"kalle-anka fötter"

Sv: "kalle-anka fötter"

Boj skrev:
Om man säger så här, en kompis hade en bra hovslagare till sin häst. Ändå hade pållen Kalle fötter utan dess like, hon bytte sen till samma hovslagare som jag hade till mina pållar, nu ser hästens hovar riktigt normala ut. Denna hovslagare var absolut inte dålig, men just detta problem fick han helt enkelt inte bukt med.

Samma med min äldsta valack. Bytte hovslagare för att stödja en ny. H*n var bra på de andra men på valacken flöt hovarna ut. Gick tillbaka till min gamla hovslagare som verkat större delen av detta år o nu börjar hovarna se normala ut igen.
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Jag tror att ni Sambaengi och Heimir menar olika saker med platta fötter. Kan det vara så?

En platt fot är platt i sulan, har ingen konkavitet och har ganska kass hovmekanism, den inte kan flexa, så som vi i "barfotasvängen" menar. Trakten är ofta lite högre än vad vi vill ha. Sulan alldeles platt under.

Det som du talar om som "platt" Sambaengi verkar inte vara samma sak. Kanske att du menar en större, rundare hov med mycket bäryta?

En hov med utflytningar i barfotavärlden är en sån som har sin lamellrand tänjd, som får ett "anknäbbsliknande" utseende för att hornet inge går parallellt med hovbenet p g av att lamellerna är uttänjda.

Har en känsla av att ni talar förbi varandra ;) .

OlleAtlas
 
Sv: "kalle-anka fötter"

sambaengi skrev:
Det är väl mest Freyr frá Flugumyri som gett lite knepiga avkommor som dessutom har en jädra massa vilja. När hans lynne slår igenom då kan det bli jobbiga hästar har jag märkt. Känner till några stycken och hans lynne passar inte mig och jag vill inte avla på det blodet alls! Inte sällan verkar dessa vara av typen "jag kan springa ihjäl mig" i viljan och rentav farliga för sin egen hälsa när de rids! Har sett mer än en som fortsatt springa trots att de varit nära att gå omkull av trötthet. Det känns inte riktigt sunt i min värld...

Ja! Det är den typen av hästar jag menade.. Fast jag har gjort koppling till gården istället för någon speciell hingst, men det gäller ju säkert inte alla hingstar då. (vilket ju är bra)
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Fats jag tyckte att jag svarade på båda; platt sula och utflytningar. Fast om hon inte menar utflytningar då vet jag inte alls.. =) Kanske är det bättre att definera vad man menar med plattfotad då ja..
 
Sv: "kalle-anka fötter"

sambaengi skrev:
Tiden för redigering gick ut så jag kompletterar här nedan:

Sedan har jag ett par avelspärlor som växer jämnt och bra och har jättebra hovar och de har uppenbart ärvt sin fina hovkvalitét efter sina fäder som båda har 9 på hovar, trots att de är födda på Island och växt upp fritt och fått hovskötsel därefter. Dessa ger också avkommor med bra hovform.

En annan sak som påverkar hovkvalitén är faktiskt hornfärgen. Jag har dålig erfarenhet av vita hovar. Inte sällan kan man få problem med melerade och randiga hovar. Silverfärgade hästar har mycket vitt i hoven första åren men precis som de mörknar på kroppen så mörknar också hovarna mer och mer. De kan ha sämre kvalité de första 3-4 åren men sedan rättar det till sig. Det är framför allt större känslighet för bärrandsröta och hålvägg vilket antagligen beror på att hornet är ojämnt pigmenterat och därför olika starkt vilket gör att det kan bli mikrisprickor och inkörsport till röta. I denna teori har jag både min veterinärs och min hovslagares stöd.

Jag tror fortfarande att hornkvalitet är något man bygger upp, oavsett färg. Färg är bara färg - om vita hovar varit sämre hade evolutionen tagit bort dem för längesen. En vildhäst överlever inte om den inte har bra hovar - det är det viktigaste av allt.

Jag har inte läst så mycket om avel så jag kan bara säga mina egna teorier. Det är mycket möjligt att det finns "hov-gener", eller det vet jag ju att det gör eftersom hovarna varierar sig mellan raser. Däremot tror jag att kvaliteten på hovarna främst är något hästen bygger upp genom rörelse, gå i olika terränger, tillgång till vatten dagligen etc. Foder påverkar också men framför allt verkning och om hästen skos eller inte.

