Kangal!

[nullo-modo]

Min katt blev påkörd för ett par år sedan. Bruten rygg och käke. Fredag kväll klockan 21..... Jag var på väg över till grannen, som är jägare, för att be honom avsluta kattens lidande, men vände då det kändes oförskämt att knacka på en fredagkväll och be om en sådan sak. (Jag var dessutom inte 100 över kattens skador, ev att den gått att rädda...) Vi körde istället en dryg timma till djursjukhuset som hade jouröppet till midnatt, där finaste kissen fick somna in. Efteråt nämnde jag detta till grannen, som sa att han absolut hade kommit ut och hjälpt till att avsluta lidandet, ingen tvekan om saken.

Såhär efteråt ångrar jag givetvis att jag inte knackat på. Oavsett hur hemskt det känts. Men gjort är gjort.....

För mig är det skillnad på akut och inte akut. Visst en påkörd katt eller hund som är riktigt dålig eller häst som brutit benet under kalvnigs period så visst inga problem, saker händer.

Men när vissa säger att jag behöver inga pengar för avlivning för frågar bara en jägare.

 

[Sryoqwe]

Jag ser ingen plats för den här typen av hundar i ett svenskt samhälle. Allemansrätten ger alla rätt och möjlighet att vandra i naturen så att ha en boskapsvaktande herdehund oavsett om det är på en gård eller i ett samhälle med andra djur och människor är att be om trubbel i mina ögon.

Vi har denna mycket pga vissa specifika människor som utgör ett faktiskt hot. Sedan vaktar hon också hönsen mot räv, vilket är väldigt användbart när de är frigående. Vår hund går inte lös på allmän mark, utan inne och på tomten (lantlig och stor, men inkluderas definitivt inte av allemansrätten). Jag förstår inte vad du har för problem med det, hunden lämnar inte ens tomten om hon har möjlighet och någon passerar på vägen nedanför. Den hör inte till hennes revir, hon står uppe och skäller men går inte ner. Utöver att hon inte har möjlighet att gå ner. Betydligt större risk att de brukskorsningar vi haft hade sprungit fram och anfallit, denna är mycket mer sansad i sin vakt.

 

[Nota]

Vi har denna mycket pga vissa specifika människor som utgör ett faktiskt hot. Sedan vaktar hon också hönsen mot räv, vilket är väldigt användbart när de är frigående. Vår hund går inte lös på allmän mark, utan inne och på tomten (lantlig och stor, men inkluderas definitivt inte av allemansrätten). Jag förstår inte vad du har för problem med det, hunden lämnar inte ens tomten om hon har möjlighet och någon passerar på vägen nedanför. Den hör inte till hennes revir, hon står uppe och skäller men går inte ner. Utöver att hon inte har möjlighet att gå ner. Betydligt större risk att de brukskorsningar vi haft hade sprungit fram och anfallit, denna är mycket mer sansad i sin vakt.

Ja just det där att rusa fram ser jag som mycket vanligare bland helt vanliga sällskapshundar. Riktiga vakthundar brukar inte ha det intresset utan har fokus på sitt revir och sina ägare.

 

[stjarnhimmel]

Min katt blev påkörd för ett par år sedan. Bruten rygg och käke. Fredag kväll klockan 21..... Jag var på väg över till grannen, som är jägare, för att be honom avsluta kattens lidande, men vände då det kändes oförskämt att knacka på en fredagkväll och be om en sådan sak. (Jag var dessutom inte 100 över kattens skador, ev att den gått att rädda...) Vi körde istället en dryg timma till djursjukhuset som hade jouröppet till midnatt, där finaste kissen fick somna in. Efteråt nämnde jag detta till grannen, som sa att han absolut hade kommit ut och hjälpt till att avsluta lidandet, ingen tvekan om saken.

Såhär efteråt ångrar jag givetvis att jag inte knackat på. Oavsett hur hemskt det känts. Men gjort är gjort.....

Jag tänker att det nog också är skillnad på om en granne kommer över eller om det är någon nästan okänd som kommer körande när det finns veterinär på närmare håll.

 

[Kilauea]

Ångrade mig

 

[Philosophia]

Min enda erfarenhet är när två förrymda kangaler närapå bet ihjäl min ena hund. De var ruskigt otäcka. Har noll positiva tankar om dem, ryser bara jag tänker på rasen och hoppas verkligen att de inte blir ett vanligt inslag i samhället. / Party pooper.

Samma här. En tik med valpar hemma slet sig när min sambo passerade på avstånd med vår italienska vinthund. Den högg rakt över hennes rygg, krossade bröstkorgen och gjorde hål i lungsäcken. Nio dygn med intensivvård och ett under att hon överlevde.

 

[BornAgain]

Vi har denna mycket pga vissa specifika människor som utgör ett faktiskt hot. Sedan vaktar hon också hönsen mot räv, vilket är väldigt användbart när de är frigående. Vår hund går inte lös på allmän mark, utan inne och på tomten (lantlig och stor, men inkluderas definitivt inte av allemansrätten). Jag förstår inte vad du har för problem med det, hunden lämnar inte ens tomten om hon har möjlighet och någon passerar på vägen nedanför. Den hör inte till hennes revir, hon står uppe och skäller men går inte ner. Utöver att hon inte har möjlighet att gå ner. Betydligt större risk att de brukskorsningar vi haft hade sprungit fram och anfallit, denna är mycket mer sansad i sin vakt.

Även inne på din tomt har du i Sverige inte rätt att skada andra människor - om det inte faller under nödvärnsrätten, men då måste skadan vara proportionell.

 

[Sryoqwe]

Även inne på din tomt har du i Sverige inte rätt att skada andra människor - om det inte faller under nödvärnsrätten, men då måste skadan vara proportionell.

Tack, men vi har koll på reglerna.

 

[BornAgain]

Tack, men vi har koll på reglerna.

Det lät inte så, så jag gjorde ett förtydligande eftersom det här är ett forum.

 

[Iamia]

Samma här. En tik med valpar hemma slet sig när min sambo passerade på avstånd med vår italienska vinthund. Den högg rakt över hennes rygg, krossade bröstkorgen och gjorde hål i lungsäcken. Nio dygn med intensivvård och ett under att hon överlevde.

Usch, vidrigt… Vilken tur att hon klarade sig!

De två som bet min (då 6mån gamla whippet) var egentligen inte aggressiva, då hade hon helt klart varit död. Det var det som var så sjukt obehagligt med dem. Den ena siktade direkt in sig på whippeten, stegade beslutsamt, men lugnt, fram och högg henne i bröst/mage. Vägrade sedan släppa utan stog bara där, höll henne kvar i munnen och tuggade på henne. Hade jag inte hållit kvar i kopplet/dragit emot hade den definitivt gått iväg med henne. Den andra kom (efter att lite slentrianmässigt ha bitit min andra hund och sedan släppt) fram och bet whippeten också. Släppte dock nästan direkt igen. Den första släppte dock inte förrän jag fått tag på en stor gren som jag slog i huvudet på den… Min whippet hade då sönderslitna muskler på flera ställen mellan revbenen, hål in i thorax, hål in i buken och allmänna krosskador i buken. Efter ett par skakiga dygn återhämtade hon sig fint rent fysiskt. Vi är inte där mentalt än, dock. Varken jag eller hunden…

Hundarna som bet var dessutom arbetande och inte någons husdjur. De hade rymt från sin fårflock och lullade på egen hand runt i skogen. (Vi bor i Tyskland, ska tilläggas, och fick dessutom problem med fårbondens försäkringsbolag och fick kämpa rejält med att få någon som helst ersättning för veterinärvården… Helt sjuka regler här.)

 

[Nepenthe]

Undra om de skulle behövas finnas regler för att ha dessa hundar om en använder dem som boskapsväktare.
Att de kanske måste vara inom inhängnade områden t.ex?

Eller hur ser de på olika yttre hot? Människor? Andra hundar?
Jag menar en jakthund vet ju oftast vad den ska jaga och den tränas för att jaga rätt.. Vi la mycket träning på att få våra viltrena.

 

[Iamia]

Undra om de skulle behövas finnas regler för att ha dessa hundar om en använder dem som boskapsväktare.
Att de kanske måste vara inom inhängnade områden t.ex?

Eller hur ser de på olika yttre hot? Människor? Andra hundar?
Jag menar en jakthund vet ju oftast vad den ska jaga och den tränas för att jaga rätt.. Vi la mycket träning på att få våra viltrena.

Det finns regler (här iaf). Gissar att det finns hemma också? Problemet är väl att det behövs riktigt rejäla staket för att hålla dessa hundar inne. Lika rejäla som det skulle behövas för att hålla varg ute, så att säga… De som vi mötte i skogen var (eller skulle vara iaf) i en inhägnad av typen lågt, flyttbart fårstaket, vilket tydligen är ok här.

Och parentes från ett tyskt perspektiv: i vissa bundesländer står kangaler på listan över ”farliga” raser, som det behövs speciella regler för att hålla även som privatperson. Men här där vi bor är det ok att ha dem helt obevakade, bara inhägnade med ett sådant lågt, sladdrigt fårstaket…

 

[Nepenthe]

Det finns regler (här iaf). Gissar att det finns hemma också? Problemet är väl att det behövs riktigt rejäla staket för att hålla dessa hundar inne. Lika rejäla som det skulle behövas för att hålla varg ute, så att säga… De som vi mötte i skogen var (eller skulle vara iaf) i en inhägnad av typen lågt, flyttbart fårstaket, vilket tydligen är ok här.

Och parentes från ett tyskt perspektiv: i vissa bundesländer står kangaler på listan över ”farliga” raser, som det behövs speciella regler för att hålla även som privatperson. Men här där vi bor är det ok att ha dem helt obevakade, bara inhägnade med ett sådant lågt, sladdrigt fårstaket…

Ja det låter inge vidare om det skulle vara godkännt följer en tjej som har ortjavka och hon delar med sig endel om boskapsvaktande hundar. Det är endel regler men har inte läst allt utan mest tagit del av de hon delar.
Hon har dock rejäla staket.

Men vilken mardröm du råka ut för med dina hundar. Det är sånt jag är livrädd för..

 

[Mia_R]

Undra om de skulle behövas finnas regler för att ha dessa hundar om en använder dem som boskapsväktare.
Att de kanske måste vara inom inhängnade områden t.ex?

Eller hur ser de på olika yttre hot? Människor? Andra hundar?
Jag menar en jakthund vet ju oftast vad den ska jaga och den tränas för att jaga rätt.. Vi la mycket träning på att få våra viltrena.

Det är det som är lite av problemet, du ska dina betesdjur inhägnade men du får samtidigt inte hindra/försvåra för allmänheten att passera hagen. Du har rätt att gå i och passera genom hagar men inte störa betesdjuren.

 

[nullo-modo]

Det är det som är lite av problemet, du ska dina betesdjur inhägnade men du får samtidigt inte hindra/försvåra för allmänheten att passera hagen. Du har rätt att gå i och passera genom hagar men inte störa betesdjuren.

Vi har haft boskapsvaktande hundar och allemansrätt innan så ser inte problem med att det inte skulle fungera igen.

 

[Mia_R]

Vi har haft boskapsvaktande hundar och allemansrätt innan så ser inte problem med att det inte skulle fungera igen.

Och hur länge sedan är det som det gick lösa herdehundar i de svenska skogarna, som vaktade lösa betesdjur mot varg och björn?

 

[nullo-modo]

Och hur länge sedan är det som det gick lösa herdehundar i de svenska skogarna, som vaktade lösa betesdjur mot varg och björn?

Samma tid som förra gången vi hade ett större bestånd av vilda stora rovdjur.

 

[Mia_R]

Samma tid som förra gången vi hade ett större bestånd av vilda stora rovdjur.

Och när var det, som vi hade herdehundar typ kangal och orvtjacka?

 

[Nota]

Vi har haft boskapsvaktande hundar och allemansrätt innan så ser inte problem med att det inte skulle fungera igen.

Vi är rätt många mer miljoner människor nu än på 1800 talet,människor som dessutom inte längre har vana utav djur och natur och mycket fritid och tid att vara ute och strosa och vandra i naturen

Jag har mycket svårt att se att det skulle fungera med stora hundar som ger sig på människor och deras hundar när dom är ute på promenad eller svampplockning.

Möjligtvis om man bor mycket off men tänk i södra Sverige hur mycket människor som rör sig även ute i urskogen.

 

[Philosophia]

Usch, vidrigt… Vilken tur att hon klarade sig!

De två som bet min (då 6mån gamla whippet) var egentligen inte aggressiva, då hade hon helt klart varit död. Det var det som var så sjukt obehagligt med dem. Den ena siktade direkt in sig på whippeten, stegade beslutsamt, men lugnt, fram och högg henne i bröst/mage. Vägrade sedan släppa utan stog bara där, höll henne kvar i munnen och tuggade på henne. Hade jag inte hållit kvar i kopplet/dragit emot hade den definitivt gått iväg med henne. Den andra kom (efter att lite slentrianmässigt ha bitit min andra hund och sedan släppt) fram och bet whippeten också. Släppte dock nästan direkt igen. Den första släppte dock inte förrän jag fått tag på en stor gren som jag slog i huvudet på den… Min whippet hade då sönderslitna muskler på flera ställen mellan revbenen, hål in i thorax, hål in i buken och allmänna krosskador i buken. Efter ett par skakiga dygn återhämtade hon sig fint rent fysiskt. Vi är inte där mentalt än, dock. Varken jag eller hunden…

Hundarna som bet var dessutom arbetande och inte någons husdjur. De hade rymt från sin fårflock och lullade på egen hand runt i skogen. (Vi bor i Tyskland, ska tilläggas, och fick dessutom problem med fårbondens försäkringsbolag och fick kämpa rejält med att få någon som helst ersättning för veterinärvården… Helt sjuka regler här.)

Stackars er! Det är ju inte ofta det är sant när man förstår hur det måste ha känts, men i det här fallet gör jag ju verkligen det.

I vårt fall hade inte hundägaren någon ansvarsförsäkring, nolltaxerade och hade skulder till kronofogden så vi fick stå för allt själva (vi drog igång en rättsprocess men vår jurist menade att även om vi vann så skulle vi inte få några pengar). Det var även på den tiden när veterinärvårdsförsäkringen minskade med åldern så den täckte bara 10 000 kr per år. Resten fick vi betala själva.