Konditionsträning

Jag skrev inte att hunden nödvändigtvis blir överansträngd, utan bara att det är lätt att överanstränga den. Att hunden får grym kondition - javisst. Men man kan få lika grym kondition och lika bra resultat att träna på annat sätt. Som en bonus minskar man risken för överansträngning.

Det senare kan jämföras med hur t.ex. världens bästa maratonlöpare tränar: Inte tränar de på att springa långt i hög fart, då blir de snabbt skadade. De kör uthållighetsträningen i lugn fart, medan Vo2max och maratonfart tränas på kortare pass. Oftast är det bara på tävling när formen är toppad som fart och uthållighet möts.
 
På dom vardagliga promenaderna kan du lägga långa memories/linjetag. Dvs droppa en boll eller dummy och fortsätt gå så långt hunden kan springa tillbaks, vända helt om och skicka. Låter du dessutom hunden gå jaktfot från att du lägger tills du skickar får du bra träning för det med. Min hane kör jag utan problem några hundra meter enkel väg över åkrar, stenmurar osv. Brukar göra några repetitioner så det blir ungefär 3000-4000m tur och retur, sedan är han härligt trött eftersom han springer som om livet hänger på det. Ännu bättre är det när det är snö ute, då får han verkligen jobba.

Långa stigar, mjuka vägar osv är perfekt att börja på. Så hunden får stöd i uppgiften.

Stora sök i tung mark är också bra träning.

Ett alternativ är också att låna ut hunden tre fyra dagar i veckan till någon som vill cykla eller springa med henne.
Det är ju en bra idé förutsatt att man har en hund med relativ kroppskontroll, annars är det otroligt förslitande för tå och leder att bli skickad på så långt avstånd för att sedan kasta sig vid boll och bromsa in på armbågar och tår. Det hade inte funkat riskfritt med mina hundar iallafall så man får nog ta hänsyn till hur pass mycket temperament det är i individen och vilka hastigheter man kommer upp i.
 
I princip har du förstås rätt, men det är ju en stor del av vad apporteringsträningen med retriever handlar om. Visst tränar man t ex sök och apportering i vatten också, men väldigt mycket handlar om att springa mer eller mindre långt och hämta fågel/dummy. Men hur menar du att hunden gör när den bromsar på armbågarna?
 
I princip har du förstås rätt, men det är ju en stor del av vad apporteringsträningen med retriever handlar om. Visst tränar man t ex sök och apportering i vatten också, men väldigt mycket handlar om att springa mer eller mindre långt och hämta fågel/dummy. Men hur menar du att hunden gör när den bromsar på armbågarna?

Beror väl på vilken fart dom kommer i. :P

När min bc hämtar något så handlar det om 390 Km/h ut, tvärnit så att rumpan nästan lättar från marken, hugga grejen och i samma veva kasta sig ett varv runt för att springa tillbaka. Det tar nog rätt bra på armbågarna, ser ut som om det är framdelen som tar hela belastningen/tvärniten/vändningen. Det är nog inte bara armbågarna dock, utan hela frampartiet.
 
Det är ju en bra idé förutsatt att man har en hund med relativ kroppskontroll, annars är det otroligt förslitande för tå och leder att bli skickad på så långt avstånd för att sedan kasta sig vid boll och bromsa in på armbågar och tår. Det hade inte funkat riskfritt med mina hundar iallafall så man får nog ta hänsyn till hur pass mycket temperament det är i individen och vilka hastigheter man kommer upp i.

Eller så gömmer man saken något så hunden måste tänka till, sänka farten och slå på näsan några meter innan.

Man behöver inte lägga saken mitt på ett plant underlag synligt för hunden.
 
