Kulfång i jakt - hur funkar det egentligen?

Jag har faktiskt nästan uteslutande mycket goda erfarenheter av säkerhet och hänsyn i jakt.
Jag jagar inte själv, men runtomkring mig var det mer norm än undantag när jag växte upp och jag har aldrig känt igen mig i de trådar som då och då dyker upp där jägare "hotar folk" eller där människor inte vågar röra sig i skog och mark under jaktsäsongen. Inte någon gång har jag känt mig osäker när jag ridit eller motionerat hund i skogen - och så dyker något sådant här stolpskott upp. Jag har en känsla av att hen får svårt att sluta upp med något jaktlag efter detta, även om jag också tycker att licensen borde ryka omedelbums. Inga vapen och ingen jakt.
Det är väl så att man bara hör om de som uppför sig dumt åt och inte de som sköter sig, då blir det väl lätt att man (jag) känner att det är flera som uppför sig dumt.
 
Jag rör mig också i jaktkretsar även om jag inte jagar själv, och säger som andra i den här tråden - det normala är att det är prestige i att jaga säkert. Man chansar inte, vare sig det gäller kulfång, avstånd, skottläge etc. Som jägare är man ofta med i jaktlag för att kunna jaga, och de brukar vara hårda med att alla ska sköta sig annars riskerar man att bli utesluten.

Jag tycker lite synd om jägarkåren, det finns ju stolpskott där som överallt annars, men det är bara de som uppmärksammas.
 
Eh? Får man jaktkort bara sådär utan några krav på sig?
Nja nu blev det förvirrat, för att bli jägare så måste man ta jägarexamen, del 1 är ett teoriprov, del två är vapensäkerhet, del 3 och 4 är olika typer av skyttekunskap.
Därefter kan man ansöka om vapenlicens, där avgör polisen om du är lämplig att inneha vapen. Sen måste du för att jaga betala statligt jaktkort varje år. Men det är mer att ses som en slags skatt för att använda skogens kött. Även om du varken har jägarexamen eller vapenlicens men brukar vara med och exempelvis går drevkedja och får del av köttet ska du betala statligt jaktkort.

Om du sen begår ett jaktbrott är det vapenlicensen som drars in och utan vapen blir det svårt att jaga.
 
Härligt! Jag har gärna fel i den här frågan! :up:

Å andra sidan så tänker jag att det beror på vilka kretsar man rör sig i...
Ursäkta, pessimisten kom fram igen :angel:

Var snäll och svartmåla inte jägare, speciellt när du själv sagt att du inte har kunskap.

Jag är tillsammans med en jägare och enormt många av de jag jobbar med är jägare. De föraktar "snedskjutare" (dvs de som chansar och inte skjuter bra) och är mycket noggranna med hur de sköter jakten.

Tänk på att när du kört på ett vilt djur med bilen är det en av de här av många hatade jägarna som kommer ut och avslutar djurets lidande. Eftersöksjägarna gör det för bedrövligt låg ersättning och riskerar sina egna och sina hundars liv eftersom folk inte respekterar varningsskyltarna de sätter upp. Lägg sedan till mordhot om det är en varg som blivit påkörd som de fått lov att avliva...
 
Tackar för länken!
Så man får ju ha en bestämd plats och riktning innan man börjar så att man vet säkert att vegetationen är öde i kilometer framöver åt det hållet?
Känns som att det kan bli svårt i flera ställen i Sverige, trångt typ O_o


Angående detta från länken.. Bärplockare och jakthundar, hur kan terrängen ge dem ett fullständigt skydd? :confused: Dyker de upp i skogen där man har planerat att det ska vara öde och därmed säkert att skjuta, men så dyker de upp bakom träd eller någon låg buske...? Eller för all del bakom ett bytesdjur som man tänker skjuta, även om det är en bit bort men djuret döljer ju dem.
Varje år blir ett antal jakthundar vådaskjutna men vet inte hur många.
 
Varje år blir ett antal jakthundar vådaskjutna men vet inte hur många.
https://www.agria.se/pressrum/stati...-och-djurhalsa/skadestatistik-hund-i-naturen/ Enligt statistik från Agria är det under 10 hundar per år som skadas eller dör pga skott. De få fall jag vet om har varit pga skott som har ändrat riktning efter en träff alternativ eftersökssituationer där mörker och skadat vilt ska räknas in.

Sen kan jag även tänka mig att en del av de hundar som räknas in i statistiken inte är vådaskjutna utan avlivade i samband med jakt för att man vill avsluta deras liv när det är som bäst istället för att åka till veterinären där de kanske är stressade.

Sen bör man även titta på hur mycket hundar som är ute och hur mycket djur som skjuts utan att det sker några olyckor. På viltdata https://rapport.viltdata.se/statistik/ kan man få fram avskjutningsstatestik år för år och även titta på annat som jägarna rapportera in för att hjälpa forskningen.
 
