Som
@athena_arabians säger. Fönster (och balkongdörrar) är ett område där det är "relativt" lätt att göra stora förbättringar för att dämpa buller utifrån, med rimlig arbets- och pengainsats.
I övrigt kan man väldigt generellt säga att massa är bra när det gäller att dämpa (läs: avskärma) buller. Spånskiva är bättre än tretex, MDF är bättre än spånskiva, gips är bättre än MDF, dubbelgips är bättre än enkelgips etc.
En annan viktig punkt är att eliminera springor och luftspalter. Ett aldrig så bra fönsterparti eller vägg kommer att isolera ljud mycket sämre om det finns minsta springa som luft/ljud kan leta sig mellan. Foga med fogmassa, och överlappa eventuellt dubbelgips.
Sedan kan man nå rätt stor effekt genom att med absorberande ytor minska efterklangen inne i rummet, utan att egentligen
skärma eller
isolera bort buller. Med genomtänkta val av inredning och textil kan man komma en bra bit.
Jag renoverade sovrummet förra året och hade ljud- och ljusmiljö som prioriterade områden.
Befintliga väggar var typisk 70-tals fiberboard med strukturtapet, en vägg hade dessutom fem inbyggda garderober. Jag valde att sätta läkt och liggande ohyvlad brädpanel på huvudväggen, med ca 5 mm mellan brädorna. Mellan läkten, bakom panelen, satte jag tunn mineralull. Konstruktionen blev snygg (eftersom jag målade brädornas kanter tänker man inte på spalten) och tightar upp efterklangen en hel del.
Men den stora effekten kommer från garderoberna. Jag rev ut de befintliga stommarna och gipsade upp alltihop som en bred nisch där det nya golvet fortsatte in. I nischen ställde jag IKEA Elvarli, fäst stadigt mot väggen, och fick på så sätt en 3 x 2,5 m stor ljudabsorbent fylld med 60 cm djupt med kläder i hyllor och på stänger. Garderobsnischen täcks av fyra längder IKEA Sanela velourgardiner i färg som matchar rummet, de är i allt väsentligt transparenta för ljud. Snyggt (imho) och förbaskat effektivt.
Golvet vilar förstås på underlagsfoam men det är mest för värmeisoleringen - garaget ligger direkt under sovrummet. Ljudmässigt finns ingen effekt.
Brädväggen är mörkt varmbrun, resten av rummet går i en varm litet dov lattenyans, gardinerna matchar i ett fräckt mönster och är av en extra tät mörkläggningskvalitet. (Jag ogillar vita och ljusa sovrum å det grövsta, det räcker med väldigt litet ströljus för att göra rummet jobbigt ljust.) Den mörka färgskalan ger ingen klaustrofobisk känsla eftersom jag ljussatt hyfsat levande med små spottar. När man kommer in i rummet känns ljudmiljön som i en klädkammare full med vinterkläder. Rummet blev en dröm att somna och sova i, precis som jag ville.