Liten rottweiler lämnar stort hål

escodobe

Trådstartare
När han gått bort.
Avlivade min älskade brötrottweiler i fredags. Visst, han hade säkerligen kunnat leva flera månader till, men till och med lekhusse, som blundat hårt för alla ålderstecken, förstod i fredags att allt inte stod rätt till med monsteret längre.

Att behöva lämna honom hemma förra helgen, när vi andra gick bohusleden kändes hemskt, även om han var glad hos lekhusse så kändes det som om vi helt enkelt inte kan ge honom ett liv han förtjänar.

Han fick springa av sig i rastgården och jaga köttbullar innan han somnade in med mig, lekhusse och min pojkvän - som från början var riktigt rädd för rottweilers men som blivit väldigt fäst vid honom. Hans första husse kunde inte vara med, men han sörjer honom han med när han fick veta att beslutet var taget.

Det känns som ett helt riktigt beslut, och jag är lycklig att jag tog beslutet nu, medan han fortfarande kunde njuta av livet som den turbohund han var, än att låta honom bli skruttigare och skruttigare...

Han skulle ha fyllt elva i december
.
watch

Bilden togs tidigare i sommar.

Men hur ska livet gå vidare utan en Brutus? Jag öppnar fortfarande sovrums dörren försiktigt för att inte slå honom i huvudet md dörren, jag ropar på honom när vi ska ut och det är tomt på min högersida...
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

319042_2308203545753_1269250307_32833614_4001066_n-1.jpg

Juni/juli
316687_2308203945763_1269250307_32833617_2367967_n.jpg

Början på augusti
321277_2308204065766_1269250307_32833618_2875958_n1.jpg

Här syns det att åldern tagit ut sin rätt. Det här togs onsdags eller torsdags - men han är inte sämre än att han kan njuta av fullt ös medvetslös under
297247_2308204585779_1269250307_32833621_3424854_n.jpg

Sista springrundan
 
Senast ändrad:
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Vi tänder ett ljus för Brutus. Så skönt att få vila innan man blivit sorgsen och tom.
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Usch. det är det värsta med djur, att ta det hemskaste beslut som finns.:cry:

Här kommer en stooor kram från småland.
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Jag beklagar verkligen sorgen! :( Hoppas det tomrum du känner kan vägas upp av vetskapen om att han fick somna in innan hans gnista hann slockna.
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Ja, verkligen. Om man bortser från det rent hälsomässiga aspekterna, han hade en smärttröskel utan dess like, så börjar han väl skrutta till sig så är det långt gånget, så handlade det även om livskvalitet.

På grund av mina hundars vitt skilda behov, och det faktum med att jag sorgligt nog numera behöver arbeta heltid, så har de lett till en i längden otillfredställande hundsituation.
De fick vara hemma under arbetsdagen förrutom när lekhusse tog ut dom på en runda mitt på dagen och höll dem sällskap lite. Jag är inte nöjd med att mina hundar sover bort sina liv och kan han av hälsomässiga skäl dessutom inte fullt ut följa med på alla roliga aktiviteter som han hade älskat så är det inget värdigt hundliv. Han fick sluta livet som en glad och fullvärdig medlem i familjen.

I sorgen finns också glädjen över att lillhundens vardag kommer förbättras eftersom han kan vara hos en dagmatte eller på dagis.
(Det är långt och invecklat att förklara alla samverkande faktorer när det gäller de bägges behov som lett till situationen tidigare)
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

*skickar tröstkramar*

Det är alltid jobbigt när en älskad hund går bort... Men han har ju utan tvekan fått ha ett fint liv hos dig ändå och det är starkt gjort att kunna låta sin älskade hund somna in innan det gått för långt. Se till nu att njuta av din lillhund och krama honom lite extra när det känns som jobbigast så ska du se att det så småningom blir bättre igen.
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Beklagar, oerhört starkt av dig att inte gå och sega med beslut och avlivning.
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Jag beklagar din stora förlust. Det är så fruktansvärt att behöva inse att man måste fortsätta leva utan dem. Älskade älskade djur.

För mej var min andra hund en stor tröst när min gammelman dog. Utan honom hade det varit ännu svårare att gå vidare, ännu tommare, ännu mer fruktansvärt.

Jag hoppas att du också kan känna tröst i sorgen av din andra hund.

Många tröstkramar
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Klokt beslut - men det gör ju inte saken lättare... :cry:

Men, jag måste bara säga - vilka fina tänder han hade i så hög ålder!!!!! Sällan man ser så vita tänder på en så gammal hund, jättefina! :)
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Jag blir så imponerad, fantastiskt av dig att ta beslutet innan han blev dålig på riktigt. Alldeles för många hänger kvar alldeles för länge, och ser bara till sig själva och inte till djuret.

Tröstkramar från mig och min bebisrottis, vi beklagar sorgen.. Fick tårar i ögonen när jag läste det du skrev.
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Usch,jag avskyr sådana här trådar,får mig alltid att börja gråta och tänka på att den dagen så småningom kommer för oss alla med hundar...

Stora och varma tankar till att du ändå hade styrkan inom dig att ta bort honom i tid. Tänker på er
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Nej men inte lille Brutus... Utan att ha träffat honom så känns han så mycket Loke. Samma tjocka pannben, flinet på läpparna, tåligheten. Och tyvärr samma ålder och delvis samma diagnos.

Visst har det gått rätt fort sedan ni konstaterade att han hade sponylos? Hade han några andra kända problem?
 
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Ja, han blev gammal under det här året. Först så skulle han vila och medicineras för spondylosen, sen bara någon vecka efter atthan fått okey för att motioneras ordentligt så slet han av en klo, han fick opereras och den ville inte läka som den skulle. Sen i vintras började han låta otäckt när han sov, som underliga snarkningar. När han var vaken lät han fullt normalt, så när vi åkte in akut, för vi trodde nästan han hadevatten i lugnorna och skulle dö eller något så illa lät det, på blå stjärnan trodde de att han hade övre luftvägsinfektion,de kunde ju inte höra hur han lät när han var avslappnad och fick rådet att vila och avvakta.
Efter att det inte blivit bättre på ett par ett tag åkte vi till vår vanliga klinik och där hittade de problemet för när han blivit sövd. Han hade stora polyper och inflammerade stämband. Hade det varit en hund som skällde hade det hörts att han blivit hes, men brutus skällde ju nästan aldrig ändå. Men han blev bättre i alla fall.

Men han lyckades aldrig bygga upp samma muskelmassa och kondition efter all (påtvingad) vila.

Sen i våras slet han av sig en till klo, han som haft kanonfina klor tidigare, men det åkte jag inte till veterinären med och den läkte faktiskt bättre än den andre.
Men under året så har andra ålderstecken smygit sig på, han ser lite sämre, hör lite sämre och har blivit lite tröttare.

Nu låter det ju som han var jättesjuk, men han gick från att vara "duracellkanin" - hundvakterna förra sommaren undrade om det överhuvudtaget GICK att trötta ut den nästan tio år gamla hunden, till mer normal halvgammal hund. Men skillnaden var ändå såpass att till och med min helt hundnovise pojkvän märkt att hunden "blivit gammal" under sista året, och nu under sommaren gick det fortare.

Jag tror att det var förödande att han pga all vila i höstas/vintras tappade en hel del av musklerna. Det gick inte att få ordning på oavsett hur jag laborerade med motion, snöpulsande, foder ect.
Sen är jag inte helt förvånad att bli gammal processen gått ganska fort eftersom han var som en unghund ända tills han blev gammal så att säga.
 
Senast ändrad:
Sv: Liten rottweiler lämnar stort hål

Usch ja, jag är där nu med en hund som vilat och tappat alla muskler i bakkärran :(. Vi vann en elittävling i höstas, sedan hände något som jag trodde var en sträckning i ryggen och efter det har det bara gått utför. Tack och lov så fungerar de smärtstillande hyfsat, han har slutat tveka med att hoppa in i bilen. Jag trodde han tvekade för att han såg lite dåligt...

Farbror Loke har också haft lite annat småkrafs med sina godartade tumörer. Det är ju något som går snabbt att operera och läka, men han rasar lite i muskelmassa varje gång...

Jag hoppas att jag kan vara lika stark som du är nu när det är dags. Med gamla tiken så är jag helt förberedd, men jag kan inte ens prata om att Loke inte kommer leva för evigt utan att få ont i magen.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Ja, nu har jag tagit ett av de svåraste besluten i mitt liv. Jag skulle bli så otroligt glad om någon orkade läsa/skumma igenom allt...
2
Svar
22
· Visningar
4 075
Senast: Lotus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp