- Svar: 4
- Visningar: 583
Jag har börjat läsa en bok om schematerapi och har precis kommit igenom inledningen. Där fanns alla livsteman presenterade och jag kände igen mig i mycket. Jag känner mig rätt knepig faktiskt som kände igen mig i det mesta faktiskt. Det verkar finnas många problem att jobba med.
Nu har jag börjat läsa första kapitlet om det första livstemat. Men så kommer jag till avsnittet om vad man kan göra för att förändra sitt livstema och en sån sak är att känna efter. Känna efter! Alltså, jag vet inte vad jag känner. Men när jag får panik så känner jag det definitivt. Men att gå tillbaka till barndomen och känna efter vad man kände då... det känns helt omöjligt.
Jag hyste lite hopp om att det kunde vara en terapiform som kunde passa mig, men nu tvekar jag. Jag vet inte viken typ av terapi som skulle kunna funka för mig. Habiliteringen kanske vet?
Nu har jag börjat läsa första kapitlet om det första livstemat. Men så kommer jag till avsnittet om vad man kan göra för att förändra sitt livstema och en sån sak är att känna efter. Känna efter! Alltså, jag vet inte vad jag känner. Men när jag får panik så känner jag det definitivt. Men att gå tillbaka till barndomen och känna efter vad man kände då... det känns helt omöjligt.
Jag hyste lite hopp om att det kunde vara en terapiform som kunde passa mig, men nu tvekar jag. Jag vet inte viken typ av terapi som skulle kunna funka för mig. Habiliteringen kanske vet?