Sv: Mer uppdatering om Keles öga..
måste få fråga:
Varför är det så viktigt att kiropraktorn tiitar på hästen efter narkos? Och framför allt direkt efter?
Har ju varit med o sövt flera hästar men har aldrig varit med om att kroppen tagit stryk så kiropraktor måste kallas in..
Kele vurpade i hagen som 1½ åring, modell ordentligt. Var bara blankis, blankis och blankis den jävla vintern. Fick en rejäl muskelskada på vänster bak. Den läkte dock inte som förväntat, trots att vi skodde och broddade henne så hon skulle få grepp. Så in på klinik en månad senare. Det var början på en jävligt lång karusell.. Hon ägnade januari - september som tvååring med att åka jojo in och ut på klinik med ledinflammationer. Behandlade, blev bra, en månad senare var ledinflammationerna tillbaka. Vi slet vårt hår ang VARFÖR, och hon blev bara värre. Equiatriker kollade henne kontinuerligt, från två veckor efter vurpan och framåt. Vet var redan vid första besöket fundersam om hästen inte var sned i bäckenet och bad mig kolla med equiatriker.
FEM ggr bedyrade equiatrikern att hästen INTE var sned. I september var hästen sämre än någonsin, och jag var redan då erbjuden utdömning två ggr men avböjt. Som ett sista halmstrå så i sept som tvååring tog jag ut en annan equiatriker för en second opinion. Och tjohaj att häststackarn var sned. Bäckenet, bogen, nacken.
Rättades, och på ÅB i oktober gick hon ren på böjprov och var ohalt. Dock med en rätt sjysst rörelsestörning bak, taskig koordination och för att citera vet 'det ser ju ut som hon är av på mitten??'. Equiatrikern konsulterades igen, tyckte 'muskelminne, smärtminne samt att hon INTE VET hur hon ska bete sig när hon nu kan använda kroppen korrekt. Sätt igång henne och stärk henne'. Så jag gjorde det.
Hon var frisk och fräsch och tufflade på från oktober - maj. I maj var det 'friskförklaringsÅB'. Ren på böjprov, ren i alla gångarter vid longering. Så helt friskförklarad från 'vurpproblemen'. Dock märktes vid ridning på volt i trav i vänster varv att hon inte fick med sig HB ordentligt och hon hade plättlätt för sig i hö varv, men markant svårare i vä. Då vi visste det fanns en liten birkelandsfraktur/POF (dvs benbit) i hö bakkota bedövade vi den och bingo.
Så i maj 2006 opererades biten bort. Hon var UA böjprovsmässigt etc innan OP. På ÅB var den opererade kotleden UA, men 'de gamla' problemen var tillbaka, hon hade ledinfl igen och samma problem som efter vurpan.
Vi trodde först det var pga avlastning från OP och behandlade men näe. Då kopplades kiron in, konstaterade snedhet bäckenet ffa oc hon rättades och behandlade sedan. På ÅB nästan helt bra. Sen kom ögonoperationen, och när då samma jävla historia upprepades IGEN började det ju läggas ihop ett plus ett. Hon var nämligen ledhalt igen, och sned igen. Rättades och behandlades.. Innan jag hann sätta igång var det dags för nästa OP, och då ansåg ju både jag och vet och kiron att nu ska hon rättas såsnart hon kommer ur narkos!
Troligtvis så övertänjde hon ligament eller liknande vid den första vurpan och sen efter att ha gått sned så länge. Så hon har lätt att 'återkomma' i snedhet, och kastning/uppvak i samband med narkos blir 'för mycket' och hon blir sned. Och när hon blir sned kommer ledinflammationerna som ett brev på posten efter en tid. Och ju mer otränad/omusklad hon är dessto mer påverkar det. (Vet + kiron har gott hopp om att hon kommer bli mycket bättre även om hon skulle stå på näsan, när hon är i full träning och musklad och stärk, muskler hjälper ju till att stabilisera. Men hon hade vilat sen maj, och sista OP var nu i nov, så kan ju gissa hur ur form hon var inför den. Och än värre nu inför nästa..)
(Hon har generellt lättare än en 'normal' häst att bli sned, strax innan andra ögonop vurpade hon sig sned - fast åt 'andra hållet' i hagen/etc)
Tyvärr finns inget bra sätt att diagnosticera om ligamenten är förslappade, möjligen ev kan det synas med värmekamera. Men enligt både vet och kiro är det ett mycket rimligt antagande att det är det det beror på att hon har lättare än en 'normal' häst att bli sned (hon blir sned åt samma håll och på samma sätt efter varenda narkos, som av en händelse åt samma håll och på samma sätt som hon blev efter den ursprungliga olyckan).
Så, för att slippa att hon går sned och som ett brev på posten får ledinflammationer, så var det min absoluta önskan att hon skulle rättas direkt efter OP, för att mota Olle i grnd (dvs slippa ledinfl och påföljande ledsprutningar och konvalescens).
Hon var innan senaste narkosen 'rak' och ohalt, efter narkos var hon sned men ohalt. Så, förhoppningsvis motade vi Olle i grind där.