Jag valde medvetet en kattunge som hade en social mamma (och moster, mammans syster fanns också i hemmet). Vi har haft mer skygga och "icke-gosiga" katter tidigare och jag ville försöka undvika det (garantier finns ju aldrig). När jag sedan fick hem henne gjorde jag så mycket jag kunde för att bonda med henne, jag ska liksom vara den roliga människan man kan lita på. Det verkar ha lyckats, kombinationen av hennes gener och hur jag behandlat henne har gjort henne till ett litet plåster på matte
Det jag vill säga är att alla katter är olika även om man kan påverka det till viss del. Men allt måste ju vara på kattens villkor och att man accepterar att de är olika, precis som vi människor. Sedan kan en katt som inte är jättegosig ändå vara väldigt tight med sin människa. Min gammelkatt Missia som jag tog bort för ca ett år sedan var inte en väldigt gosig katt men hon var min sidekick som var med om många äventyr med mig. Att vi var ett team var självklart även om hon inte ville vara på mig alltid.