Tänk på att när du kört på ett vilt djur med bilen är det en av de här av många hatade jägarna som kommer ut och avslutar djurets lidande. Eftersöksjägarna gör det för bedrövligt låg ersättning och riskerar sina egna och sina hundars liv eftersom folk inte respekterar varningsskyltarna de sätter upp. Lägg sedan till mordhot om det är en varg som blivit påkörd som de fått lov att avliva...

Och all skyddsjakt de hjälper till med. Inte bara den som beviljats som skyddsjakt, utan även den som sker inom de ordinarie jaktreglerna. Som är oumbärlig för att samhället ska fungera.

*bor granne med en bäverbäck*
 
Var snäll och svartmåla inte jägare, speciellt när du själv sagt att du inte har kunskap.

Jag är tillsammans med en jägare och enormt många av de jag jobbar med är jägare. De föraktar "snedskjutare" (dvs de som chansar och inte skjuter bra) och är mycket noggranna med hur de sköter jakten.

Tänk på att när du kört på ett vilt djur med bilen är det en av de här av många hatade jägarna som kommer ut och avslutar djurets lidande. Eftersöksjägarna gör det för bedrövligt låg ersättning och riskerar sina egna och sina hundars liv eftersom folk inte respekterar varningsskyltarna de sätter upp. Lägg sedan till mordhot om det är en varg som blivit påkörd som de fått lov att avliva...
Vill bara förtydliga att jag inte hatar jägare 😊
Eftersöksjägare gör ett välhjärtat arbete.

Jag ställer frågor för att det man läser i tidningen som en som saknar kopplingar till "jaktvärlden" inte alltid ger en god bild tyvärr, oavsett om den är korrekt eller inte.
 
Nja nu blev det förvirrat, för att bli jägare så måste man ta jägarexamen, del 1 är ett teoriprov, del två är vapensäkerhet, del 3 och 4 är olika typer av skyttekunskap.
Därefter kan man ansöka om vapenlicens, där avgör polisen om du är lämplig att inneha vapen. Sen måste du för att jaga betala statligt jaktkort varje år. Men det är mer att ses som en slags skatt för att använda skogens kött. Även om du varken har jägarexamen eller vapenlicens men brukar vara med och exempelvis går drevkedja och får del av köttet ska du betala statligt jaktkort.

Om du sen begår ett jaktbrott är det vapenlicensen som drars in och utan vapen blir det svårt att jaga.
Aha! :idea: Tack för förtydligen :up:
Men det statliga jaktkortet kan också rivas om man begår ett brott?
 
Tyvärr är den delen i jägarexamensprovet närmast obefintlig, till den grad att Jägarförbundets kursbok i den upplaga jag använde bara tog upp kulfång i några få meningar och dessutom felaktigt skrev att tät skog är ett fullgott kulfång. Mejlade dem om detta så det kan var ändrat.

Min erfarenhet är att det både slarvas och att kunskapen är väldigt låg hos en stor del av jägarkåren, även de som utbildar. Men jakt sker i oftast där det sällan kommer någon så risken är väldigt liten, men inte noll och det händer att folk träffas.

Kunskapen är långt bättre inom militären, där har man helt andra säkerhetsregler och krav trots att den ammunition som används är helmantlad.
 
Vill bara förtydliga att jag inte hatar jägare 😊
Eftersöksjägare gör ett välhjärtat arbete.

Jag ställer frågor för att det man läser i tidningen som en som saknar kopplingar till "jaktvärlden" inte alltid ger en god bild tyvärr, oavsett om den är korrekt eller inte.

Många färgade föreställningar kan man få av omvärlden om man bara ser händelser som skapar tidningsrubriker. Det finns ca 300 000 registrerade jägare i Sverige, antalet allvarliga olyckor är mycket få och majoriteten olyckor inom jakt är kniv- och fallolyckor. Dvs överhuvudtaget inte ens relaterat till skjutvapen.
 
Många färgade föreställningar kan man få av omvärlden om man bara ser händelser som skapar tidningsrubriker. Det finns ca 300 000 registrerade jägare i Sverige, antalet allvarliga olyckor är mycket få och majoriteten olyckor inom jakt är kniv- och fallolyckor. Dvs överhuvudtaget inte ens relaterat till skjutvapen.
Absolut, därav mina frågor här 😊
 
Jag tror faktiskt inte det. Alla jägare jag känner sätter stor prestige i att jaga säkert. Och då inte bara som i säker vapenhantering utan också att man inte avlossar ett skott som ”kanske träffar”. För de allra flesta jägare är inte jakten att jämföra med en vardagssyssla som att köra bil tex.

Å andra sidan hör man om äldre jägare som har dålig syn och som fortfarande jagar och tillåts vara med och jaga. Känns inte speciellt tryggt faktiskt.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag stöter på en del vilda djur i skogarna där jag bor. De flest har jag fått nåt slags förhållande till och vet på ett ungefär hur de...
Svar
1
· Visningar
2 102
Senast: Luff
·
Övr. Hund Berättelsen om Rix Tarras, eller Rix som vi kallar honom för är vår första jämthund och kom in i våra liv en kall februaridag...
2
Svar
34
· Visningar
4 304
Senast: Gnist
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp