K
Kira2002
Har ett 6-årigt arabsto som i maj drabbades av fång till följd av alltför gott bete. Distriktsveterinären var ute och behandlade henne dagen efter att hon visade symtom och bedömde fånganfallet som lindrigt. Hon fick butta ett antal dagar och gick i sjukhage på sand under en tid. Hovis kortade tårna och satte på classic roller-skor.
Hästen blev snabbt pigg och glad igen efter behandling men vilade förstås i sin hage ändå.
Två månader efter anfallet släpptes hon i en nerbetad vinterhage och slussades timme för timme sen ut i en skogshage. Tre månader efter anfallet gick hon i en nerbetad beteshage (ogödslad med "dåligt" gräs) igen. Stödfodrades med hö och har hela tiden fått jäst och annat för att hjälpa magen. Inga problem med magen alls.
I slutet av augusti tyckte hovslagaren att jag kunde skritta igång henne lite lätt då hovarna såg fina ut och hästen blivit allt mer rastlös av att bara gå... Gjorde detta men tyckte att hon ändå gick konstigt. Inte halt, men "skum".
Tid bokades på klinik 2 september.
Hästen röntgades och man konstaterade att förändringarna i hovarna var lindriga/mycket lindriga. Dock var hon ordentligt halt på böjprov (bedövade dessutom leder för att hitta var hältan fanns) på båda fram och kotledsinflammation konstaterades. Behandling i leden med tuppkam o kortison samt Finadyne 10 dagar. Sjukhage och promenader för hand första två veckorna, sedan kunde jag prova uppsuttet lite försiktigt.
Hästen stallades upp i samband med detta och övergick på bara hö att äta.
Återbesök tre veckor senare, 26 september. Hästen kändes då fräsch att skritta uppsuttet (10 min på mjukt underlag på lång tygel...) och var pigg och glad. Böjprovet var i stort sett rent, liten markering bara men den markeringen blev hälta på höger fram vid longeringen. Ombehandling av kotan och samma restriktioner som ovan.
Tillbaka på kliniken igår. Hästen har känts seg, ovillig och allmänt trög det sista. Travade utan hälta på asfalt, böjprov utan reaktion både högt och lågt runt om. Longering på mjukt och hårt underlag utan märkvärdig hälta. MEN hästen går ovilligt, trögt och "med handbromsen dragen" hela tiden.
Surar när man driver på henne lite och rör sig inte snabbare än hon måste, oavsett underlag. Bromsar hela tiden. Har problem med nerförsbackar och blir även trög när det är uppför.
Första tanken var fång men hon vänder utan bekymmer, hon har ingen puls och ingen värme. Hon har ätit precis samma foder i 1½ månad nu - inget frostbitet gräs. Hon är nerbantad så hon är ordentligt slimmad nu.
Veterinären kliar sig i huvudet. VARFÖR så ovillig plötsligt? Kotorna är färdigbehandlade enligt veterinären... Det sitter nån annan stans och har förvärrats det sista.
Hästen ska tillbaka nästa fredag då vi även har tid till röntgen och klinikens hovslagare som ska göra en bedömning. Tills dess går hästen utan åtgärd men ska bara gå korta promenader.
Veterinären pratar om mer bedövning nästa gång samt eventuell kontroll av fästingsjukdomar men är bekymrad över att hästen upplevs sämre. Hon har egentligen ingen teori om vad som är fel men vill kika extra på hovarna.
Hästen har nu vilat 5 månader sedan fånganfallet som bedömdes som lindrigt men är sämre sista tiden än vad hon varit på länge.
Någon som har ideer? Tankar? Erfarenheter?
Hästen är 6 år och har tidigare inte varit sjuk en dag i sitt liv....
Hästen blev snabbt pigg och glad igen efter behandling men vilade förstås i sin hage ändå.
Två månader efter anfallet släpptes hon i en nerbetad vinterhage och slussades timme för timme sen ut i en skogshage. Tre månader efter anfallet gick hon i en nerbetad beteshage (ogödslad med "dåligt" gräs) igen. Stödfodrades med hö och har hela tiden fått jäst och annat för att hjälpa magen. Inga problem med magen alls.
I slutet av augusti tyckte hovslagaren att jag kunde skritta igång henne lite lätt då hovarna såg fina ut och hästen blivit allt mer rastlös av att bara gå... Gjorde detta men tyckte att hon ändå gick konstigt. Inte halt, men "skum".
Tid bokades på klinik 2 september.
Hästen röntgades och man konstaterade att förändringarna i hovarna var lindriga/mycket lindriga. Dock var hon ordentligt halt på böjprov (bedövade dessutom leder för att hitta var hältan fanns) på båda fram och kotledsinflammation konstaterades. Behandling i leden med tuppkam o kortison samt Finadyne 10 dagar. Sjukhage och promenader för hand första två veckorna, sedan kunde jag prova uppsuttet lite försiktigt.
Hästen stallades upp i samband med detta och övergick på bara hö att äta.
Återbesök tre veckor senare, 26 september. Hästen kändes då fräsch att skritta uppsuttet (10 min på mjukt underlag på lång tygel...) och var pigg och glad. Böjprovet var i stort sett rent, liten markering bara men den markeringen blev hälta på höger fram vid longeringen. Ombehandling av kotan och samma restriktioner som ovan.
Tillbaka på kliniken igår. Hästen har känts seg, ovillig och allmänt trög det sista. Travade utan hälta på asfalt, böjprov utan reaktion både högt och lågt runt om. Longering på mjukt och hårt underlag utan märkvärdig hälta. MEN hästen går ovilligt, trögt och "med handbromsen dragen" hela tiden.
Surar när man driver på henne lite och rör sig inte snabbare än hon måste, oavsett underlag. Bromsar hela tiden. Har problem med nerförsbackar och blir även trög när det är uppför.
Första tanken var fång men hon vänder utan bekymmer, hon har ingen puls och ingen värme. Hon har ätit precis samma foder i 1½ månad nu - inget frostbitet gräs. Hon är nerbantad så hon är ordentligt slimmad nu.
Veterinären kliar sig i huvudet. VARFÖR så ovillig plötsligt? Kotorna är färdigbehandlade enligt veterinären... Det sitter nån annan stans och har förvärrats det sista.
Hästen ska tillbaka nästa fredag då vi även har tid till röntgen och klinikens hovslagare som ska göra en bedömning. Tills dess går hästen utan åtgärd men ska bara gå korta promenader.
Veterinären pratar om mer bedövning nästa gång samt eventuell kontroll av fästingsjukdomar men är bekymrad över att hästen upplevs sämre. Hon har egentligen ingen teori om vad som är fel men vill kika extra på hovarna.
Hästen har nu vilat 5 månader sedan fånganfallet som bedömdes som lindrigt men är sämre sista tiden än vad hon varit på länge.
Någon som har ideer? Tankar? Erfarenheter?
Hästen är 6 år och har tidigare inte varit sjuk en dag i sitt liv....
