Jag skadade mig illa som 15-åring och kunde då bara rida Islandshäst, Arab PRE, Lusse etc. Så under rätt många år var det vad jag red. När jag sedan började rida halvblod igen var det skitsvårt att sitta på dem!
Många saker var däremot lättare, man behövde inte själv sätta takten hela tiden, de var inte lika överrörliga och linjerade sig själva mer(alltså kroppsdelar, tex bog, for inte iväg lika lätt av linjen man red på) etc.
Men visst, en PRE som hade lång rygg och var extremt överrörlig var mycket svårare att sitta på i trav än andra PRE:er i samma strl. Han hade så mycket rörelser i ryggen pga sin exteriör.
Jag hade kvar min islandskorsningsponny när jag blev bättre i kroppen, jobbade med dressyr och sen även köpte halvblod. Om jag red min luddgubbe efter att ha ridit större halvblod med mer gång kändes det ju nästan som att sitta helt still på honom, både vad gällde gång och tempo.
Med hans markbundna, korta gångarter var det ju lätt att sitta. Men att lära in byten var ju en mardröm iom att man hade så kort tid på sig att hinna känna av när det var läge, ge hjälpen pga de små trumpinnebenen.
Vissa större hästar har ju långsammare rörelsemönster. De är så stora och tunga att de behöver vara väldigt explosiva, starka och rörliga för att kunna kasta sig, bocka etc snabbt.
Så jag har haft en hel del elever som föredrar den typen av stor häst när de själva är osäkra.
Min egen häst är 165 med kort rygg. Han var därför rätt stötig och kort i traven som yngre och outbildad. Det var lite trist att sitta på innan han blev mer utbildad och med det kunde få mer luft och elasticitet i traven.
Han är explosiv, extremt snabb och extremt rörlig. När han då var ung, hade sadeltvång och lite annat i bagaget så kunde det smälla till och braka iväg både uppåt, neråt, ovan mark eller åt sidan/bakåt innan man hann blinka. Det var det svåraste med honom.
Hade han varit 10 cm större tror jag han hade varit långsammare. Också om han haft längre rygg. Och om han var mindre rörlig.
Kollar man de här gamla bilderna så ser man hur mkt han bara på några hundradels sek försvinner 30-40 cm ner under en när han kastar sig. Sadeln är bara borta under en. Samma när han tex hoppade 1,50 rätt upp ur att ha travat lugnt och fint i lösgjordhet och fokus i diagonalsluta och plötsligt ser en vattenpöl av någon som vattnat ridhuset fel. På typ under en sekund. En hopptränare såg det och garvade om att vi valt fel gren alternativt skulle satsa på "Spanska ridskolan nästa".
Så fort och så mkt rörelseändring så att säga har jag aldrig upplevt på större och tyngre hästar, trots jobb som problemlösare inneburit rida många stökiga hästar.
Så just om de har dylika problem upplever jag både större, med längre rygg och mindre rörliga som enklare.
annars kan mycket väl en större häst med längre rygg vara både enklare och svårare att sitta på beroende på rörlighet och rörelsemönster.
Visa bifogad fil 115464