Låg hälta

[Apollo 13]

För nåra veckor sedan märkte vi att min valack var halt. Han va 1 grads halt utan böjprov på vänster fram och ½ grad på höger fram. Mycket märkligt eftersom han vart stillastående en längre tid.

På kliniken släkte de lederna och konstaterade att på höger satt hältan i hovleden men i vänster så kunde man inte lokalisera hältan. Man bedövade först hovleden men hältan försvann inte förens hela hoven släktes.
Eftersom han iaf blev lite bättre när hovleden vä fram släktes så sprutades han i båda hovlederna fram i hopp om att det skulle göra gott.

Efter en vecka var vi tillbaka hos klinikens hovslagare som kollade till skoningen och den fick tummen upp. (Han var på semester när vi var där först)

Idag var vi tillbaka och hältan vä fram (där dom alltså inte kunde lokalisera hältan) hade blivit något bättre och hältan hö fram hade blivit sämre!

Idag satte de på grepp i tån båda fram för att lättare se om det var en strålbenshälta... ingen reaktion. Han sprutades igen i hovlederna i hopp om att det skulle hända något den här gången..

Jag var rätt rak mot vet och frågade hur utsikterna för att verkligen komma åt problemet såg ut och hon verkade tveksam. När det sedan kom på tal att hästen antagligen inte kommer användas som ridhäst utan endast som sällskap så tyckte hon att vi nog inte skulle behandla en gång till om han inte visade någon förbättring denna gång. Hon tyckte att han kunde gå och vara 1 och ½ grads halt om han bara skulle gå i hagen, eller om han skulle tömköras i skogen eller på fyrkanten i ridhuset.

Nu har jag två frågor. Nr ett så undrar jag lite om det här med den låga hältan vä fram. Det som gjorts för att undersöka hältan är att visitera med tång, släcka lederna och nu idag sprungit med grepp. Han är också röntgad och det visar ingenting. Inget böjprov har gjorts utan han är alltså så här halt utan böjprov. Men jag undar, finns det inget mer man kan göra? Vi vet ju inte ens vad som är fel utan bara i vilket område han har ont. För mig känns det jätte konstigt att man inte skulle kunna undersöka detta närmare? När ni varit in med hästar som haft låga hältor, hur har de undersökts då?

Min andra fråga är.. Hur halt är det egentligen okej att låta en häst ha? Jag tycker att han är MYCKET halt eftersom det inte ens är efter et böjprov som det är så här. Dessutom har han ju inte gjort något så det kan inte vara någon överansträngning eller liknande heller.
Vet sa, att om det är en häst som ska ridas som är halt så tar man bort hästarna när dom är 1-2 graders halta, men eftersom han inte skulle ridas så kunde man ha kvar honom. Men min tanke är ju att han har ju inte mindre ont för att han inte ska ridas? Det sista jag vill är att plåga den stackarn! Han är endast halt på böjt spår, men vilken häst springer i raka linjer i hagen och om nu inte hältan försvinner så känns det ju sjukt olustigt att han ska springa dagarna i ända och ha ont. Men självklart vill jag inte heller ta bort honom "i onödan", jag vill ju ha honom kvar, annars hade vi inte behandlat från första början..

Åh det är så frustrerande att jag inte ens får veta vad det är utan att vi bara behandlar något som vi eg vet att det inte är men att det kanske kan göra saker och ting lite bättre... Det känns så sjukt ruttet det här

 

[Lovisaleonora]

Sv: Låg hälta

Ärligt talat; många veterinärer är ibland mer måna om ägarens känslor än hästens välbefinnande. De vill/vågar inte riktigt säga rakt ut vad de tycker och hur de anser att hästlivet ska hanteras. Vid nya veterinärkontakter brukar jag öppet meddela min inställning och hur jag ser saker och ting, och sedan får det komma en diskussion utifrån vad man hittar - med grund i min egen inställning och veterinärens kunskap.

Själv hade jag inte orkat ha en häst som jag vet går runt och har ont, felbelastar sig (för det går inte att ha fyra ben varav två sjuka utan att börja försöka korrigera det) och går runt och deppar.

Jag vill ha kvar alla mina djur i alla mina dagar. Samtidigt hoppas jag att jag får leva så länge att jag realistiskt överlever dem alla. Svår balansgång. Men jag har fattat principbeslutet att när djuren inte längre kan vara sig själva och göra det de tycker är roligt (för hundarna är det att springa, jaga mullvadar, snuffa runt, vara ute hela dagarna och för hästarna att arbeta, åka på roliga saker, gå långa dagar i hagen och beta, busa och hänga med) - då får de somna in. Det är ett beslut jag fattat efter att ha ägnat min djurhållning många timmars funderande. Det är fruktansvärt krävande för mig att gå och se mina djur må dåligt, när det inte finns någon plan för att göra dem bra. Att de har ont under läkning kan jag ta utan problem, men när de bara har ont; utan att jag kan göra något för att hjälpa dem eller ens se en mening med det. Nej, då får de somna in.

 

[Anna Lilja]

Sv: Låg hälta

Usch, det låter inget vidare det ni går igenom! Själv har jag tyvärr allt för stor erfarenhet av en låg hälta. Diagnosen blev, efter många många utredningar och kämpande, sidoligamentskada i hovleden främst vä fram och lite hö fram http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=977201. Diagnosen ställdes genom ultraljudsundersökning vid Skara Djursjukhus. Vad jag förstått är detta ett bra hjälpmedel. Ännu bättre är MRI men det är kostsamt och de flesta bolag bekostar tyvärr inte denna undersökning pga att det ofta ändå bara gör att det går att ställa en diagnos, däremot är det svåra skador som ofta inte går att behandla. Just sidoligamentskada är en skada med dålig prognos. Hästen kan bli frisk men det tar lång tid, uppemot ett år.

När det gäller din andra fråga är väl skillnaden mellan att hästen går i hagen och rids dels belastningen och dels valfriheten, dvs hästen kan själv avgöra vilken gångart den fixar.

Hur lång tid man ska ge sin häst funderar jag över varje dag. Min sjuka häst är min första och han är min drömhäst på så många sätt och vis. Jag frågar mig ständigt: vem är jag att leka gud och bestämma att han inte får leva bara för att jag inte kan rida. Han mår inte dåligt som det är nu utan har stor aptit på livet och mår som en prins i hagen. Å andra sidan är frågan om jag ska ansvara över honom resten av hans liv (han är 6 år) eller fungerar det att ha en sällskapshäst på 172 med en del nerv? Det jävliga är att han som halt valack inte har något värde på marknaden trots topphoppstam och fantastiskt sätt. Om jag visste att det var bäst för honom att somna då hade beslutet varit lättare. Usch helt omöjligt beslut!

Status nu är att göra om ultraljudet efter att han vilat i 6 mån (nov), för att på något sätt få ett kliniskt bevis på hur skadan utvecklats. Kanske jag då kan fatta ett beslut.

Håller tummarna för er!