Sen att "deras fäder har 9 för hovar" säger inte mig ett piss. (ursäkta språket) Jag tycker bedömningssystemet är så fel i andra avseenden så jag förstår inte varför det skulle vara annorlunda med hovar. Avelsdomarna har knappast någon bra utbildning om hovar och vad jag har läst om deras bedömningar så är det konstiga saker man primerar.
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Där jag håller till finns det ca 20 islänningar och ett sto har samma problem med fötterna. Behövs verkas typ var 3 vecka för att hålla dom i något så när skick (om jag minns rätt). Hon är e. Ferill fra Kópavogi. Hade aldrig sett sådana "ankfötter" förut och de ser verkligen ut som de smält ut.

Har hållt på med travare före och där använder man sig av info om hovform och hovkvalite. Om man ska betäcka sitt sto som har lite sämre hovar så det ju inte så lyckat att betäcka med en hingst med samma problem. Vissa hingstar är välkända för att nedärva dåliga hovar. Men travarna har ju lite mer "hovproblem" än islänningarna ;)
 
Sv: "kalle-anka fötter"

OlleAtlas skrev:
Jag tror att ni Sambaengi och Heimir menar olika saker med platta fötter. Kan det vara så?

En platt fot är platt i sulan, har ingen konkavitet och har ganska kass hovmekanism, den inte kan flexa, så som vi i "barfotasvängen" menar. Trakten är ofta lite högre än vad vi vill ha. Sulan alldeles platt under.

Det som du talar om som "platt" Sambaengi verkar inte vara samma sak. Kanske att du menar en större, rundare hov med mycket bäryta?

En hov med utflytningar i barfotavärlden är en sån som har sin lamellrand tänjd, som får ett "anknäbbsliknande" utseende för att hornet inge går parallellt med hovbenet p g av att lamellerna är uttänjda.


Har en känsla av att ni talar förbi varandra ;) .

OlleAtlas

Jag började med få den känslan. Jag har ingen erfarenhet av de problem ni beskriver alls med mina bredfotade pållar. Visst om de går för länge blir det lite anknäbb och eftersom de växer fortare i hoven behöver de verkas oftare, men det är väldigt bra hovar om än de flyter ut och är mer utplattade i forme, av den typ som också är vanligt på fullblod. Jag har däremot erfarenhet av höga och trånga hovar som problem både för gången och hovmekanismen då hoven blir låst i trakten vilket gynnar sprickor i lamellranden, särskilt vid blöta och blir en inkörsport till bärrandsröta och hålvägg som till sist kan bli hovböld.

Men menar man anknäbb så skall man kanske inte skriva ankfötter (eller är det vanligt att man benämner dem så???). Anknäbb på en fot innebär att den inte har en rak linje famtill utan linjen böjs av i tån. Flata hovar av den typ jag beskriver och som jag enar är platta ankfötter är breda, flata och har låga trakter men en rak linje hela vägen, så länge de verkas rätt. Det är ofta väldigt bra och snabb horntillväxt som på mitt avelssto och hennes avkommor.
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Heimir skrev:
Jag tror fortfarande att hornkvalitet är något man bygger upp, oavsett färg. Färg är bara färg - om vita hovar varit sämre hade evolutionen tagit bort dem för längesen. En vildhäst överlever inte om den inte har bra hovar - det är det viktigaste av allt.

Jag har inte läst så mycket om avel så jag kan bara säga mina egna teorier. Det är mycket möjligt att det finns "hov-gener", eller det vet jag ju att det gör eftersom hovarna varierar sig mellan raser. Däremot tror jag att kvaliteten på hovarna främst är något hästen bygger upp genom rörelse, gå i olika terränger, tillgång till vatten dagligen etc. Foder påverkar också men framför allt verkning och om hästen skos eller inte.

Sen att "deras fäder har 9 för hovar" säger inte mig ett piss. (ursäkta språket) Jag tycker bedömningssystemet är så fel i andra avseenden så jag förstår inte varför det skulle vara annorlunda med hovar. Avelsdomarna har knappast någon bra utbildning om hovar och vad jag har läst om deras bedömningar så är det konstiga saker man primerar.

Ja var och en blir salig i sin tro men jag tror tom det finns forskning i ämnet som visar att det är genetiskt. Egen erfarenhet på egna hästar uppväxta med samma förutsättningar stämmer helt med det genetiska arvet, antingen mammans eller pappans. Hovslagaren och veterinären håller med mig. Sedan kan man alltid både förbättra och försämra kvalitén berodende på foderstat och skötsel, det är jag med på.

