Kastrering eller inte?

YorkWann

Trådstartare
Fördelar och nackdelar, om hunden inte är sjuk då. Jag har kastrerat en hanhund tidigare, men det var pga sjukdom, och han fick sämre pälskvalité, blev lugnare och hungrigare ( just hungern var positivt i det fallet dock).

Nu funderar vi på kastrering pga att vi har två tikar också, samt att vi inte ska avla på honom.
 
Jag har en omplacering som vi kastrerade av samma anledning, vi hade redan en tik och han ska inte gå i avel (det var dessutom anledningen till att han omplacerades).

Men jag var osäker på hur han skulle ta det rent mentalt, jag hade hört så många historier om hundar som blivit förändrade och t.o.m börjat visa rädslor!
Så vi började med att chip-kastrera honom det första året och eftersom han inte visade tecken på förändring till det sämre så gjorde vi den "riktiga" kastreringen.

Han har nu varit kastrerad (på riktigt) i 2 år och det enda som skiljer är att han släpper inte pälsen på det sätt som han borde. Den släpper liksom lite och hela tiden istället för två pälsfällningar/år.
Matvrak har han alltid varit, så det var ingen skillnad :p

Nu kanske det skiljer på när man genomför kastreringen? Vår hund var nästan 3 år gammal och klar med alla könsperioder. Jag vet inte om det blir annat om man kastrerar i tidig ålder.
 
Kastrerade min vid 5 år av samma anledning som dig-hade flera tikar och han skulle inte gå i avel.
Han blev personlighetsförändrad, osäker i hundmöten, fick hemsk underull och lägger lätt på sig. Det som är värst är just osäkerheten i hundmöten. Han är skitjobbig med det. Vi har gått kurser och kört alla knep som finns med skvallerträning, avledning och gud vet vad, men allt funkar bara för ett tag.

Jag kommer aldrig mer kastera utan en medicinsk orsak. För oss gav kasteringen bara problem.
 
Jag har kastrerat hane av icke-medicinska skäl. Vi tvekade länge pga hans bristfälliga mentalitet, men för vår del blev det verkligen bara bättre, och då var han inte svinenkel att leva med innan. Det är han inte nu heller, men det är lugnare i huset. Pälsen är hittills oförändrad.
 
Jag har kastrerat 4 hanar och skulle inte tveka att göra det igen. Däremot kommer jag aldrig kastrera en äldre hund igen om det inte är pga hälsoskäl, ena blev kastrerad när han var 4,5 år och upplevde att han hade svårare att vänja sig, speciellt reagerade han på att andra hundar reagerade annorlunda mot honom än vad de gjort tidigare. Nu var han väldigt bra mentalt så han vande sig, det enda som märktes sen var att han satte vinterpäls mkt senare, i januari-februari och var därför mkt frusen och behövde ha täcke i början av vinter.

De andra blev kastrerade vid 1,5 till 2 års ålder och har inte märkt alls att de reagerat negativt på det, även de som jag tyckt är lite sämre mentalt. Både Theo och Tripp kastrerades främst pga att de började vakta på mig mot de andra hundarna varje gång jag fick mens och jag stod inte ut med det. Sen var ingen av dem lämpliga för avel av olika skäl. De slutade helt med det beteendet och speciellt Tripp blev mer öppen i huvudet och började dessutom äntligen valla efter den kemiska kastreringen fick effekt. Roy var krypt och eftersom alla krypta hundar jag känner till i verkligheten har utvecklat testikeltumörer tyckte jag valet var enkelt.

Man kan ju testa kemisk kastrering om man är osäker på hur hunden kommer reagera, testade det med Tripp, men värt att komma ihåg är att det blir minst ett år karens för tävlingar även om hunden blir kastrerad på riktigt innan dess.
 
Jag har kastrerat både hane och flera tikar och har inget negativt alls att komma med.

Skulle aldrig orka ha intakt hane med intakt löptik, vill inte leva mitt liv på det sättet som krävs i sådana fall.
 
Kommer aldrig kastrera om det inte finns en medicinsk orsak. Min tik fick en kopiös underull och fällde konstant stora mängder. Var aggressiv mot andra hundar innan och blev värre. Aptiten blev ännu större, alltid hungrig. Dom sista tre åren hade hon svårt att hålla sig. Har en bekant som råkade ut för exakt samma med sin tik.
 
Jag lät kastrera min tik i höstas och har inte märkt några skillnader. Pälsen är likadan, hungrig är hon men det var hon förut också. Ingen aggressivitet, fortfarande världens snällaste och gladaste. Däremot har jag fortfarande lite dåligt samvete för att jag valde att göra så här med min bästa vän. Hon förstår ju ingenting av det men jag har fråntagit henne den grundläggande möjligheten att få valpar. Hoppas jag åtminstone räddat henne från vissa framtida sjukdomar som de skall slippa när de är kastrerade.
 
Jag bor i Australien och här är kulturen helt annorlunda. Väldigt många kasterar sina hanhundar.
Det är inget konstigt. Tycker mest att kastrerade hanhundar är mer goofy än icke kastrerade.
Har inte märkt olikheter i päls eller hull,å andra sidan har jag ingen hund själv men tänker att det nog borde vara väldigt individuellt.

Aus har inte lika bra hundhållning generellt så som i Sverige.
Här är det inte alls säkert att en hund får promenader varje dag. En sväng till beachen på helgen är väl ok så länge du har en liten bakgård?

Men så är det måååååååååånga hundar i alla hundstallar också, gärna runt 2 år år staffy-mix. Både före och efter covid om man säger så....

Alla valpar från hundstall kastreras, det kan man ju förstå även om det är väldigt för tidigt egentligen..


Hur som, jag tror svaret på din fråga är individuell och inte generell
 
Jag har kastrerat de 2 hundar jag har haft, båda tikar.
Ingen av dem har fick några följdproblem av det, tvärtom fick de ett stressfritt liv utan att bli deppiga, samla på gosedjur och tappa energi och livslust.
Det gör det även lättare för mig att alltid ha med mina hundar, kunna träna och umgås med andra vilket är viktigt för mig.

Jag har sett flera fall av tikar som mår dåligt under löpen och långa perioder före och efter, blir håglösa, deppiga och ovilliga till umgänge och aktiviteter. Så som vi lever med hundar idag med hundmöten och aktiviteter anser inte jag att det är ett härligt liv om man inte planerar att avla.
 
Jag har haft 3 o-kastrerade hanhundar och 2 tikar samtidigt för dels ville inte uppfödaren att vi skulle kastrera och dels tycker jag det är fel att amputera bort någonting på en frisk hund bara för att det "KAN" annars öka risken för testikel tumörer,(och för tikar är det andra tumör-sjukdomar som dom "KAN" få), men men kastrering är en RISK- det är alla operationer där hunden sövs ner!! och det ökar risken för alla andra cancersjukdomar, diabetes, inkontinens, fetma och att dom lättare blir osäkra och svaga mentalt...Och det går bort om man vill ha en bruks malle att tävla med..Det kanske är olika från ras till ras..

Jag visste ju redan hur dom var runt tikar innan vi skaffade den 1a tiken.
.För vi träffade många tikar, bla kullsystrarna, kompisars och släktens tikar både när dom löpte och inte löpte..Mina han hundar blev inte jobbiga alls när någon tik löpte..

Mina 3 hanar brydde sig inte (om jag var med dom) när mina tikar löpte hemma..
Jag tränade även för tävling med 2 hanar och 1 tik i lydnad, spår och agility hemma och på klubben, men när tikarna löpte tränade jag hemma på tomten på vår agility bana och det gick bra att både träna och tävla.. .
Hanarna var kanske extremt duktiga som när tikarna löpte bara fokuserade på mig och träningen, men mallar älskar ju att träna och vara till lags..Jag ser löptikar som något positivt istället för det är ju bra störnings träning!

Jag skulle bara kastrera en hane eller tik om det var något medicinskt fel...annars är det bara onödigt ingrepp som kan ge värre biverkningar än det folk kastrerar för..En aggressiv hund kan bli osäker och ännu mer aggressiv så den blir farlig t.o.m
Fördelar och nackdelar, om hunden inte är sjuk då. Jag har kastrerat en hanhund tidigare, men det var pga sjukdom, och han fick sämre pälskvalité, blev lugnare och hungrigare ( just hungern var positivt i det fallet dock).

Nu funderar vi på kastrering pga att vi har två tikar också, samt att vi inte ska avla på honom.
 
Först och främst ska ju hunden vara färdigvuxen både kroppsligt och mentalt innan man kastrerar, så helst inte yngre än 2 år.
Personligen kastrerar jag endast hundar pga medicinska orsaker. Jag vill inte riskera hundens liv med en operation som egentligen inte behövs. Att söva en hund är alltid en risk, men är hunden sjuk så har man ju inte så mycket att välja på.
 
Jag kastrerade min hane pågrund av att han hade en i buken.. Min första egna hund och jag var ganska okunnig(hade bara vuxit upp med tikar). Med facit i hand kastrerade jag honom för tidigt... Han är 10år nu och det har känts som att han aldrig riktigt blivit vuxen. Lite pipig, flamsig och lättstressad. Skulle jag kastrera en hane i framtiden av någon anledning så skulle jag(om det går) försöka vänta tills hunden fått lite mer testosteron och blivit mer "vuxen i huvudet". Han var knappt 1år när han kastrerade. Jag visste dock inte bättre då och fick inget annat råd av uppfödare och veterinär.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Min 9 åriga hund kastrerades för snart 6 veckor (kirurgisk kastrering)sedan pga förstorad prostata. Han har fortsatt problemen kvar (tar...
Svar
12
· Visningar
740
Hundhälsa Hej! Vi har en hane som är krypt. Han är idag 2,5 år gammal ungefär. Vi har fått bekräftat genom ultraljud att den andra kulan ligger...
2
Svar
21
· Visningar
1 817
Övr. Hund Flatte/labbe blandning på 4,5 år. Vi har inte kastrerat tidigare pga att han inte visar några tecken på ilska mot andra hanar och...
Svar
17
· Visningar
2 203
Senast: Rugge
·
Hundavel & Ras Jag skulle vilja uppmana alla som har bra hanhundar att spara sperma från era hundar för framtiden. Med bra hundar menar jag alltifrån...
2
Svar
30
· Visningar
2 759
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod
  • Sopsortera kattsand?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp