Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Till er alla

Måste ändå fråga eftersom jag trots allt inte vet om jag gör rätt.
Som jag sagt tidigare så orkar jag inte höra mer från deras pappa, detta ständiga tjat om vem som ska köra hit och dit,
hans ständiga nervärderande ord osv osv osv.
Därför har jag tidigare sagt ifrån att han får ansvara för att de kommer till honom och hem igen annars får det vara... Jag tar ju allt ansvar annars,jag ringer ju inte honom och ber honom hämta/köra barnen när de är hos mej, men han tycker att det är självklart att ringa mej om de behöver skjuts någonstans det gäller ju bara två dagar!
Detta har bara resulterat i att min dotter har ringt hem på söndagkvällen och ledsen säger att pappa inte tänker köra hem henne... Förut var det sonen men han åker ju inte alls längre...
Mitt hjärta blöder hur tänker han :confused: Fattar han inte att det är hans dotter/son som far illa av detta:confused: Jag vet ju att det är för att straffa mej på något underligt vis men jag fattar inte varför?

Det märkliga är att han genom åren alltid har velat att jag ska ställa upp och lyssna på vad han och hans fru har för problem, när hon jobbar kväll ringer han, när jag har vägrat har det givetvis gått ut över barnen...

Vi var ju ihop hela tonårstiden jag var 14 han 15 jag flyttade ifrån honom samma år som jag fyllde 21. Kanske beror det på det?
Hela tiden innan vi flyttade ihop var han väldigt dum och nervärderande mot sin mamma, när vi bott ihop ett tag blev han det mot mej istället och den vanan är oförändrad, det är ju kul för honom att han tycker att han kan berätta allt för mej (inklusive allt jag INTE vill veta) och dessutom ha mej som slask hink.

Men frågan är gör jag fel som vägrar prata med honom mer?
Gör jag fel som kräver att han ska köra och hämta/lämna?
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Vad som är rätt och fel är ju svårt att veta, men du skulle förmodligen slippa en del konflikter om du i alla fall hämtar/lämnar ibland... OM ni nu kan komma överens om att ni tar varsin av resorna, t.ex du lämnar och han skutsar tillbaka henne.
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är vikti

TinyWiny skrev:
Till er alla

Måste ändå fråga eftersom jag trots allt inte vet om jag gör rätt.
Som jag sagt tidigare så orkar jag inte höra mer från deras pappa, detta ständiga tjat om vem som ska köra hit och dit,
hans ständiga nervärderande ord osv osv osv.
Därför har jag tidigare sagt ifrån att han får ansvara för att de kommer till honom och hem igen annars får det vara... Jag tar ju allt ansvar annars,jag ringer ju inte honom och ber honom hämta/köra barnen när de är hos mej, men han tycker att det är självklart att ringa mej om de behöver skjuts någonstans det gäller ju bara två dagar!
Detta har bara resulterat i att min dotter har ringt hem på söndagkvällen och ledsen säger att pappa inte tänker köra hem henne... Förut var det sonen men han åker ju inte alls längre...
Mitt hjärta blöder hur tänker han :confused: Fattar han inte att det är hans dotter/son som far illa av detta:confused: Jag vet ju att det är för att straffa mej på något underligt vis men jag fattar inte varför?

Jag har läst hela tråden, nu lägger jag mig i.
Jag har en sextonåring själv, vår situation vad gäller hans pappa liknar er.
Så här tycker jag: Pappan är vuxen. Han får själv ta ansvar för relationen till sina barn. Du ska INTE hålla på och tjata - lägg den energin på något bättre. Säg som det är till ungdomarna, de är ju stora nu. Smutskasta inte deras pappa, men säg som det är: han vill inte komma och hämta er, till exempel.
Jag skulle gå så långt som till att ifrågasätta om deras pappa verkligen ÄR viktig - - eller, jo det är han, men fattar han inte det finns det INGET du kan göra åt det. Barnen kommer att känna hans brist på engagemang vare sig de ses eller inte. Jag menar, han kan vara sas frånvarande, bortvänd, i deras närvaro. Och är det troligen, vore han inlevelsefullt närvarande när han har dem, skulle han vilja ha dem mer och de skulle vilja ha honom. Så är det. Han älskar dem inte på riktigt. Hårt men sant.

Sen tycker jag, hårt men sant, igen, att du ska släppa dina ideal lite. Dina barn har dig, de har din sambo som är en engagerad styvfar och de har kanske morföräldrar eller andra vuxna, förutom kompisar, tränare etc. Din sambo kan tex hålla på med mopeden tillsammans med sonen. Jag tycker att du ska vara ogrumlat glad för det, skit i att tänka att det borde varit den biologiske fadern. Förälder är den som tar föräldraansvaret och som hyser föräldrakänslor.

Sen är det såklart jobbigt för barnen att deras far inte ger dem vad han borde. Jag tycker att du ska satsa din energi på att prata med dem om det vid behov, samt på att orka vara närvarande med dem. Bekymra dig inte så mycket över deras far, det tillför inget till någon. Du kan inget göra i den delen. Men du kan vara där, i det liv ni faktiskt lever, för dina barn, istället för att bråka med fadern om hur det borde ha varit i stället, eller sörja över hur det borde ha varit.

Det märkliga är att han genom åren alltid har velat att jag ska ställa upp och lyssna på vad han och hans fru har för problem, när hon jobbar kväll ringer han, när jag har vägrat har det givetvis gått ut över barnen...

Ja, ja, omogna egon finns det alltid. Om han tar barnen mindre för att du inte pratar med honom om hans problem i sin nya familj - ja, nu är jag hård igen: prata inte med honom, säg som det är till barnen. De fattar att det är han som är dum. De fattar att det inte är du som ska/kan få ordning på honom.

Jag sa en gång till min tonåring att jag har lite dåligt samvete på något sätt för att hans pappa är så hopplös. Sonen sa genast, förvånat, att det inte är jag som ska ha dåligt samvete, det är han. Ungar fattar sånt, ta inte på dig allt!

Men frågan är gör jag fel som vägrar prata med honom mer?
Gör jag fel som kräver att han ska köra och hämta/lämna?

På a. svarar jag NEJ!
På b. svarar jag att jag inte riktigt vet. Jag vet inte vilken deal ni har, eller borde ha. Medan min son fortfarande var hos sin far, vilket han inte är längre, var det så att man hämtade. Pappan hämtade här, jag där. Men jag vet inte hur ni bor, vilka arrangemang ni har. I alla fall ska du inte behöva ligga startberedd. När ansvaret är hans, så är det hans.
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Till alla
Det här att jag inte vill köra dem/hämta dem hos deras pappa beror på att: jag får inte lämna/hämta dem när inte frun är hemma "vi kan ju göra nåt i hallen inför alla barn"
När deras dotter var liten ville jag lämna men inte hämta eftersom hon var så ledsen när barnen skulle åka hem, när hon fick följa med och lämna dem hemma visste hon var de var och behövde inte vara ledsen.
Om jag ska hämta/lämna kan jag aldrig hjälpa dem med väskor odyl. eftersom det då väntar en utskällning som jag kan klara mej utan, för att inte tala om hur hemskt det är att lämna barnen där de blir ju också ledsna... Jag får alltså ringa från bilen när jag är framme istället:eek: , men det vägrar jag göra för jag tycker det är löjligt:mad:
Eftersom jag kör och hämtar/lämnar dem alltid annars tycker jag att han kan köra dem 4 gånger per månad, jag kör dem oftast två gånger/dag
Det är ca 2,5mil emellan oss så det är inte längden utan det är detta att jag alltid ska ställa upp på honom och köra i tid och otid som jag stör mej på.
Om han ska hämta dem så ska det alltid ske i samband med något de ändå ska göra och det finns ingen planering alls utan de ringer 10 minuter innan och kräver att de ska vara klara att åka.
Då han inte bidrar till något alls tycker jag att det är lite begärt att han ska hämta sina barn.

citat" Förälder är den som tar föräldraansvaret och som hyser föräldrakänslor. "

Så har jag också alltid tänkt förälder blir man inte det är något man är...

