Kelpie- rasvalstråd

[Pilot]

Jahapp. Alla ni som har en Kelpie, känner en Kelpie och kanske har en i er träningsgrupp för gärna komma med input!
Har en Bedlington i dagsläget, 5,5 månad är hon. Men känner redan att jag vill träna mer hund än vad hon är intresserad av.
Vill ha en snabbtänkt hund, både i kroppen och knoppen. Hade tänkt träna lydnad, spår och specialsök (finns ju "kurser" på 1 år som jag gärna hade anmält mig til!). Framför allt så är det ju stallet som kommer finnas, varje dag. I veckorna blir det oftast nån timme, men på helgerna blir det ofta hel- och halvdagar i stallet.
Skiljer det sig mellan tik och hane i temperament? Har de könsbunden agressivitet eller problem med översexuellalitet?
Hur är de att träna med? Leva med? Hur funkar de med andra djur? Hur starkt jaktintresse har de?
Hur lätt är det att köpa Kelpie när man vill träna, men antaglingen inte tävla så mycket?

Mh, Hd, Ed, kolla hjärtat vet jag att man ska kolla på avelsdjuren, finns det något annat man bör ha koll på. Allergier t.ex.?

Det finns ju working Kelpie och så "bara" Kelpie, men finns det olika linjer man bör ha koll på inom "Kelpie"?

Så glad för om jag kan få svar på några frågor i.a.f.!

 

[Hedinn]

Låter absolut som att kelpie kan passa! Det är fantastiska hundar att både träna med och leva med (under förutsättning att de är mentalt stabila ). Nu är det ett gäng år sen jag hade kelpie, så det kan ju finnas saker som ändrats men det lär dyka upp fler med input då, som har kelpies idag.

"Bara" kelpie heter ju korrekt Australian Kelpie och är inriktad på bruks, Working Kelpie är inriktad på vallning. Men ja, det finns linjer att hålla koll på. Det existerar nämligen (social) rädsla/osäkerhet i rasen, men är relativt enkel att undvika med koll på linjer. En korrekt kelpie ska ju älska allt och alla. Så lusläs MH:n! Föräldrarna, föräldrarnas syskon och ev. tidigare avkommor, gärna även lite bakåt i ledet också. Kvarvarande rädsla och skott, framförallt, är det som är enkelt att identifiera och tyder på osäkerhet hos hunden.

Min var nämligen en sån (men jag hade noll koll på MH när jag skaffade honom), och vardagslivet blev inte jätteroligt. Han var dock fantastisk att träna med, gick att lära honom precis vad som helst, vissa trick/träningsmoment lärde han sig enbart av att se och härma en annan hund. Men en mentalt stabil kelpie är otroligt trevlig och enkel att leva med, bara de får göra något vettigt är de otroligt enkla i vardagen.

Jaktintresset är minimalt på alla jag känt, alla har kunnat gå lösa utan problem, på sin höjd har det varit "jaga bort rådjur ur trädgården" och väldigt enkelt att avbryta, mer förföljning än så har varit ointressant.

Det skiljer inget större i temperamentet mellan hane och tik, hanarna är väl i regel lite "mer" i träningen med reaktionssnabbhet och explosivitet, kan man väl säga. Lite som det är hos de flesta brukshundraser. Så ska man satsa på tävlingsframgångar på hög nivå brukar det vara lättare att nå dit med hanar, annars upplever jag inte skillnaden som jättestor. Det är nog mer personligt vad man föredrar. Jag hade hane senast men nästa blir högst troligt en tik.

Det finns viss hanhundsaggressivitet, men enligt min erfarenhet är den inte värst utbredd, men där kan jag endast gå på erfarenhet, så någon annan kanske säger något annat. Problem med översexualitet har jag aldrig stött på eller hört något om i alla fall, inte träffat någon kelpiehane som haft problem med löptikar.

Andra djur är i regel inga problem, hade med både min och extrahundar till stallet, de träffade katter (vilka dock min var rädd för, så de som visade rädsla för honom kunde han få för sig att skrämma upp i ett träd), men det är ju mest en träningssak, överlag skulle jag säga att de är väldigt enkla att introducera till nya djur. De är ju väldigt föriga, har rätt nära bakgrund i vallning och djurhantering så det är inga större problem att vänja och träna in önskat beteende.

Jag har inte heller hört något om allergier eller liknande rasbundna problem, det är överlag en frisk ras. Det man främst bör ha koll på är mentaliteten, skulle jag säga. Och jag har själv inte stött på uppfödare som inte vill sälja till nån som inte tänker satsa extremt på tävling. Klart att de uppskattar meriter, men det är ju viktigast på hundarna som ska i avel, att hunden får träna och ett bra liv uppfattar jag som prioriterat hos de flesta, men det kan säkert finnas andra typer av uppfödare som jag inte haft kontakt med.

Hoppas du blev lite klokare av detta i alla fall, det är en fantastisk ras och svårt att låta bli dem efter att man haft en.

 

[Pilot]

@Hedinn Stort tack för ditt svar!
Blir bara mer och mer säker på att det är en hund för mig, men samtidigt känns det "läskigt" med en brukshund!

Ska grunna lite på ditt svar, sedan kommer jag med lite fler frågor säkerligen.