R
Raderad medlem 19815
Jag har en pojke på snart sju år som är väldigt kavat och framåt. Han får vara ute och leka själv i området där vi bor bara han inte går för långt bort. T ex får han gå hem själv till och från kompisar och till lekplatsen, alla ställena ligger max 300 meter bort. Vi bor i ett radhusområde utan sociala problem och bus. Här finns biltrafik men han går på cykelvägar och behöver korsa en bilväg en gång för att komma till kompisar/lekplats.
Hans bästa kompis som är 7 och ett halvt år bor några hundra meter bort och hans föräldrar och jag har inte alls samma syn på det här. 10 meter från dem ligger en inhägnad förskolegård där barnen tycker om att leka, men till och med där är alltid en av föräldrarna med och vaktar, kompisen får inte vara där och leka själv. Idag skulle jag vara med och vakta men de rymde pga kul att busa med den vaktande vuxna. De sprang då ut på den breda cykelvägen längs bilvägen (40-väg) och föräldrarna blev inte så glada, de såg det som att de varit ute på gatan och lekt vilket de självklart inte hade.
Jag kan inte riktigt tänka klart kring hur jag ska agera. Om min pojke går dit och vill leka och de vill vara ute, ska jag erbjuda mig att vara med och vakta då, eller ska jag tänka att det är ok för mig att min pojke är ute själv och vill de vakta så får de göra det, men jag tänker inte göra det?
Om de leker hos mig så ser jag det som att jag ansvarar så då är jag självklart med och vaktar (dvs går efter dem när de är ute och leker eller cyklar omkring). Fast det kanske jag inte borde...?
Hans bästa kompis som är 7 och ett halvt år bor några hundra meter bort och hans föräldrar och jag har inte alls samma syn på det här. 10 meter från dem ligger en inhägnad förskolegård där barnen tycker om att leka, men till och med där är alltid en av föräldrarna med och vaktar, kompisen får inte vara där och leka själv. Idag skulle jag vara med och vakta men de rymde pga kul att busa med den vaktande vuxna. De sprang då ut på den breda cykelvägen längs bilvägen (40-väg) och föräldrarna blev inte så glada, de såg det som att de varit ute på gatan och lekt vilket de självklart inte hade.
Jag kan inte riktigt tänka klart kring hur jag ska agera. Om min pojke går dit och vill leka och de vill vara ute, ska jag erbjuda mig att vara med och vakta då, eller ska jag tänka att det är ok för mig att min pojke är ute själv och vill de vakta så får de göra det, men jag tänker inte göra det?
Om de leker hos mig så ser jag det som att jag ansvarar så då är jag självklart med och vaktar (dvs går efter dem när de är ute och leker eller cyklar omkring). Fast det kanske jag inte borde...?