Det värsta är nog att jag hela tiden har försökt leva upp till att mina barn aldrig ska behöva bli svikna av mej, med följd att jag nästan slår knut på mej själv ibland för att ge dom det jag vill, När han sviker så tröstar jag... Fast jag hade velat skrika rätt ut att träffa honom aldrig mer han gör dej bara illa, vilket jag givetvis inte säger.
Men jag blir så arg ibland(jag vet att det är mitt eget fel) när det är något jag inte kan/hinner göra, och dotternsonen blir sur/ledsen, det kanske händer en gång på tusen!
Men han då vill jag skrika han kan svika dej gång efter gång och det gör inget:confused:
Känner mej något irriterad nu på allt jag ville ju ge mina barn en bra barndom inte ville jag att deras pappa av alla människor i världen skulle få förstöra något så viktigt:mad:
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är vikti

Nu är i alla fall jag helt inne på att pappan får sköta hämtandet och lämnandet. Ställer barnen upp på 10 minuters framförhållning, så är det upp till dem. Låt honom sköta detta genom kontakter med barnen, inte genom dig, de är ju inga bebisar. Min son sköter sin kontakt med fadern helt själv: några telefonsamtal om året, några släkttillställningar om året. Det är i stort sett allt. Någon gång går de på bio.

Det ÄR tråkigt att deras pappa inte funkar. Du är ledsen över det, och det är inte konstigt.

Men håller du på och tjatar och medlar och slår knut på dig själv ser ju barnen bara utsidan av din knut, om du förstår hur jag menar. Alla dina intressanta och bra egenskaper är ju på insidan av knuten - inlåsta ibland av din konflikt med pappan.
Jag är tyvärr övertygad om att det försämrar din relation till barnen.

Jag tror helt säkert att du och din sambo har vad som behövs för att ge ungarna en vettig hemmiljö och rimlig trygghet i livet. Jag tycker att ni ska ägna er åt det och vara glada över att ni klarar av det, och låta pappan sköta sitt på egen hand. Barnen vet redan hur lite de kan förvänta sig av honom, gör inte deras besvikelse värre genom att vara ännu besviknare själv.

Lyckas du strunta i honom lyckas du antagligen också låta bli att skuldbelägga dig själv för hans tillkortakommanden och då minskar risken att din frustration får ut över barnen. Tala om win-win situation!

Sen ska du så klart trösta när han sviker - om barnen på något sätt visar att de behöver det. Men det är ju inte konstigare än att man tröstar om en kompis sviker eller något annat går åt skogen. Det är en annan sak än att försöka släta över hans brister.

Jag låter nog lite hård, men jag menar väl. Ta hand om den familj du har, skit i den du kunde ha haft. Du vill väl ha din sambo, och du kunde ju uppenbarligen ändå inte ha haft en bra familj med barnens far. Det visar han ju med all önskvärd tydlighet!
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Nej drömmen om en familj med honom försvann för många år sedan långt innan jag flyttade ifrån honom.
Nu skulle jag skratta åt det absurda i att leva med någon som han:rofl: , det går liksom inte ihop med min livsfilosofi, jag är glad att han gav mej det finaste jag har men sen är det bra med det!
Tack för dina och alla andras åsikter ibland behöver man se från utsidan för att förstå insidan.
Att jag reagerade så mycket nu beror nog mycket på att jag försöker reda upp mitt förflutna, med allt vad det innebär... Där finns ju bland annat han även om han inte har någon framträdande roll så är det ju för att jag var som jag var när vi var ihop som han tror att det forfarande går att behandla mej som slaskhink.
Han vet ju inte att den människan inte finns mer.
Och när man redar upp saker och ting så blir man så känslig... man får liksom nerverna utanpå och det är jobbigt men jag har ju gått igenom det en gång utan hjälp och denna gången är jag ju vuxen så man fattar ju på lite annorlunda sätt. Nu ska jag ju "bara" ta fram alla pussel bitarna och vrida och vända och försöka förstå och lägga dem på rätt plats.
Tack för att ni alla finns och bryr er:bow:
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

TinyWiny skrev:
Detta har bara resulterat i att min dotter har ringt hem på söndagkvällen och ledsen säger att pappa inte tänker köra hem henne...

Du har sett ett mönster. Jag tycker att du ska ta upp detta med din dotter. Ni två måste bestämma hur ni ska agera när detta händer. Eventuellt kan ni oxå hitta sätt att förebygga att detta händer, t ex att din dotter kräver att han lovar att även skjutsa hem henne, ifall hon kommer till honom.

Tänk inte så mycket på varför han gör sina konstigheter. Det tar bara energi. Hitta sätt att hantera vardagen istället. Ett återkommande vardagsproblem för dig verkar vara att han nedvärderar dig och skäller på dig på att sätt du inte gillar. Hur ska du hantera det? Jag tycker att du ska bestämma en strategi, och sedan förklara den för honom. (T ex: När han skäller varnar du med "så här accepterar jag inte att bli tilltalad", sen får han ytterligare en chans, och om han ändå fortsätter lägger du på luren/stänger bildörren och åker hem.)
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Jo det där att bestämma innan har vi gjort han lovar att köra men sen kommer frugan hem och säger nej, han vågar inte säga emot och då blir det som det blir iallafall.:(

Strategin har funnits länge jag har förklarat att han inte kan bete sig illa mot mej eller barnen, tror du det fungerar? Nej tyvärr inte. :mad:
Jag har avslutat många samtal med -vi tar det här när du kan prata lungt, eller -vi diskuterar inte det här mer.
Tyvärr är det så att samhället kräver att jag komunicerar med barnens pappa, då vi har delad vårdnad (på pappret iallafall) är jag skyldig att medela vissa saker tex utvecklings samtal, föräldramöte, allvarligare sjukdomar osv.
Jag har i omgångar bett skolan skicka informationen direkt till honom men det fungerar inte så säger de, skolan har ingen skyldighet till det, men jag har skyldighet att medela honom.
Nu är det så att jag många gånger har struntat i detta, jag har i situationer då barnen varit sjuka inte orkat ringa honom och berätta, jag vet ju vad svaret blir -jaha vad ska jag göra åt det?
Inget du ska bara veta det! För det är min skyldighet att medela dej du är :devil: vårdnadshavare du vet! Vill jag skrika då... så därför struntar jag oftast i det, det är ju inte så att han ringer och frågar heller.
Nu kan de ju ringa och medela skolsaker själva, men ofta glömmer de ringa och då blir det fel iallafall.
Han kommer ju oftast inte iallafall, alla föräldramöte har han "råkat" missa och utv.samtalen han varit med på kan jag räkna på en hand.
Men likf-bannat måste jag prata med honom:mad:
 
Senast ändrad:
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

TinyWiny skrev:
Jo det där att bestämma innan har vi gjort han lovar att köra men sen kommer frugan hem och säger nej, han vågar inte säga emot och då blir det som det blir iallafall.:(

Det är exakt detta som du och dottern ska ha en plan för. Hur ska ni göra när det blir så här? Ska hon gå hem? Ska hon sova över? Ska du komma i alla fall? Ska hon ringa farmor/farbror eller nån annan? Ska hon säga "ok, då ringer jag mamma, men sen kommer jag aldrig mer"? Eller nåt annat?

Strategin har funnits länge jag har förklarat att han inte kan bete sig illa mot mej eller barnen, tror du det fungerar? Nej tyvärr inte. :mad:

Jag menar inte att du ska ha en strategi som handlar om hur han ska bete sig. Du kan aldrig ha en strategi som gäller andra människor.

Tyvärr är det så att samhället kräver att jag komunicerar med barnens pappa, då vi har delad vårdnad (på pappret iallafall) är jag skyldig att medela vissa saker tex utvecklings samtal, föräldramöte, allvarligare sjukdomar osv.
Jag har i omgångar bett skolan skicka informationen direkt till honom men det fungerar inte så säger de, skolan har ingen skyldighet till det, men jag har skyldighet att medela honom.

Är du säker på detta? Jag tycker du ska kolla upp det. Jag jobbar som lärare och ibland får vi skicka dubbel info, för att föräldrarna inte kan komma överens och därför har bett om det.

Nu är det så att jag många gånger har struntat i detta, jag har i situationer då barnen varit sjuka inte orkat ringa honom och berätta, jag vet ju vad svaret blir -jaha vad ska jag göra åt det?
Inget du ska bara veta det! För det är min skyldighet att medela dej du är :devil: vårdnadshavare du vet! Vill jag skrika då... så därför struntar jag oftast i det, det är ju inte så att han ringer och frågar heller.
Nu kan de ju ringa och medela skolsaker själva, men ofta glömmer de ringa och då blir det fel iallafall.

Jag tycker att det låter som om du försöker göra honom mer delaktig än vad han själv har drivkraft till. Strunta i att prata med honom! Jag tror varken du får böter eller fängelse för det. Han kommer säkert att anklaga dig för att inte ha berättat än det ena än det andra, men han skulle ha anklagat dig oavsett vad du gjort eller inte gjort. Han vill skuldbelägga dig, helt enkelt. Sluta ta på dig den skulden!

Han kommer ju oftast inte iallafall, alla föräldramöte har han "råkat" missa och utv.samtalen han varit med på kan jag räkna på en hand.

Ärligt talat, är inte det rätt skönt? Jag skulle i alla fall inte ha velat göra saker ihop med någon som jag bara blir irriterad på hela tiden.
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

havreflinga skrev:
Det är exakt detta som du och dottern ska ha en plan för. Hur ska ni göra när det blir så här? Ska hon gå hem?
Hon kan inte gå det är 2,5mil! Ska hon sova över?
Sover hon över kan hon inte ta sig till skolan
Ska du komma i alla fall?
Enda lösningen tyvärr. Ska hon ringa farmor/farbror eller nån annan?Finns ingen annan.
Ska hon säga "ok, då ringer jag mamma, men sen kommer jag aldrig mer"?
Hon vill ju träffa sin pappa och sina småsyskon! Eller nåt annat? Ja säga att du lovade köra mej hem!




Jag menar inte att du ska ha en strategi som handlar om hur han ska bete sig. Du kan aldrig ha en strategi som gäller andra människor.
Vad jag menar är att jag förklarar för honom att jag inte tar det precis som det står



Är du säker på detta?
JA
Jag tycker du ska kolla upp det.
Det har jag gjort.
Jag jobbar som lärare och ibland får vi skicka dubbel info, för att föräldrarna inte kan komma överens och därför har bett om det.
En lärare har gjort det men det var speciellt hennes dotter hade samma problem som jag. Annars har jag fått nej



Jag tycker att det låter som om du försöker göra honom mer delaktig än vad han själv har drivkraft till.
Jag medelar bara det jag måste, enligt lag måste vårdnads havare veta om deras barn ligger på sjukhus tex.
Strunta i att prata med honom!
Jo det har jag näst intill gjort. Jag tror varken du får böter eller fängelse för det.
Vet ej
Han kommer säkert att anklaga dig för att inte ha berättat än det ena än det andra, men han skulle ha anklagat dig oavsett vad du gjort eller inte gjort.
Nej mycket gör han men inte ljuger.
Han vill skuldbelägga dig, helt enkelt.
Nej han vill inte att jag ska vara lycklig för ju lyckligare jag blir desto sämre mår han.
Sluta ta på dig den skulden!
Jag tar inte på mej någon skuld för att han är som han är.


Ärligt talat, är inte det rätt skönt? Jag skulle i alla fall inte ha velat göra saker ihop med någon som jag bara blir irriterad på hela tiden.
Nej det är inte skönt! jag är där för mitt barns skull inte för att prata med honom. Han borde vara där för samma sak!
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

TinyWiny skrev:
Nej det är inte skönt! jag är där för mitt barns skull inte för att prata med honom. Han borde vara där för samma sak!