Senast ändrad:
I princip har du förstås rätt, men det är ju en stor del av vad apporteringsträningen med retriever handlar om. Visst tränar man t ex sök och apportering i vatten också, men väldigt mycket handlar om att springa mer eller mindre långt och hämta fågel/dummy. Men hur menar du att hunden gör när den bromsar på armbågarna?
Som Sörlatungu skrev, skickar jag mina hundar på ett föremål är det all-in som gäller, de tänker ärligt talat inte alls, inte den yngre iallafall. Det blir ett tvärstopp så fort de fått vittring/vindvittring så att de nästan slår kullerbytta framåt och lägger hela vikten på armbågar och tåleder vilket är ruskigt slitsamt. Min uppfattning är att retrievers inte blir lika i gasen och "vet" att de ska leta efter ett byte och att de också behöver koppla på hjärnkontoret för det, men de kan ju inte svara för alla hundar varför man bör ha det i åtanke när man börjar skicka.
 
Eller så gömmer man saken något så hunden måste tänka till, sänka farten och slå på näsan några meter innan.

Man behöver inte lägga saken mitt på ett plant underlag synligt för hunden.
Som jag skrev till Sörlatungu så är det inte alla individer som kopplar på hjärnan ändå. Jag tror att har man en hund av jakthundstyp är de mer "programmerade" att uppgiften är att hämta saken och att den ska hittas och bäras tillbaka än att som med min ena idiot kopplar att han ska få springa hur fort han vill till en kul grej en jättelång sträcka och med det sticker iväg som att han hade en raket i arslet :D. Varken han eller min äldre tik saktar in förrän de får vittring, då är det reining stopp fast på framdelen. :arghh:
 
Jag har varken häst, fyrhjuling eller moped och cykel är inte aktuellt, det krävs mer än rätt utrustning innan man låter en hund dra ut en cyklist i trafiken.

Den simträning vi gör just nu är helt inriktad på jaktträningen och vi kör en bra bit för att hitta lämpligt vatten. Men jag har kollat och det finns hundsim inom rimligt avstånd, så det blir nog ett alternativ i vinter. Kostnaden för halvtimmespass var inte så hög, i nivå med en kurs på hundklubben eller del av hall/ridhus för vinterträning. Vid sommarstugan har vi helt andra möjligheter.

Vi har också ett gåband, just nu är det undanställt men om vi inte har nåt barn boende hemma i höst kan vi plocka fram det igen.frågan är om jag lyckas övertyga hunden om att det är kul...

Weight pulling och liknande känns inte som något man håller på med för mycket utan hjälp från någon med erfarenhet. Det verkar inte finnas någon klubb inom rimligt avstånd.

Men att ändra lite på upplägget av jaktträningen är ju så självklart att det är konstigt att jag inte tänkt på det själv. Långa minnesmarkeringar har vi visserligen gjort, men då är det inte längre träning utan bara motion. Däremot är faktiskt dax att flytta den grundläggande dirigeringsträningen från trädgården för att börja med större avstånd. Med mer eftertanke och bättre planering kan jag faktiskt få in betydligt mycket med motion utan att det ska behöva bli sämre träning, framför allt om jag lägger på en knapp timme till, så jag tar mig till områden med mer snårig och kuperad terräng. Och så kanske jag köper en klövjeväska och låter henne hjälpa till att bära dummies!

Häng cykeln på bilen och kör ut till någon skogsväg. Köra drag i trafik är bara dumt.
 
Köra drag med hund i trafiken är på samma skala som att tävlingscykla i trafiken. Sport hör inte hemma där! :) Det finns gott om fina skogsvägar, stigar och andra ställen där man kan träna drag utan risk att köra ihjäl sig.

Någon som vet om det är OK att cykla med hund på mtb-leder?
 
Jag kan inte svara för andra leder, men i Ånbaboda går flera stycken på draghundspåret och delar av bergslagsleden så jag skulle bli hemskt förvånad (och rätt ovänlig) om det hävdas hundförbud. Jag kör i varje fall med hund där, men undviker tider då det kan vara trängsel.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp