Jag ska snart göra en koloskopi och är livrädd.
Jag behöver hjälp med hur jag ska ta mig igenom detta på bästa möjliga sätt..
Grejen är den att jag blev utsatt för sexuella övergrepp i analen när jag var liten,
och är pga det sjukt rädd om den. Har fått panik när jag haft sex t ex då killen kommit nära den av misstag.
Det står i infon att man kan få smärtstillande och avslappnade på plats och att man inte behöver säga till innan. Men liksom, det är ju inte bara smärtan jag är rädd för, det är hela grejen.
Jag vet att jag kommer få panikattack, gråta, "fäktas", försöka dra ut grejen etc i ren panik.
Jag tror jag skulle behöva ganska grova lugnande.. har stesolid hemma men det gör ju en inte väck liksom.
Jag funderar på om det är bra eller inte bra att ha med nån där, men jag vet inte vem det skulle vara.
Det är så utelämnande på nå sätt, svårt att se att jag skulle klara av att ha nån i familjen där t ex då jag inte vill visa upp nå könsdelar för dem.
Men samtidigt vet ju dom om mina panikattacker och hur känslig jag är.
Har ni några erfarenheter, tips eller tankar? Mottages tacksamt..
Och ja, jag vet att det inte är farligt, att många gör det utan men etcetc.
Men rädslan och paniken kommer automatiskt
Jag behöver hjälp med hur jag ska ta mig igenom detta på bästa möjliga sätt..
Grejen är den att jag blev utsatt för sexuella övergrepp i analen när jag var liten,
och är pga det sjukt rädd om den. Har fått panik när jag haft sex t ex då killen kommit nära den av misstag.
Det står i infon att man kan få smärtstillande och avslappnade på plats och att man inte behöver säga till innan. Men liksom, det är ju inte bara smärtan jag är rädd för, det är hela grejen.
Jag vet att jag kommer få panikattack, gråta, "fäktas", försöka dra ut grejen etc i ren panik.
Jag tror jag skulle behöva ganska grova lugnande.. har stesolid hemma men det gör ju en inte väck liksom.
Jag funderar på om det är bra eller inte bra att ha med nån där, men jag vet inte vem det skulle vara.
Det är så utelämnande på nå sätt, svårt att se att jag skulle klara av att ha nån i familjen där t ex då jag inte vill visa upp nå könsdelar för dem.
Men samtidigt vet ju dom om mina panikattacker och hur känslig jag är.
Har ni några erfarenheter, tips eller tankar? Mottages tacksamt..
Och ja, jag vet att det inte är farligt, att många gör det utan men etcetc.
Men rädslan och paniken kommer automatiskt