Michellan95
Trådstartare
Jag förstår ingenting av min katt just nu. Hon blir 12 år i april, märks att hon är en senior men enligt en djurskötare jag träffade idag var hon väldigt fräsch för att vara född -04.
Anledningen till att jag träffade en djurskötare idag var att sent igår hade Mis (min katt) ont i ryggen, hon visade smärtan efter upphopp i soffan. Jag var beredd där och då att kasta mig in i bilen för att åka till veterinären men sansade mig lite och tänkte att det kanske berodde på upphoppet och hon betedde sig som vanligt igen i soffan efter bara någon minut.
I morse var Mis inte alls en väldigt fräsch katt för att vara född -04 utan lite loj, tiggde mat men var inte så där överentusiastisk när det väl fanns mat i matskålen. Hon haltade en hel del, kändes nästan vinglig i baken, ville helst inte stå på ena bakbenet och när hon låg så la hon ut det bakbenet helt rakt från kroppen. Ringde till Strömsholm och jag hann tänka en hel del om diskbråck och cancer och avslitna muskelfästen mm. Fick komma in ganska snabbt och inte ett enda symptom fanns kvar på katten
inte ett enda och jag började känna mig lite dum
Djurskötaren klämde och kände och kunde inte provocera fram något. Mis var piggare, helt ohalt och helt stabil i baken, ingen feber och fina slemhinnor så sköterskan gick och pratade med veterinären. Om jag ville tittade gärna veterinären på Mis men eftersom hon tillsynes var helt frisk igen och så där väldigt fräsch så kunde jag ju spara en liten slant om jag åkte hem och kom tillbaka om symptomen kom tillbaka. Just då tyckte jag hela situationen var pinsam och jag kände mig som en lögnare men hemma var Mis verkligen sjuk så jag bestämde mig för frikortet (ja det kostade ju ändå) och åkte hem med min katt igen.
Väl hemma, öppnar buren, katten spatserar ur buren och ser tämligen fräsch ut igen men kommer inte så långt innan alla symptomen är tillbaka igen utom att hon inte är speciellt vinglig i baken. Men jag ser att hon markerar på bakbenet, jag har klappat henne i förbi farten när hon stod i köket och rumpan försvann som en smärtreaktion när jag kom längre bak. När hon står skjuter hon fram bakbenet och lufttrampar lite som att det gör ont att ställa ner benet.
Jag har bestämt att jag ringer en annan veterinär imorgon som får gå igenom henne grundligt (om ingen annan skriker rätt ut nu och tycker jag bums ska tillbaka till Strömsholm) utanför jourtid fast kanske ändå med förhoppning om en akuttid redan imorgon.
Men maskerar katter smärta så här?! Hur kan hon vara så pass dålig hemma och helt symptomfri hos veterinären?
Anledningen till att jag träffade en djurskötare idag var att sent igår hade Mis (min katt) ont i ryggen, hon visade smärtan efter upphopp i soffan. Jag var beredd där och då att kasta mig in i bilen för att åka till veterinären men sansade mig lite och tänkte att det kanske berodde på upphoppet och hon betedde sig som vanligt igen i soffan efter bara någon minut.
I morse var Mis inte alls en väldigt fräsch katt för att vara född -04 utan lite loj, tiggde mat men var inte så där överentusiastisk när det väl fanns mat i matskålen. Hon haltade en hel del, kändes nästan vinglig i baken, ville helst inte stå på ena bakbenet och när hon låg så la hon ut det bakbenet helt rakt från kroppen. Ringde till Strömsholm och jag hann tänka en hel del om diskbråck och cancer och avslitna muskelfästen mm. Fick komma in ganska snabbt och inte ett enda symptom fanns kvar på katten
inte ett enda och jag började känna mig lite dum Djurskötaren klämde och kände och kunde inte provocera fram något. Mis var piggare, helt ohalt och helt stabil i baken, ingen feber och fina slemhinnor så sköterskan gick och pratade med veterinären. Om jag ville tittade gärna veterinären på Mis men eftersom hon tillsynes var helt frisk igen och så där väldigt fräsch så kunde jag ju spara en liten slant om jag åkte hem och kom tillbaka om symptomen kom tillbaka. Just då tyckte jag hela situationen var pinsam och jag kände mig som en lögnare men hemma var Mis verkligen sjuk så jag bestämde mig för frikortet (ja det kostade ju ändå) och åkte hem med min katt igen.
Väl hemma, öppnar buren, katten spatserar ur buren och ser tämligen fräsch ut igen men kommer inte så långt innan alla symptomen är tillbaka igen utom att hon inte är speciellt vinglig i baken. Men jag ser att hon markerar på bakbenet, jag har klappat henne i förbi farten när hon stod i köket och rumpan försvann som en smärtreaktion när jag kom längre bak. När hon står skjuter hon fram bakbenet och lufttrampar lite som att det gör ont att ställa ner benet.
Jag har bestämt att jag ringer en annan veterinär imorgon som får gå igenom henne grundligt (om ingen annan skriker rätt ut nu och tycker jag bums ska tillbaka till Strömsholm) utanför jourtid fast kanske ändå med förhoppning om en akuttid redan imorgon.
Men maskerar katter smärta så här?! Hur kan hon vara så pass dålig hemma och helt symptomfri hos veterinären?
