Köpa fångponny

[jonna]

Aldrig någonsin att jag hade köpt en häst som hade haft fång. Den ångesten och oron som det innebär att ha en fånghäst vill jag aldrig vara med om igen. Det kostar så mycket mer än det smakar att alltid vara orolig och att alltid ha koll så att inte hästen blir sjuk och trots att man gör allt i sin makt för att hästen inte ska få fång igen med uppgrusad hage året runt, aldrig utsätter den för risker såsom att gå på gräs eller få foder med för hög sockerhalt eller få spannmål så är risken väldigt stor att man en dag står där med en häst som har fått fång igen.

vet. sa att han kommer absolut att kunna äta inte så grovt gräs i slutet av sommaren med gräsreducerare och tidig sommar, gå i den vanliga rasthagen med hö! Men eftersom shettisarna ska gå i rasthagarna så får han också göra det till en början, det sa veterinären iaf!

 

[jonna]

Ibland kan man låta hjärtat styra men då måste man vara beredd på ångesten och att det eventuellt inte går vägen. Att ni då tar ansvar och inte säljer honom vidare.
Säger varken bu eller bä om ni vet vad ni ger er in på, den har haft två fånganfall.

20 är alldeles för mycket. Max hälften.

Veterinären kunde inte säga att det var fång eftersom det inte fanns tecken på det men eftersom dom inte visste vad det kunde vara så sa dom så och röntgade utan några rotationer, han var enbart halt men efter 2 månaders vila så var det helt borta och friskförklarades helt andra gången hos vet.

Oj, hoppas ägarna går med på de.. så 10 000? :O

 

[_Elly_]

Hur visade sig hältan?

Ja. Det är vad jag skulle max ge för den hästen. Men om jag kände hästen väl skulle jag nog kunna ge mer men det är ju mer emotionellt än praktiskt.

Det finns inga garantier på att den kan gå på direkt bete och tänk på att nedbetat gräs är mer "stressat" då det kommer upp

 

[jonna]

Av ren nyfikenhet. Vilka symptom var det?

Han var ville inte riktigt trava och gallopera ute och märkte med en gång att det var något fel eftersom han alltid var framåt och pigg, så jag lät han vila och en dag så vägrade han gå med in ifrån sommarhagen och bara stod på samma ställe, han började bli varm i hovarna och fick liiite puls. Ägaren var så envis att inte ta ut vet. men efter 3 veckor så övertalade hela stallet dom och då åkte vi in till veterinären, han fick stå på box i 1,5 månad och tillbaka till veterinären, då röntgades han och inga tecken på rotation, ingen hälta och ingen puls eller värme så han friskförklarades

 

[jonna]

Hur visade sig hältan?

Ja. Det är vad jag skulle max ge för den hästen. Men om jag kände hästen väl skulle jag nog kunna ge mer men det är ju mer emotionellt än praktiskt.

Det finns inga garantier på att den kan gå på direkt bete och tänk på att nedbetat gräs är mer "stressat" då det kommer upp

Ja, men vi kommer inte våga chansa så han får gå där med shettisarna i rasthagarna och äta hö!

 

[jonna]

Hur visade sig hältan?

Ja. Det är vad jag skulle max ge för den hästen. Men om jag kände hästen väl skulle jag nog kunna ge mer men det är ju mer emotionellt än praktiskt.

Det finns inga garantier på att den kan gå på direkt bete och tänk på att nedbetat gräs är mer "stressat" då det kommer upp

Han började bli öm och ville inte gå, så vi var tvungna att springa fram och tillbaka, då såg vi att han haltade

 

[jonna]

Jag hade köpt om jag gillade hästen och kan erbjuda lösningar för att undvika fler fånganfall, till rätt pris

Vad tycker du är rätt pris då? haha

 

[jonna]

Självklart ska inte en häst som kan få en bra levnad efter behandling avlivas men jag hade inte en tanke på att sälja våran häst efter att han hade fått fång. Något som egentligen var meningen eftersom min dotter flyttade hemifrån bara några månader senare och det var hennes häst. Nu fick han gå kvar här istället tills det blev så illa att han inte längre gick att rädda för han var mitt ansvar. I egenskap av mamma hade jag låtit min dotter köpa hästen när hon var minderårig och då får jag också ta det ansvar som följer med. Jag tycker alltså att man tar hand om sin fånghäst själv och kan man inte det så får man hoppas att någon som Ts förälskar sig i hästen och då gör man ett överlåtande eller lämnar ut hästen på livstids foder. Man ska inte behöva betala en massa för en fånghäst. En fånghäst är i mina ögon inte värd många kronor just eftersom den har haft fång med allt vad det innebär. Man säljer alltså inte hästen för en spottstyver på öppna marknaden så att den riskerar att hamna på en slakttransport till Italien utan man tar ansvar för sin häst och ser till att den kommer till ett bra hem. Om det sedan innebär att någon annan har den på livstidsfoder och man då riskerar att få hem hästen så är det så. I min värld så tar man ansvar för sina djur och särskilt när de har en sjukdom som kan blossa upp igen. Att ha en fånghäst kräver massor med kunskap. Det är inte som att hästen har vrickat sig, man sprutar den och den är frisk snart igen utan fång är en sjukdom som väldigt väldigt ofta kommer tillbaka. En häst som har haft fång behöver resten av sitt liv specialbehandling och då krävs det att man skaffar sig den kunskapen som behövs. Jag hoppas att jag aldrig mer råkar köpa en häst som får fång för det är bland det jobbigaste jag har varit med om och då har jag ändå varit med om mycket i mitt liv. Att alltid ha stenkoll på hästen av oro att den ska bli sjuk igen tar något enormt på en men det insåg jag först när hästen hade fått somna in.

Han är egentligen inte till salu, men jag gillar han så mycket och mina små syskon skulle få ta över han efter mig eftersom han är gudasnäll och då ville mamma köpa honom..

 

[TinyWiny]

Vad tycker du är rätt pris då? haha

Max 5000 kr. Inte ett öre mer (egentligen anser jag att en fånghäst bara ska överlåtas) och då enbart för att han är gudasnäll som du skriver. Det är bra att ni har tänkt igenom det hela ordentligt och att ni har möjlighet att låta dina småsyskon ta över honom så att han kan stanna hos er förhoppningsvis resten av livet. Men innan du bestämmer dig så skulle jag rekommendera dig att läsa de olika fångtrådarna här på buke. Där står massor med information om fång som du behöver vara medveten om innan du ger dig på att köpa en fånghäst.

 

[TinyWiny]

vet. sa att han kommer absolut att kunna äta inte så grovt gräs i slutet av sommaren med gräsreducerare och tidig sommar, gå i den vanliga rasthagen med hö! Men eftersom shettisarna ska gå i rasthagarna så får han också göra det till en början, det sa veterinären iaf!

Då kan inte din veterinär så mycket om fång vilket tyvärr är väldigt vanligt. En häst har den högsta kortisolhalten i kroppen på hösten och vintern och det innebär att i mitten av augusti så ökar fångrisken dramatiskt för att sedan dala framåt midsommar när gräset har blommat över. Den tid man ev. kan prova släppa en fånghäst på gräs med munkorg på är i juli och då på överblommat magert högt gräs. Absolut inte i en nerbetad hage eftersom det gräset är stressat och innehåller massor av socker vilket kan ge fång. Spätt gräs är rena dödsdomen för en fånghäst. Grovt överblommat högt gräs ska det vara om man ska släppa en fånghäst på gräs överhuvudtaget.

Är rasthagen uppgrusad? Många fånghästar får fång även utav väldigt lite gräs så hagen bör vara uppgrusad så att det inte finns något gräs att äta överhuvudtaget. Det kan alltså räcka att hästen kan gå och beta lite i kanterna på hagen eller sticka under huvudet under staketet och på så vis få i sig lite gräs för att det ska bli fång igen om man har otur. Våran fånghäst klarade absolut inget gräs alls och det är tyvärr inte ovanligt. I en gräsrasthage blir gräset också väldigt kort vilket innebär stressat gräs som innehåller massor av socker.

Du kommer i framtiden tvingas jaga grovfoder som innehåller under 10% socker vilket innebär att du alltid måste köpa analyserat hö eller skicka in en analys själv. Du måste också vara duktig på att räkna foderstat eller be någon om hjälp att räkna så att hästen får i sig alla näringsämnen han behöver och att han håller sig slank. En överviktig häst har väldigt mycket större risk att få fång igen än vad en slank häst har. En fånghäst bör också motioneras minst 30 minuter varje dag (inte i den akuta fasen självklart utan när hästen har blivit friskförklarad) eftersom det också minskar risken att få tillbaka fången.

Man får också räkna med att en fånghäst behöver skos om oftare och det är inte ovanligt att de blir så ömma i sulan att de för all framtid behöver sulor med silikon under.

 

[GladFliicka]

Jag har som många andra här också haft fång häst och även jag säger aldrig igen. Det känslomässiga, psykiska & den ångest det innebär blir väldigt tungt. Jag lämnade heller aldrig bort min & trots uträknade foderstater, analyserat hö mm fick han somna in i våras, saknar honom så det gör ont. Nej, inte igen. Har han haft fång finns det även risk att han lider av någon metabolisk sjukdom som kan innebära livslång medicinering vilket också är något att ta hänsyn till.

Väljer du att köpa önskar jag er all lycka och håller tummarna för att allt går vägen!

 

[kryddelydd]

Jag har ridit en d-ponny sedan i våras, men i somras så fick han ett fånganfall (inte kraftigt som tur var)! Han röntgades och hade ingen rotation! Ägaren har varit lite slarvig och jag har skött näst intill allt, följt med till veterinären, gått ut med han och nu för ca 3 månader sedan börjat skritta han! Nu har han börjat få trava och är friskförklarad och hur fin som helst. Ägaren har inte tid med honom och jag har han 7 dagar i veckan och vi funderar på att köpa han. Jag och min mamma har 1 shettis och en unghäst, jag hade en tävlingsponny som fick somna in för 3 månader sedan! Jag och min familj är alltså hästvana och haft häst hela livet.

Så min fråga är nu: Är det en risk att köpa honom? Han är 11 år (2003) och har aldrig varit sjuk, sparsamt använd! Eftersom jag redan känner honom så är det en möjlighet.! hade ni köpt honom?

Kan tillägga att jag är 17 år!

Vet inte om detta är rätt tråd? men jag testar.

Jag har haft en fångponny, en fjording.
Jag tog över henne i stället för slakt när hon var sex år gammal. Fånganfallet hade hon när hon var 2- eller 3 år gammal, hos en ännu tidigare ägare.
När jag tog hand om henne, var hon groteskt fet och hon hade en späcknacke utan dess like. Hon fungerade hos mig i sju år, innan jag fick ta bort henne av helt andra skäl.
Jag hade aldrig problem med hennes fång.

 

[kryddelydd]

Då kan inte din veterinär så mycket om fång vilket tyvärr är väldigt vanligt. En häst har den högsta kortisolhalten i kroppen på hösten och vintern och det innebär att i mitten av augusti så ökar fångrisken dramatiskt för att sedan dala framåt midsommar när gräset har blommat över. Den tid man ev. kan prova släppa en fånghäst på gräs med munkorg på är i juli och då på överblommat magert högt gräs. Absolut inte i en nerbetad hage eftersom det gräset är stressat och innehåller massor av socker vilket kan ge fång. Spätt gräs är rena dödsdomen för en fånghäst. Grovt överblommat högt gräs ska det vara om man ska släppa en fånghäst på gräs överhuvudtaget.

Är rasthagen uppgrusad? Många fånghästar får fång även utav väldigt lite gräs så hagen bör vara uppgrusad så att det inte finns något gräs att äta överhuvudtaget. Det kan alltså räcka att hästen kan gå och beta lite i kanterna på hagen eller sticka under huvudet under staketet och på så vis få i sig lite gräs för att det ska bli fång igen om man har otur. Våran fånghäst klarade absolut inget gräs alls och det är tyvärr inte ovanligt. I en gräsrasthage blir gräset också väldigt kort vilket innebär stressat gräs som innehåller massor av socker.

Du kommer i framtiden tvingas jaga grovfoder som innehåller under 10% socker vilket innebär att du alltid måste köpa analyserat hö eller skicka in en analys själv. Du måste också vara duktig på att räkna foderstat eller be någon om hjälp att räkna så att hästen får i sig alla näringsämnen han behöver och att han håller sig slank. En överviktig häst har väldigt mycket större risk att få fång igen än vad en slank häst har. En fånghäst bör också motioneras minst 30 minuter varje dag (inte i den akuta fasen självklart utan när hästen har blivit friskförklarad) eftersom det också minskar risken att få tillbaka fången.

Man får också räkna med att en fånghäst behöver skos om oftare och det är inte ovanligt att de blir så ömma i sulan att de för all framtid behöver sulor med silikon under.

Den risk som du beskriver här, finns.
I mitt fall behövde jag inte ta särskilda hänsyn gällande foder. Min fånghäst fick inte gå i gräshage men i övrigt fick hon samma foder som alla andra - när jag fått ner henne i normalt hull.
En del får problem med hovarna men jag tror att det till ganska stor del beror antingen på okunniga hovslagare (min fånghästs förra hovslagare beskrev hur dåliga hovar hästen hade - på mindre än ett år med rätt verkning, var hovarna så friska att varken min hovslagare (inte samma som den förra) eller veterinär kunde se spår av fång på hovarna) eller på andra hov-fel. Det är ju ganska många hästar utan fång som också är sulömma.

Själv skulle jag inte tveka att köpa en häst som haft ett lindrigt fånganfall, till rätt pris och om jag gillade hästen i övrigt.
Visst kan det gå dåligt också, men det kan det göra med vilken häst som helst.

Fast jag har ju förutsättningarna med hage utan gräs.

 

[Forest Autumn]

Jag hade inte köpt en häst som har haft fång (måste erkänna att jag inte läst hela tråden jättenoga). Det finns då många andra hästar att välja på. Det kräver ofta en hel del tid, pengar och extra oro för att ta hand om en sådan häst om man vill försäkra sig om att den inte ska få återfall.

På frågan var alla dessa hästar ska ta vägen så har jag inte något svar. Jag har, som en del av er redan vet, själv en fd fånghäst och jag har mkt svårt att tänka mig att jag skulle kunna sälja henne vidare.

 

[TinyWiny]

Den risk som du beskriver här, finns.
I mitt fall behövde jag inte ta särskilda hänsyn gällande foder. Min fånghäst fick inte gå i gräshage men i övrigt fick hon samma foder som alla andra - när jag fått ner henne i normalt hull.
En del får problem med hovarna men jag tror att det till ganska stor del beror antingen på okunniga hovslagare (min fånghästs förra hovslagare beskrev hur dåliga hovar hästen hade - på mindre än ett år med rätt verkning, var hovarna så friska att varken min hovslagare (inte samma som den förra) eller veterinär kunde se spår av fång på hovarna) eller på andra hov-fel. Det är ju ganska många hästar utan fång som också är sulömma.

Själv skulle jag inte tveka att köpa en häst som haft ett lindrigt fånganfall, till rätt pris och om jag gillade hästen i övrigt.
Visst kan det gå dåligt också, men det kan det göra med vilken häst som helst.

Fast jag har ju förutsättningarna med hage utan gräs.

I vårt fall berodde det inte på en dålig hovslagare. Tvärtom var det mycket hans förtjänst och skicklighet som gjorde att hästen överlevde så länge som han gjorde. Det i kombination av hjälp ifrån en person som är extremt duktig på foder som i sin tur hade kontakt med en forskare i USA som forskar på PPID som hjälpte mig med många goda råd. Hästen föll nämligen ur fullkomligt och var som ett skelett överdragen med skinn trots att han fick drygt 120 Mj /dygn i underhållsbehov. (Hästen var en lättfödd arab som vägde ca 450 kg och gick på ca 45 Mj i vanliga fall och han reds självklart inte.) Då räcker inte normal foderkunskap långt. Då behövs specialkunskaper. Våran häst var aldrig överviktig. Det var inte av den orsaken han fick fång.

Självklart finns det hovslagare som har dålig kunskap och som förstör hovarna med men en sådan hovslagare hade jag inte haft kvar ifrån första början och min hovslagare har jag haft i 9 år. Var vi än kommer till kliniker och annat så har jag alltid fått beröm ifrån yrkesmänniskor att hästarna har så fina och välskötta hovar och det är självklart hans förtjänst. Min första häst hade fula hovsprickor och var ömfotad när jag köpte henne och blev halt om hon tappade en sko. Efter ett år i min ägo kunde hon gå barfota. Hon hade superbra hovkvalite. Att hon hade haft sprickor berodde på att hon fick hovvård för sällan av de förra ägarna helt enkelt. Jag hade henne på prov först och bad då min hovslagare kolla henne och han sa direkt att med god hovvård så kommer inte sprickorna vara något problem och han fick verkligen rätt. Mitt sto blev blockhalt om hon tappade en sko när jag köpte henne men nu märker man inte på henne alls om hon har tappat en sko utan inser det först när man ser att skon är borta. Däremot sliter hon sina hovar så hårt att hon inte kan gå barfota av den anledningen. Våran fånghäst kom aldrig tillbaka såpass att han klarade av något som helst arbete utan var öm i sulorna även när han "borde" varit frisk och oöm. Han hade dessutom både IR och PPID så att han behövde sulor med silikon under såg ingen som något konstigt.

 

[jonna]

I vårt fall berodde det inte på en dålig hovslagare. Tvärtom var det mycket hans förtjänst och skicklighet som gjorde att hästen överlevde så länge som han gjorde. Det i kombination av hjälp ifrån en person som är extremt duktig på foder som i sin tur hade kontakt med en forskare i USA som forskar på PPID som hjälpte mig med många goda råd. Hästen föll nämligen ur fullkomligt och var som ett skelett överdragen med skinn trots att han fick drygt 120 Mj /dygn i underhållsbehov. (Hästen var en lättfödd arab som vägde ca 450 kg och gick på ca 45 Mj i vanliga fall och han reds självklart inte.) Då räcker inte normal foderkunskap långt. Då behövs specialkunskaper. Våran häst var aldrig överviktig. Det var inte av den orsaken han fick fång.

Självklart finns det hovslagare som har dålig kunskap och som förstör hovarna med men en sådan hovslagare hade jag inte haft kvar ifrån första början och min hovslagare har jag haft i 9 år. Var vi än kommer till kliniker och annat så har jag alltid fått beröm ifrån yrkesmänniskor att hästarna har så fina och välskötta hovar och det är självklart hans förtjänst. Min första häst hade fula hovsprickor och var ömfotad när jag köpte henne och blev halt om hon tappade en sko. Efter ett år i min ägo kunde hon gå barfota. Hon hade superbra hovkvalite. Att hon hade haft sprickor berodde på att hon fick hovvård för sällan av de förra ägarna helt enkelt. Jag hade henne på prov först och bad då min hovslagare kolla henne och han sa direkt att med god hovvård så kommer inte sprickorna vara något problem och han fick verkligen rätt. Mitt sto blev blockhalt om hon tappade en sko när jag köpte henne men nu märker man inte på henne alls om hon har tappat en sko utan inser det först när man ser att skon är borta. Däremot sliter hon sina hovar så hårt att hon inte kan gå barfota av den anledningen. Våran fånghäst kom aldrig tillbaka såpass att han klarade av något som helst arbete utan var öm i sulorna även när han "borde" varit frisk och oöm. Han hade dessutom både IR och PPID så att han behövde sulor med silikon under såg ingen som något konstigt.

Han hade inte så jätte bra hovar.. han gick ofta för länge ca 12 veckor men nu måste han skos var 4e vecka med en hovslagare från veterinären! Han har innan gått barfota bak men började ömma där så han fick skor på sig på alla 4. När han friskförklarades har det inte varit några tecken på ömhet, han är pigg och glad som vanligt men som sagt..
Vi ska ta honom till veterinären, dom får röntga honom och kolla böjprov, longering, ja sånt dom kollar! Och så får dom säga vad dom tycker eftersom det är en hopponny jag söker.

 

[jonna]

Han hade inte så jätte bra hovar.. han gick ofta för länge ca 12 veckor men nu måste han skos var 4e vecka med en hovslagare från veterinären! Han har innan gått barfota bak men började ömma där så han fick skor på sig på alla 4. När han friskförklarades har det inte varit några tecken på ömhet, han är pigg och glad som vanligt men som sagt..
Vi ska ta honom till veterinären, dom får röntga honom och kolla böjprov, longering, ja sånt dom kollar! Och så får dom säga vad dom tycker eftersom det är en hopponny jag söker.

var 4-6e vecka ska han max gå

 

[jonna]

Jag har haft en fångponny, en fjording.
Jag tog över henne i stället för slakt när hon var sex år gammal. Fånganfallet hade hon när hon var 2- eller 3 år gammal, hos en ännu tidigare ägare.
När jag tog hand om henne, var hon groteskt fet och hon hade en späcknacke utan dess like. Hon fungerade hos mig i sju år, innan jag fick ta bort henne av helt andra skäl.
Jag hade aldrig problem med hennes fång.

okej, Han är absolut inte för fet och ingen späcknacke. Jag hade en c-ponny som jag hade i nästan 5 år, jag köpte henne och efter 3 månader blev hon sjuk, kotledsinflammation, friskförklarades, 1 år senare kom det tillbaka, friskförklarades, ett halv år senare kom det tillbaka, det tog 4 gånger sen friskförklarades hon osv ända till 2014 på våren. Veterinären sa att vi skulle ge henne en enda chans till och hon blev helt bra under våren och sommaren 2014 men i september blev hon konstig och fick somna i 3e oktober 2014, det var fruktansvärt och är fortfarande förjävligt..

Grejen är den att jag har haft en ponny som vart skadad fram och tillbaka i 4 år och hon betydde allt för mig och så försvann hon..
Jag fick ta hand om Sune under den tiden de var tuffast och han har liksom också fått en speciell plats i hjärtat på mig.. men om han blir skadad igen och måste tas bort så orkar jag inte mer..

 

[kryddelydd]

okej, Han är absolut inte för fet och ingen späcknacke. Jag hade en c-ponny som jag hade i nästan 5 år, jag köpte henne och efter 3 månader blev hon sjuk, kotledsinflammation, friskförklarades, 1 år senare kom det tillbaka, friskförklarades, ett halv år senare kom det tillbaka, det tog 4 gånger sen friskförklarades hon osv ända till 2014 på våren. Veterinären sa att vi skulle ge henne en enda chans till och hon blev helt bra under våren och sommaren 2014 men i september blev hon konstig och fick somna i 3e oktober 2014, det var fruktansvärt och är fortfarande förjävligt..

Grejen är den att jag har haft en ponny som vart skadad fram och tillbaka i 4 år och hon betydde allt för mig och så försvann hon..
Jag fick ta hand om Sune under den tiden de var tuffast och han har liksom också fått en speciell plats i hjärtat på mig.. men om han blir skadad igen och måste tas bort så orkar jag inte mer..

Men om man har en ponny som får upprepade kotledsinflammationer behöver man fundera på mycket annat än det veterinära.

 

[jonna]

Men om man har en ponny som får upprepade kotledsinflammationer behöver man fundera på mycket annat än det veterinära.

Ja, jag vet men så fort hon blev frisk så var hon hur glad som helst och hade absolut inte ont, men nu handlar de ju inte om henne, nu har jag beslutsångest om Sune..