Katt: Hankatt 2 år, kastrerad vid ca 6 mån ålder. Moder förvildad o avlivad av katthem. Uppfödd på flaska.
Troligtvis siamesblandning. Vill gärna vara nära ansiktet, "kloar" och nafsar i ansiktet på människan. Väldigt "mammig" och pratar mycket. Är rätt intensiv och blir lätt stressad. Ex vid fodring (blötmat varje kväll), jamar nästan sjunger och kastar sig kring benen på människan.
Har en "kattkompis", hona kastrerad tre år. Fanns i hemmet då hankatten kom ett år senare. En rätt loj katt som inte gör mycket väsen av sig. Vaktar sitt revir med järntass. Ryker på andra katter men verkar undergiven till hankatten. Han ignorerar henne, springer på henne. Försöker leka (?) med honkatten men hon blir mest sur, springer iväg och låter sig bli lekt på. Ur mänsklig synvikel ser det nästan ut som en kattmamma som låter sina ungar hållas... Fast hon säger aldrig ifrån ordentligt.
Problemet Hankatten kissar inne sedan oktober (då vi upptäckte det iallafall). Skvätter på nedervåningen, någongång på övervåningen men det har bara hänt en eller två gånger. Har "protestkissat" två gånger när vi sett på film.
1:a gången kissar (inte skvätter) upp på tvbänken.
2:a gången kissar ned i soffan. På det ställe där han alltid ligger (!)
Jag kan häst, trodde jag kunde katt. Men han gör mig förbryllad! Varför kissar han i sitt hem? Och på sin plats?
Fri tillgång på torrfoder o vatten. Blötfoder på kvällen. Två kattlådor (en i badrum o en på övervåning). Får gå ut men är inne nattetid. Utemiljön är rätt stressig stundtals, finns tre andra katter (som oftast inte ställer till besvär, de håller sig på sin kant) och en hund.
Råd och tips? Om man skulle omplacera katten (hos mina föräldrar - där finns inga andra djur) finns det chans att kisseriet upphör? Omplaceras inte hos någon annan och avlivning uteslutet. Har kört med feronomer i vägguttag sedan jul, funkat fram tills i förra veckan då vi såg att han skvätt på tvbänk och vedspis.
Katten är frisk i övrigt. Pigg och glad, äter bra.
Troligtvis siamesblandning. Vill gärna vara nära ansiktet, "kloar" och nafsar i ansiktet på människan. Väldigt "mammig" och pratar mycket. Är rätt intensiv och blir lätt stressad. Ex vid fodring (blötmat varje kväll), jamar nästan sjunger och kastar sig kring benen på människan.
Har en "kattkompis", hona kastrerad tre år. Fanns i hemmet då hankatten kom ett år senare. En rätt loj katt som inte gör mycket väsen av sig. Vaktar sitt revir med järntass. Ryker på andra katter men verkar undergiven till hankatten. Han ignorerar henne, springer på henne. Försöker leka (?) med honkatten men hon blir mest sur, springer iväg och låter sig bli lekt på. Ur mänsklig synvikel ser det nästan ut som en kattmamma som låter sina ungar hållas... Fast hon säger aldrig ifrån ordentligt.
Problemet Hankatten kissar inne sedan oktober (då vi upptäckte det iallafall). Skvätter på nedervåningen, någongång på övervåningen men det har bara hänt en eller två gånger. Har "protestkissat" två gånger när vi sett på film.
1:a gången kissar (inte skvätter) upp på tvbänken.
2:a gången kissar ned i soffan. På det ställe där han alltid ligger (!)
Jag kan häst, trodde jag kunde katt. Men han gör mig förbryllad! Varför kissar han i sitt hem? Och på sin plats?
Fri tillgång på torrfoder o vatten. Blötfoder på kvällen. Två kattlådor (en i badrum o en på övervåning). Får gå ut men är inne nattetid. Utemiljön är rätt stressig stundtals, finns tre andra katter (som oftast inte ställer till besvär, de håller sig på sin kant) och en hund.
Råd och tips? Om man skulle omplacera katten (hos mina föräldrar - där finns inga andra djur) finns det chans att kisseriet upphör? Omplaceras inte hos någon annan och avlivning uteslutet. Har kört med feronomer i vägguttag sedan jul, funkat fram tills i förra veckan då vi såg att han skvätt på tvbänk och vedspis.
Katten är frisk i övrigt. Pigg och glad, äter bra.