Men varför vill du att han ska vara där? Vad skulle du få ut av att ha honom där?

Det låter inte som att han är något vidare sällskap, så varför vill du ha hans sällskap?
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Jag vill inte ha hans sällskap! han ska vara där som förälder precis som jag, vilket jag ju skrev i mitt senaste inlägg. Jag är inte så egoistisk att jag inte tillåter honom att vara förälder, jag tänker på mina barn i första hand, bara för att vi är på samma möte betyder inte det att vi behöver prata med varandra. Vad har du för erfarenhet av sånt här egentligen:confused:
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

TinyWiny skrev:
Jag vill inte ha hans sällskap! han ska vara där som förälder precis som jag, vilket jag ju skrev i mitt senaste inlägg. Jag är inte så egoistisk att jag inte tillåter honom att vara förälder,

Det är väl ingen som tror att du inte tillåter honom vara förälder? Men om han inte vill vara där kvittar det hur mycket du tycker att han ska vara där. Hade han velat vara där så hade han ju kommit.

Visst fattar jag att man vill att pappan till sina barn ska ta sitt ansvar, men man kan inte styra andra människor. Det enda du kan göra något åt är din ilska över att han inte är där. Du kommer även i fortsättningen att få gå ensam på sådana möten, och huvudansvaret för era barn - men du kan välja att göra det med lugn och acceptans, eller vara arg och bitter för att det är så. Om du vill slippa ilskan måste du ta reda på vad den består av. Jag gissar att du känner dig osedd. Att du skulle vilja ha uppskattning för det stora arbete du gör med barnen alldeles ensam. Men du kan nog glömma att få den uppskattningen från pappan, tror jag.


Vad har du för erfarenhet av sånt här egentligen:confused:

Erfarenhet av vad? Av människor som tror att nyckeln till deras egen lycka ligger i att andra ändrar sig? Av föräldrar som bråkar? Av kontakt mellan hem och skola? Av att ha barn med någon som jag inte kan samarbeta med?

Min erfarenhet spelar ingen roll. Antingen tycker du att du har nytta av mig som bollplank, eller så tycker du att jag säger helt meningslösa saker. Du väljer själv. Mig spelar det ingen roll, men om du tycker att vår dialog är helt värdelös får du gärna sluta svara, för jag har ingen lust att sitta och skriva en massa som är helt meningslöst för andra. Men om du tycker att du får ut något av mina svar skriver jag gärna.
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Erfarenhet av de vi diskuterar givetvis! Tex hur många barn du har, Eller om du själv varit skilsmässobarn osv
Har väldigt svårt att förstå var någonstans i mina inlägg du uppfattar att jag vill ändra på någon för min egen lyckas skull.
Vad jag är ute efter är det som står i rubriken :Vad ska jag göra för att få mina barns far att förstå att han är viktig.
Inte att han ska ändra sig utan vad kan jag göra, säga,vara för att få honom att förstå att han är viktig i barnens liv.
Jag är inte ute efter att ändra på någon för min egen lyckas skull, Som jag lever nu så har jag den grundlycka jag behöver, ingen annan kan ge någon lycka den kan man bara skapa/göra själv
Varför jag undrar vad du har för erfarenhet beror på dina omogna svar du svarar inte på mina frågor utan hittar på en massa saker som inte är sanna. Det är ungefär lika dumt som om jag skulle svara någon på frågor om tex trav som jag inte vet något om, Om jag inte vet något om ett ämne så kan jag inte ge andra råd eller hur! det är ju ganska självklart!
 
Sv: Ledsen vad ska jag gör med mina barns far för att han ska förstå att han är viktig

Man kan inte tvinga någon att vara en bra förälder. Du har gjort vad du kan. Det bästa är att sluta rapportera, sluta informera mm. Till slut så börjar han undra vad som är på gång. Det kan ta lång tid. För min del ca. 1,5 år innan han började ta kontakt igen.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Black Friday
  • Vad gör vi? Del CCIV
  • Dejtingtråden del 38

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp