbvisning av barnmorskan som hade föräldrautbildningen innan förlossningen. Men då satt alla mest och asgarvade + att man bara blev skityr när man testade. För mig funkande andningen jättebra, jag hade en värk som gjorde ont (öppnades då samtidigt från 8 till 10 cm) och det var samtidigt som jag böt till förlossningssängen och var helt ofokuserad. Sen tog jag ju lustgas, 80/20 och vågade faktiskt inte testa utan om det skulle göra ont. Dock de sista 2-3 krystningarna struntade jag i lustgasen för jag ville inte vara full när bebisen kom ut ;)


Tack för svaret! Alltid nyttigt att höra hur andra upplevt det hela.
Jag har ju hela tiden tänk att jag ska lita på kroppen, slappna av så gott det går och ta det som det kommer! :)

Förlåt Freyja för mitt lilla trådkap!
:o
 
Sv: Min förlossning- 10 veckor senare

Psst.

Tydligen finns det bra avslappnings/andasband ( cd ) som man kan beställa, dom pratade gott om speciellt ett band på föräldrautbildningen..

Där går dom igenom olika andningsövningar osv.

För mig var det ju aldrig aktuellt med sådant så vi beställde inget ;)

Pm:a om du vill ha mer info.

Sorry Freyja nu ska jag inte OT:a din tråd mer ..
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Suck… jag stukade min fot ganska rejält förrförra sommaren vilket gick över med vila, fotleden har dock känts svagare sedan dess. Jag...
Svar
6
· Visningar
531
Senast: tuaphua
·
Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 090
Senast: Freazer
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 549
Senast: Twihard
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Nu skriver jag som det är. Jag behöver input och jag vill/kan inte berätta detta för någon i min närhet. En triggervarning kanske är på...
Svar
7
· Visningar
1 028
Senast: soom
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp