Så där har Sparky gjort några gånger. Vid två tillfällen blev hon alldeles för taggad, då var det som att hon verkligen skulle flyga på mig och riktigt ge mig stryk
Två gånger har hon haft ont, senast i söndags. Jag gissar att hon hade ont efter att hon hade klämt in sig under bokhyllan och inte kom loss. Jag fick ju ta isär bokhyllan så det tog en liten stund innan jag kunde få fram henne.
Vi lekte som vanligt en lek där jag ska gömma mig bakom något, hon kommer och "attackerar" och så ska jag hoppa upp och hon ska bli "jätterädd" och springa iväg i "panik".
Tänkte mig inte för och hoppade fram med en liten "attack" mot rumpan (petade till henne där, brukar göra så) varpå hon reagerar jättestarkt. Ramlar omkull, fräser jätteargt, öronen bak, reser ragg, är på väg att attackera på allvar men hejdar sig en sekund.
Trodde på fullaste allvar då att hon skulle flyga på mig och riva sönder mig. Men jag stod kvar och pratade lugnande, försökte dock inte klappa för hon var millisekunder från att attackera mig rejält.
Bröt till slut det hela genom att backa undan. Hon var sur en stund men sen var allt förlåtet och som vanligt.
Mitt fel dock - borde förstått att hon var öm efter söndagen.
Stackarn som fastnade, fast lite ironiskt är det, katter som ändå är ganska så graciösa och "harkel" smidiga, men ibland så otroligt klumpiga
Holger leker hårdhänt. Han brukade döda ett par da bird vippor i månaden när vi bodde i lägenhet och han var innekatt. Han kunde ligga och lurpassa runt ett hörn och smälla till ens ben när man gick förbi. Nu gör han inte sånt längre efter att han fick gå ut. Men han är fortfarande betydligt mer aktiv än hans syster. Och lite oroligare kan man väl säga. Jag tror hans reaktion var frustration. Det hade regnat några dagar och han vänder i dörren och går inte ut alls om det är blöt. Även fast vi leker med honom räcker det inte utan energin bubblar och det går ut över stackars Lillith. Och när han inte fick leka med henne tog han ut det på mig