Lime
Trådstartare
Testar att skriva här i hopp om att någon haft erfarenhet av något liknande; jag är så uppgiven, trött och ledsen.
För ganska exakt ett år sedan förvärvade mina svärföräldrar en fastighet av en familj. Svärföräldrarna hade brukat jordbruksmarken i många år och fastigheten bytte ägare utan att komma ut på den öppna marknaden. Till fastigheten hör utöver jordbruksmarken, gårdscentrum samt skog. I samband med köpet fick vi, jag och sambon, erbjudande om att köpa gårdscentrum med omgivande mark. Vi var till en början tveksamma eftersom bostadshuset var i behov av större renoveringar, men tackade ja. LRF hjälpte oss med värdering av både byggnader och mark och det kändes riktigt bra när de skickade in pappren till lantmäteriet. Avstyckningen som vi avsåg att göra skulle möjliggöra en mindre djurhållning och vi fick med gårdens samtliga byggnader och brunn.
I november hörde lantmäteriet av sig och berättade att de var klara med att reglera in fastigheten i svärföräldrarnas stamfastighet. I början av december kom kallduschen. Lantmäteriet ringde och sa att den avstyckning vi ville göra inte skulle gå igenom, detta eftersom en stor del av den planerade avstyckningen låg inom strandskydd. Då räknar de med 100 m strandskydd för den närliggande sjön samt en "bäck". Bäcken är i själva verket ett djupt krondike...
Svärföräldrarna har i flera samtal med lantmäteriet försökt ta reda på hur vi ska göra för att lösa situationen. Enligt dem finns det ingenting vi kan göra för att få igenom avstyckningen som lrf hjälpt oss med (borde inte de känt till att det kunde bli ett problem?!). Handläggaren bara maler på om strandskyddet när de ringer, men kan inte hänvisa till vad som exakt fäller avstyckningen. Han säger att vi får stycka av det som hör till "den ursprungliga tomten". Den ursprungliga tomten slutar sannolikt precis utanför ytterdörren eftersom delar av gräsmattan tidigare varit brukad mark. Skulle vi ta hänsyn till vad som ligger inom strandskydd blir vi av med fastighetens garage, vattenbrunn och ladugård. Svärföräldrarna har inget intresse av att dessa byggnader, och det här blir ett väldigt oattraktivt boende om vi bara får med huset och en fallfärdig drängstuga.
Vi har givetvis undrat hur mycket mark som måste styckas av för att få med den marken som vi kommit överens om från början - lantmäteriet svarar att då måste vi kunna livnära oss på fastigheten och svarat 30 ha. För varken oss eller svärföräldrarna är det ett alternativ.
Nu sätter vi vårt hopp till att försöka få till ett sammanhållet gårdscentrum åtminstone. Men jag är arg. Det känns värdelöst att ha en gård utan mark. Vem skulle vara intresserad av en gård som bara består av byggnader och ingen mark den dagen vi vill sälja fastigheten? Varför får inte vi köpa en bit mark inom strandskydd som vi inte ens avser att uppföra några byggnader på? Jag tolkar det som att det inte finns något att söka dispens från. Varför får de bygga inom strandskydd i närliggande städer? Där säljer de till och med villor som ligger i vattnet. Hade det gått att stycka av vår lilla fastighet om det inte legat så nära vattnet eller är lantmäteriet allergiska mot små hästgårdar?
Jag köper inte att vår avstyckning skulle hindra friluftslivet, den asfalterade landsvägen går rakt genom gården och slingrar sig längs med sjön.
Är det någon som vet vilka paragrafer lantmäteriet kan tänkas hänvisa till? Eller som vet var vi kan söka hjälp? Jag blir så arg på att strandskyddet från -72 ställer till det för en gård som legat på samma plats sedan 1800-talet.
För ganska exakt ett år sedan förvärvade mina svärföräldrar en fastighet av en familj. Svärföräldrarna hade brukat jordbruksmarken i många år och fastigheten bytte ägare utan att komma ut på den öppna marknaden. Till fastigheten hör utöver jordbruksmarken, gårdscentrum samt skog. I samband med köpet fick vi, jag och sambon, erbjudande om att köpa gårdscentrum med omgivande mark. Vi var till en början tveksamma eftersom bostadshuset var i behov av större renoveringar, men tackade ja. LRF hjälpte oss med värdering av både byggnader och mark och det kändes riktigt bra när de skickade in pappren till lantmäteriet. Avstyckningen som vi avsåg att göra skulle möjliggöra en mindre djurhållning och vi fick med gårdens samtliga byggnader och brunn.
I november hörde lantmäteriet av sig och berättade att de var klara med att reglera in fastigheten i svärföräldrarnas stamfastighet. I början av december kom kallduschen. Lantmäteriet ringde och sa att den avstyckning vi ville göra inte skulle gå igenom, detta eftersom en stor del av den planerade avstyckningen låg inom strandskydd. Då räknar de med 100 m strandskydd för den närliggande sjön samt en "bäck". Bäcken är i själva verket ett djupt krondike...
Svärföräldrarna har i flera samtal med lantmäteriet försökt ta reda på hur vi ska göra för att lösa situationen. Enligt dem finns det ingenting vi kan göra för att få igenom avstyckningen som lrf hjälpt oss med (borde inte de känt till att det kunde bli ett problem?!). Handläggaren bara maler på om strandskyddet när de ringer, men kan inte hänvisa till vad som exakt fäller avstyckningen. Han säger att vi får stycka av det som hör till "den ursprungliga tomten". Den ursprungliga tomten slutar sannolikt precis utanför ytterdörren eftersom delar av gräsmattan tidigare varit brukad mark. Skulle vi ta hänsyn till vad som ligger inom strandskydd blir vi av med fastighetens garage, vattenbrunn och ladugård. Svärföräldrarna har inget intresse av att dessa byggnader, och det här blir ett väldigt oattraktivt boende om vi bara får med huset och en fallfärdig drängstuga.
Vi har givetvis undrat hur mycket mark som måste styckas av för att få med den marken som vi kommit överens om från början - lantmäteriet svarar att då måste vi kunna livnära oss på fastigheten och svarat 30 ha. För varken oss eller svärföräldrarna är det ett alternativ.
Nu sätter vi vårt hopp till att försöka få till ett sammanhållet gårdscentrum åtminstone. Men jag är arg. Det känns värdelöst att ha en gård utan mark. Vem skulle vara intresserad av en gård som bara består av byggnader och ingen mark den dagen vi vill sälja fastigheten? Varför får inte vi köpa en bit mark inom strandskydd som vi inte ens avser att uppföra några byggnader på? Jag tolkar det som att det inte finns något att söka dispens från. Varför får de bygga inom strandskydd i närliggande städer? Där säljer de till och med villor som ligger i vattnet. Hade det gått att stycka av vår lilla fastighet om det inte legat så nära vattnet eller är lantmäteriet allergiska mot små hästgårdar?
Jag köper inte att vår avstyckning skulle hindra friluftslivet, den asfalterade landsvägen går rakt genom gården och slingrar sig längs med sjön.
Är det någon som vet vilka paragrafer lantmäteriet kan tänkas hänvisa till? Eller som vet var vi kan söka hjälp? Jag blir så arg på att strandskyddet från -72 ställer till det för en gård som legat på samma plats sedan 1800-talet.