Min mammas förra hund op för lös benbit i armbågen, hon var besvärad trots op, och på äldre dagar blev det även pålagringar. Nu funkade det okej eftersom hon var ren sällskapshund och kändes obesvärad, men det blev ju aldrig mer något ”fullt ös, medvetslös” efter op. Hon op som 4 åring och somnade in som 11 åring, då pga hjärntumör. Åren emellan var det smärtstillande i perioder, speciellt när pålagringar kom, massage, rehabprogram osv för att få det så bra som möjligt. Att op och sen tro att allt blir bra hade jag aldrig vågat hoppas på!
