marytwice
Trådstartare
För drygt ett år sedan satte jag och sambon oss i en bil och körde närmre 50 mil för att titta/köpa en omplacering. När vi till sist hittat dem befann vi oss på en lite rastplats mitt i ingenstans längs Gimån. Vi möttes av en liten kvinna som kom ut ur sin husvagn med en slående parfymdoft av "au de Öl".
Efter en stunds samtal och promenad UTAN matte gjorde vi allt fel!
Tyckte synd om hunden, betalade honom på plats, utan vetrinärbesiktning samt åkte därifrån med hunden utan att alla papper var klara, de skulle skickas....
Nu hade vi mer tur än vi förtjänade, papprena kom på posten, sent om sidor men de kom, av en slump valde vi samma försäkringsbolag hunden haft hela sitt liv (fick behålla full livfösäkring - trots lägre pris). Han var frisk och full av energi.
*Nu hade vi fått händerna fulla, en 2,5 årig kastrerad labbehane - utan uppfostran...
*Han var ordentligt överviktig
*Han kunde inte gå i koppel
*Han blev så exalterad av att gå ut och kissa, att det tog över 20 minuter att få kraken att sluta skaka
*Hoppade på allt och alla
*Han kunde inte träffa andra hundar (har nog aldrig sett en sådan sedan han flyttade från sin uppfödare)
*Gick inte att ha lös
*Trodde att alla människor som rörde sig i närheten var där för att lekas med
*Skällde på alla som rörde sig / lät i trapphuset.
Tiden gick och saker har gått allt bättre, lagom till jul var vi på julmarknad i Gamla stan i Sthlm och det gick jättebra - han höll sig nära mig trots alla dofter, människor och andra hundar. Fick för sig att ställa sig upp på baktassarna för att nå upp till en schark-bod, och fick en bit renkött av försäljaren som belöning.(hmmm)
Med motion fick vi bort mycket av hans olater, efter en slyngelkurs började vi äntligen få lite grundlydnad på honom.
Vi gick en "hundmöteskurs" i våras och det gick riktigt bra - till sista gången. Vi skulle träffa andra hundar än de som gick på kursen - han blev så glad och adrenalinstinn att han inte kände hur han klev på en trasig glasflaska... det blev ett mindre blodbad på cykelvägen och tur för oss så låg Ultuna bara 5 minuter bort med bilen.
Vad som såg ut som ett litet sticksår på 1cm visade sig vara två avskurna tåsenor och dryga 5 månaders rehabilitering... med en hund som omplacerades bla för sitt aktiveringsbehov. Den 1:a oktober blev han helt friskförklarad
Efter en stunds samtal och promenad UTAN matte gjorde vi allt fel!
Tyckte synd om hunden, betalade honom på plats, utan vetrinärbesiktning samt åkte därifrån med hunden utan att alla papper var klara, de skulle skickas....
Nu hade vi mer tur än vi förtjänade, papprena kom på posten, sent om sidor men de kom, av en slump valde vi samma försäkringsbolag hunden haft hela sitt liv (fick behålla full livfösäkring - trots lägre pris). Han var frisk och full av energi.
*Nu hade vi fått händerna fulla, en 2,5 årig kastrerad labbehane - utan uppfostran...
*Han var ordentligt överviktig
*Han kunde inte gå i koppel
*Han blev så exalterad av att gå ut och kissa, att det tog över 20 minuter att få kraken att sluta skaka
*Hoppade på allt och alla
*Han kunde inte träffa andra hundar (har nog aldrig sett en sådan sedan han flyttade från sin uppfödare)
*Gick inte att ha lös
*Trodde att alla människor som rörde sig i närheten var där för att lekas med
*Skällde på alla som rörde sig / lät i trapphuset.
Tiden gick och saker har gått allt bättre, lagom till jul var vi på julmarknad i Gamla stan i Sthlm och det gick jättebra - han höll sig nära mig trots alla dofter, människor och andra hundar. Fick för sig att ställa sig upp på baktassarna för att nå upp till en schark-bod, och fick en bit renkött av försäljaren som belöning.(hmmm)
Med motion fick vi bort mycket av hans olater, efter en slyngelkurs började vi äntligen få lite grundlydnad på honom.
Vi gick en "hundmöteskurs" i våras och det gick riktigt bra - till sista gången. Vi skulle träffa andra hundar än de som gick på kursen - han blev så glad och adrenalinstinn att han inte kände hur han klev på en trasig glasflaska... det blev ett mindre blodbad på cykelvägen och tur för oss så låg Ultuna bara 5 minuter bort med bilen.
Vad som såg ut som ett litet sticksår på 1cm visade sig vara två avskurna tåsenor och dryga 5 månaders rehabilitering... med en hund som omplacerades bla för sitt aktiveringsbehov. Den 1:a oktober blev han helt friskförklarad
