Jag skulle vilja säga att det beror lite på hur gammal personen är, och hur rutinerad den är. Sen är det stor skillnad på att "rida till" en vuxen häst, som trots allt är hanterad och kanske insutten, jämfört med en helt grön unghäst. Min första egna häst var nio år fyllda, men utbildningsmässigt var han på samma nivå som en ordinär treåring före sommarbetet, han kunde skritta, trava, galoppera och svänga med ryttare, men that´s it. Han var dessutom ganska bråkig, och ville egentligen inte galoppera alls, utan försökte kasta av ryttaren så fort han fick en chans. Jag var elva år då.
Men, han var hanterad, han var världens snällaste att pyssla med, han var "vuxen i huvudet", det var enkelt med allt från hovslagare och veterinär till att lasta och duscha, det var egentligen bara ridningen som inte hade fungerat med tidigare ryttare. Det är nog ganska vanligt att det blir så med så små ponnyer, han var bara 120 cm hög, som "tvingas" gå med mycket unga individer på ryggen som egentligen inte kan någonting. Hans tidigare ryttare var bara sju år, och hade aldrig ridit på någon ridskola eller för en instruktör, hon fick honom för att hennes mamma ville att hon skulle ha en ponny. Nej, det funkade inte. Jag var flera år äldre, lite längre, lite tyngre (jag var extremt liten för min ålder, så egentligen var storleksskillnaden hårfin), jag hade ridit för instruktör i flera år och med lite hjälp av vuxna i början så gick det ganska snabbt att få bort hans trista beteende. Efter en månad hade han helt slutat kasta av.
Ponny nummer två var precis tvärtom, hon kunde redan allting och var världens bästa läromästare. Inte så att jag bara kunde åka runt med henne och plocka rosett efter rosett, definitivt inte i början, för slutade jag rida en enda sekund tvärnitade hon, men jag lärde mig rida på henne den hårda vägen. Det var helt fantastiskt att ha en ponny som kunde lära mig, istället för tvärtom, även om jag alltid har älskat båda mina hästar precis lika mycket.
Som 22-åring köpte jag ponny nummer tre. Min första unghäst. Då hade jag redan haft egen häst i elva år, tävlat ponny i flera år i hoppning och hade nitton års hästerfarenhet. Hon var lite mer än ett och ett halvt år gammal då, hon hade aldrig blivit ordentligt ledd i en grimma, hon hade aldrig blivit borstad, hon hade aldrig behövt stå uppställd i gången. Givetvis hade hon heller aldrig duschats, åkt transport eller gjort andra saker som en häst vid den åldern egentligen "ska" kunna. Hon är fyra år idag, idag är hon lika mycket i fas, om inte mer, än vad en normal fyraåring är, men vägen dit har varit skittuff. Det har varit blod, svett och tårar, när man har tyckt att det äntligen börjar sätta sig, så kommer ett bakslag och allting tar 87 steg bakåt igen. Bara en sån sak som att försöka lära hästskrället att stå still i gången när man borstar, eller när hovslagaren kommer, det är sånt man inte ens tänker på om man har en vuxen häst som står stilla. Ibland är jag så trött på att höra mig själv upprepa ordet nej att jag vill gråta. Trots det har hästen varit oförskämt snäll att rida in.
Det är helt fantastiskt roligt att få följa sin egen häst från start. Hon är verkligen min, för hon är helt och hållet formad efter mig. Men det är enormt mycket jobb, och det är oändligt mycket mer jobb än vad det var med min första ponny, för där fungerade allting från marken smärtfritt redan från början. Jag är dessutom bara en glad amatör som i vuxen ålder envisas med att rida ponny, och hästen kommer aldrig gå några större klasser. Jag vill ha en hyfsad allroundhäst som jag både kan hoppa, rida dressyr på och rida ut i skogen. Till det duger min förmåga att rida in och utbilda ponnyn, men vill man ha en riktig tävlingshäst så ska man nog lämna bort den till ett proffs.
Eftersom du skriver att du vill köpa häst när du har gått ut skolan, så misstänker jag att du åtminstone kommer vara över arton år. Men har du inte haft häst tidigare, så kan det absolut vara en roligare första-upplevelse att köpa en häst som du kan rida och ha roligt med direkt, istället för att lägga enormt mycket tid på att försöka uppfostra en unghäst. Har du ett bra team med kunnigt hästfolk runt dig, så kan det naturligtvis gå bra ändå, men det är en himla massa mer jobb med en så pass ung häst.
