Sv: Katters färg och personlighet
rolig tråd om alla skriver här hur deras "färg" katter är så kanske man kan se om MYTEN är sann?
sköldpadd:
de är ju alltid honor va?
vår är väldigt rädd av sig trots att vi hanterat henne precis som de andra kattera, när hon väl vågar sig fram är hon överkelig istället kan inte sluta kela men ramlar nåt ner blir hon genast rädd.
jättesnäll annars men troligen en ensamkatt gillar inte hundar och troligen inte andra katter heller hade passat bäst i knäet hos en gammal tant antagligen.
vår röda tant inte så vanligt med röda honor? det är ju dock en myt att honor inte kan vara röda ju.
vår är röd och vit, en riktigt bestämd dam det är hon som styr och stället och håller reda på de andra katterna och hundarna ingen vågar köra med henne och hon är inte rädd för nåt.
kelvänlig när hon vill kan klösas och bitas om man håller fast henne/klappar henne när det inte passar henne.
hon är hussekär.
den gråe hanen.
hur go som helst, riktigt "dum blondin" varning för honom, inte rädd för nåt verkar aldrig växa upp springer och stryker sig på hundarna och ska vara med överallt, om man springer så springer han efter och är riktigt lekbusig.
som en liten hund.
skulle aldrig få för sig att rivas eller bitas med honom kan man göra vad som helst, man kan vända och vrida upp o ner hur man vill och gosa med han.
han är vit och grå.
ligger inte gärna i knät men man kan lyfta med han hur man vill.
vår svarta och vita hane.
är jätte mysig kille, men försiktig av sig som syrran(sköldpaddisen) men inte lika rädd av sig men han är lite feg för nytt folk.
annars bestämt mot hunden och en riktig "polis" när nån av de andra katterna råkat illa ut eller om hunden gått på en av de andra så springer han fram, och hoppar upp på nacken på hunden och biter allt han kan hihi.(tur att hunden är extremt långhårig med tjock päls, efteråt hade kissen fullt av hundhår i munnen hihi)
han kommer alltid springande för att hjälpa, även människor.
ligger gärna i knät och är övergosig som sin syrra.
han skulle heller aldrig rivas eller bitas.
min egna svart och vita som inte lever längre.
hur go som helst, kunde dock bitas och rivas i början när han inte kände oss(hittekatt) men sen var han hur snäll som helst låg väldigt gärna i knät och mkt kelig spann hela tiden jättehögt.
mkt sällskapssjuk.
min pappas nu avlidna svartvita kisse:
han apporterade bollar
lekfull och snäll kisse som blev 18år gammal.
en svart hankatt vi hade för väldigt länge sedan:
snäll och lugn av sig men ville han inte så klöste han mig ett antal gånger när jag var liten men annars lagom kelig men som sagt lite mystisk. det var dock bara en katt vi matade som någon annan lämnat efter sig, var inne i huset några gånger men kom o gick annars.
tror det var en okasterad hankatt. svarta katten kallade vi honom.
och nu ska vi åka och hämta en långhårig grå/blå kisse får se hur han är, hittils verkar han med lite "dum" låg på rygg och bara gullade när vi var och tittade på honom men verkar mkt snäll då han trots att vi testade att "leka upp" honom, inte bet oss i händerna nämnvärt, vilket de creme färgade kattungarna gjorde, och hårt med och utan att vi busade med dem.
vi har inte haft någon "knäpp" katt kanske bara den röda som är väldigt VÄLDGT bestämd av sig bet och knöste hemskt mkt i början och är fortfarande lite opålitlig men kelig när hon vill.
hon har dock inte haft det så bra innan vi tog hand om henne.