Beträffande vita hovar så fins det anske en anledning varför svarta hovar är vanligare i naturen. Men man kan inte garantera att alla vita sorteras bort. De sämsta sorteras bort. Vitt horn slits snabare än svart horn, det har jag noterat vid barfotaridning, men om det är kombinerat med ett anlag för mycket snabbväxande hovar, som vi hade på en skäck, ja då spelar det inte så stor roll som på en skäck med långsamväxande hovar! Och så beror det ju på steget förståss. Min lille Silfur-Reynir hade slitit ner sina helt vanliga 8 mm skor till lövtunna på 3-4 veckor så jag fick sko om hela tiden. Före han skoddes så verkade det som om hans hovar knappt växte men det var för att slitaget var så stort! Så hans hovar blev ett drygt nr större efter att jag ridit in och skott honom.

Bedömningen kan vi ju strunta i (jag håller med dig i mycket där men det är lite utanför ämnet) men däremot säger min hovslagare, och jag ser det själv också, om de tre ston jag nu sparat för min avel att de har kanonhovar. Bra form, bra tillväxt, tjocka väggar, starka och ganska jämnt och lite slitage. Inga hovar ingen häst så hovarna är för mig en väldigt viktig bit som jag fokuserat på under alla år jag avlat hästar. Så därför har jag verkligen sökt analysera varje hästs hovar tidigt. Jag har också verkligen försökt sätta mig in i hovläran och resonerat både med min hovslagare och en hovslagare som varit lärare på hovslagarhögskolan och verkligen var skicklig. Min hovslagare samarbetar dessutom med djursjukhuset i Helsingborg och med Stenestadskliniken.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: "kalle-anka fötter"

sambaengi skrev:
Beträffande vita hovar så fins det anske en anledning varför svarta hovar är vanligare i naturen. Men man kan inte garantera att alla vita sorteras bort. De sämsta sorteras bort. Vitt horn slits snabare än svart horn, det har jag noterat vid barfotaridning, men om det är kombinerat med ett anlag för mycket snabbväxande hovar, som vi hade på en skäck, ja då spelar det inte så stor roll som på en skäck med långsamväxande hovar!

Jag tror som sagt bara att färgen är pigment, skäckar och vita hästar har vitt (eller inget då) pigment och får därför vita hovar. Fast vissa skäckar har ju mörka hovar då pigmentet på dessa skiftar mellan kroppdelar, skit samma, oviktigt.. Vad jag vill säga då är att det borde inte spela nån roll vilken färg de har. Min systers häst har vita hovar, och dom är stenhårda! Jag tror det är mer individuellt än kopplat till färg. Det finns mörka hovar som är dåliga med liksom..

Jag tror, att kanske kan det vara så, eftersom skäckar och vita/skimmlar finns i färre antal är alla andra färger (som har mörka hovar då), att om en av dessa har dåliga hovar så blir ju det statistiskt sett en högre procentdel "dåliga hovar per vitpigmenterade hovar" än om en av de mörka hovarna är dåliga. Gud va krångligt det var att förklara, är det någon som fattar vad jag menar?

Alltså säg så här. Om lika många vita som mörka hovar är dåliga, är det större chans att du träffar på en vit dålig hov än en av de mörka för det finns så många fler mörka.. ?

Äh, ni får klura ut det själva.

I övrigt; jag tror säkert dina hästar har fina hovar och jag tycker det är bra att du fokuserar lite på det i din avel. Synd att vi pratade om varandra där med ankfötterna. För det jag kallar ankfötter är just det du sa; hoven växer inte rakt utan flyter ut vid en punkt på framsidan (och på sidorna). Det är det jag vill mena att det inte finns "gener" för utan det är bara att man inte verkat in hovväggen.

Finner det mer troligt att det finns gener för tjock vägg, tjock sula eller liknande. Dock vill jag också säga att jag tror inte det finns någon som har så dåliga hovar att det inte finns något att göra åt det; då spelar verkning, foder, vatten och sådant en viktig roll.

suck, varför blir mina inlägg så långa hela tiden.. jag har för mycket att säga (det mesta kanske bara är strunt ;) )
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Heimir skrev:
Jag tror som sagt bara att färgen är pigment, skäckar och vita hästar har vitt (eller inget då) pigment och får därför vita hovar. Fast vissa skäckar har ju mörka hovar då pigmentet på dessa skiftar mellan kroppdelar, skit samma, oviktigt.. Vad jag vill säga då är att det borde inte spela nån roll vilken färg de har. Min systers häst har vita hovar, och dom är stenhårda! Jag tror det är mer individuellt än kopplat till färg. Det finns mörka hovar som är dåliga med liksom..

Jag tror, att kanske kan det vara så, eftersom skäckar och vita/skimmlar finns i färre antal är alla andra färger (som har mörka hovar då), att om en av dessa har dåliga hovar så blir ju det statistiskt sett en högre procentdel "dåliga hovar per vitpigmenterade hovar" än om en av de mörka hovarna är dåliga. Gud va krångligt det var att förklara, är det någon som fattar vad jag menar?

Alltså säg så här. Om lika många vita som mörka hovar är dåliga, är det större chans att du träffar på en vit dålig hov än en av de mörka för det finns så många fler mörka.. ?

Äh, ni får klura ut det själva.

I övrigt; jag tror säkert dina hästar har fina hovar och jag tycker det är bra att du fokuserar lite på det i din avel. Synd att vi pratade om varandra där med ankfötterna. För det jag kallar ankfötter är just det du sa; hoven växer inte rakt utan flyter ut vid en punkt på framsidan (och på sidorna). Det är det jag vill mena att det inte finns "gener" för utan det är bara att man inte verkat in hovväggen.

Finner det mer troligt att det finns gener för tjock vägg, tjock sula eller liknande. Dock vill jag också säga att jag tror inte det finns någon som har så dåliga hovar att det inte finns något att göra åt det; då spelar verkning, foder, vatten och sådant en viktig roll.

suck, varför blir mina inlägg så långa hela tiden.. jag har för mycket att säga (det mesta kanske bara är strunt ;) )

Jag menar givetvis skäckar med vita hovar. Jag har haft 4 stycken och de hade sämre hovar allesammans. Det ena var mor och dotter så det var ju inte så underligt. De hade mycket snarlika hovar. En var en halvbror till dottern. Han hade lika mjuka hovar, men hans hovar var extremt snabbväxande så han klarade sig lite bättre men trots sina snabbväxande hovar betydligt sämre än de med riktigt svarta hovar. Och då pratar jag om slitage vid barfotaritt på mycket grusväg. Dessutom var han extremt ömfotad... Den fjärde var inte släkt med någon av de andra men var som de två första i hovarna. Pigment har faktiskt en fysisk egenskap också. Det verkar helt enkelt förstyvande och förhårdande, precis som vid tekniska applikationer. Kimrök är pigment men det verkar även förstyvande på plast och gummi osv. Pigmentet har en annan kemisk byggnad och andra fysikaliska egenskaper. Det är ganska välkänt bland hovslagare att vita hovar är mjukare och lättare att verka men de slits snabbare och är känsligare.

Skimlar har mörka hovar om de inte är födda med vita tecken. En skimmel född svart har faktiskt svarta horn.

Sedan är det just det att det procentuellt är fler vita dåliga hovar än svarta som jag är ute efter. Men som sagt, det finns mer anlag än färgen. Hovform, tillväxt, väggtjocklek osv skapar tillsammans hovens grundförutsättningar. En vit hov med bra form, tillväxt och tjocka väggar äre bättre än en svart hov med dålig form, tunna väggar och dålig tillväxt. De hårdaste hovarna hade jag på mitt riktigt kolsvarta sto. Hovslagaren fick ta i ordentligt för att verka hovarna. Dessutom var de höga och trånga och slets inte mycket efter som hon tog korta snabba steg. Väggtjockleken var bra och horntillväxten ganska normal men hon växte mer i trlkten än normal hoven och det krävdes att man verkade trakten rejält samt gröpte ur hörnstöden riktigt för att inte hoven skulle bli trängre och trängre med smalare och djupare stråle. En sådan hov ger ju inte mycket svikt precis. Men den håller i evigheter och kräver ett hårt underlag för att slitas ned. Perfekt för barfotaridning på grusväg...
 
Sv: "kalle-anka fötter"

sambaengi skrev:
De hårdaste hovarna hade jag på mitt riktigt kolsvarta sto. Hovslagaren fick ta i ordentligt för att verka hovarna. Väggtjockleken var bra och horntillväxten ganska normal men hon växte mer i trlkten än normal hoven och det krävdes att man verkade trakten rejält samt gröpte ur hörnstöden riktigt för att inte hoven skulle bli trängre och trängre med smalare och djupare stråle.

Fast en hov som växer ner i trakten hela tiden tyder ju på att den är "svag" på insidan. Hoven försöker skydda de inre delarna genom att växa ner mycket där och på så sätt hindra att hästen blir öm. Så har jag lärt mig inom den "metoden" jag utövar.

Du pratar om barfotaridning mycket, vilken metod verkar du efter? Eller är det som jag anat att du har en vanlig hovslagare? (inget fel, jag vill inte värdera, bara undrar)
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Heimir skrev:
Fast en hov som växer ner i trakten hela tiden tyder ju på att den är "svag" på insidan. Hoven försöker skydda de inre delarna genom att växa ner mycket där och på så sätt hindra att hästen blir öm. Så har jag lärt mig inom den "metoden" jag utövar.

Du pratar om barfotaridning mycket, vilken metod verkar du efter? Eller är det som jag anat att du har en vanlig hovslagare? (inget fel, jag vill inte värdera, bara undrar)

Jag har en vanlig hovslagare. Hästar kan liksom gå barfota och har alltid gjort med vanlig hovslagare också! Jag har flera jag känner som verkar efter Strassermetoden och rider barfota. Jag tycker inte om det sätt dessa hästar rör sig på men tänker inte diskutera det för jag vet att det är flera läger. Jag rider barfota om det går men det säger sig själv att rider man så långt och på underlag som sliter så mycket så skorna är lövtunna efter 3-4 veckor, då är inte barfotaridning lämplig! Så det bli unghästarna som rids barfota tills jag ser att hovarna inte pallar mer.

Jag kan garantera att det inte är svaga hovar. De är stenhårda och slitstarka, typiska bergshästhovar. Många araber har den tyoen av hov också. Sedan skall vi kanske vara försiktiga så vi menar samma sak, vis av det förra missförståndet! :D
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Har börjat sätta igång ett sto som stått som konvalicent och hon är barfota än (ska gå i vila när snön kommit för att stanna). Hon är dräktig och hålls bara på med för att hon trivs bäst med att göra saker + att hon ser ut som en julgris :rofl: . Hon verkar ha hovar av sten för de slits nästan inget alls. För henne skulle det nog funka att gå barfota men jag är nyfiken hur du gör när det är halt och kramsnö.

För en del år sedan använde jag mig av (kommer inte ihåg vad dom heter) som ett par skor/boots som man spände på hoven istället för skor. De kunde man även brodda.
 
Sv: "kalle-anka fötter"

sambaengi skrev:
Jag har en vanlig hovslagare. Hästar kan liksom gå barfota och har alltid gjort med vanlig hovslagare också!

Jag rider barfota om det går men det säger sig själv att rider man så långt och på underlag som sliter så mycket så skorna är lövtunna efter 3-4 veckor, då är inte barfotaridning lämplig!

Det är väl här barfotametoderna och hovslagarna skiljer sig. En barfotaverkare verkar hoven så att den klarar av det slitage som den utsätts för. Men vi behöver ju inte gå in på det, för tråden handlade om något annat.

Och det om trakten; jag förstår att hoven kan vara stenhård och så, men allt behöver inte vara rätt på insidan för det. Att den växer fort i trakten brukar tyda på att hästen antingen inte sliter hoven tillräckligt eller att de inre delarna är svaga. Kanske ligger inte hovbenet rätt eller nått sånt. Hård kan hoven vara ändå - desto bättre skydd för insidan.
 
Sv: "kalle-anka fötter"

sambaengi skrev:
Jag har en vanlig hovslagare. Hästar kan liksom gå barfota och har alltid gjort med vanlig hovslagare också!

Jag rider barfota om det går men det säger sig själv att rider man så långt och på underlag som sliter så mycket så skorna är lövtunna efter 3-4 veckor, då är inte barfotaridning lämplig! Så det bli unghästarna som rids barfota tills jag ser att hovarna inte pallar mer :D

Verkas hovarna rätt är barfota ridning alltid lämplig!
Mina hästar går barfota och jag har ridit mycket långturer(5-6dagar).
En vanlig hovslagare och en barfotaverkare(vildhästmodellen) verkar tyvärr på två olika sätt.
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Heimir skrev:
Det är väl här barfotametoderna och hovslagarna skiljer sig. En barfotaverkare verkar hoven så att den klarar av det slitage som den utsätts för. Men vi behöver ju inte gå in på det, för tråden handlade om något annat.

Och det om trakten; jag förstår att hoven kan vara stenhård och så, men allt behöver inte vara rätt på insidan för det. Att den växer fort i trakten brukar tyda på att hästen antingen inte sliter hoven tillräckligt eller att de inre delarna är svaga. Kanske ligger inte hovbenet rätt eller nått sånt. Hård kan hoven vara ändå - desto bättre skydd för insidan.

De hästar jag känner som verkas enligt olika barfotametoder går med kortare steg och visar tydligt på att de är ömfotade. Jag kan rida mina hästar så också, men jag vägrar! Jag har ingen anledning att byta hovslagare. Har aldrig haft problem på min skodda hästar med vare sig ben eller hovar. Däremot hålväggar på de oskodda... Men jag har diskuterat det här förut så det finns i en annan tråd. Om man rider 2 timmar i ganska rejält tempo och på mestadels hårda grusvägar 3-4 dagar i veckan, då funkar inte barfotagång hur gärna man än vill.

Hela hoven är för övrigt hård och den växer på det här sättet. Den är absolut inte svag, tro mig. Aldrig problem med hovarna men eftersom den växer lika mycket i trakten som i tån så kommer hästen att trippa och man måste verka trakten ordentligt. För den delen verkar vi en del själva också på de oskodda hästarna och jag känner till srtrassermetoden men följer den inte och ingen annan metod heller utan. Jag anpassar vinklarna efter varje häst och hov så hästen rör sig bäst, mjukast och ledigast, och som obsevant hästägare är det jag som känner mina hästar bäst och jag har en dialog med min hovslagare.

Många som kör med strassermetoden påstår att det skall vara samma vinkel för varje häst och därmed utesluter jag detta direkt. Jag ser som sagt när mina hästar rör sig bäst, mjukast och ledigast och verkar därefter. Jag är noga med att vinklarna stämmer med hästen. På de som växer i trakten kan man få ta trakten en extra gång mellan perioderna och vips rör sig hästen med bättre steg och snubblar mindre. Fast ärligt talat försöker jag att sålla bort det här hovanlaget ur min avel eftersom de hästarna blir kortare i steget. Jag har nu 4 ston kvar, alla med en bra hovform som växer "normalt" och har bra kvalité. Jag har aldrig hört annat eller observerat annat än att hovkavalité, sättet hoven växer på, hovform osv är ärftligt. Så många föl och unghästar som jag haft själv så håller jag helt med de som säger att arvet är hovens grundplåt och sedan måste man förvalta det arvet väl, dvs sköta hovarna väl också.

Du får tro vad du vill men mig övertygad du inte. efter över 30 år på hästryggen så har jag upplevt väldigt många typer av verkningar och skoningar och vet vad jag vill för mina hästar och man byter inte något som man är nöjd med till något man tycker är sämre... :cool:
 
Sv: "kalle-anka fötter"

diny skrev:
Har börjat sätta igång ett sto som stått som konvalicent och hon är barfota än (ska gå i vila när snön kommit för att stanna). Hon är dräktig och hålls bara på med för att hon trivs bäst med att göra saker + att hon ser ut som en julgris :rofl: . Hon verkar ha hovar av sten för de slits nästan inget alls. För henne skulle det nog funka att gå barfota men jag är nyfiken hur du gör när det är halt och kramsnö.

För en del år sedan använde jag mig av (kommer inte ihåg vad dom heter) som ett par skor/boots som man spände på hoven istället för skor. De kunde man även brodda.

Vintertid är det lättare att rida barfota än med skor. Snön fastnar mer vid skon nämligen. Men jag rider inte barfota för det mesta. Det blir inget kvar av bakhovarna om man töltar mycket och fort pga den glidrörelse som sker bak. Både tå och trakt slits ned otroligt mycket och en del unghästar klarar bara att gå några få ggr barfota vid uteridningen på grusväg innan jag måste sko. Någon kan klara mer. Har ett sto med bra hovform och hårda hovar, normalverkad, och hon har tålt mer än de andra. Sliter väldigt jämnt och bra. Men skulle jag rida henne lika ofta som jag red min hingst och i det tempot, ja då måste jag sko. Dessutom gräver hon av tån om hon inte går på fri tillgång på foder, varpå hon snabbt blir en tunna, och det tvingade mig att sko henne under en period för hon fördärvade allt vad vinklar hette...
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Hallau skrev:
Verkas hovarna rätt är barfota ridning alltid lämplig!
Mina hästar går barfota och jag har ridit mycket långturer(5-6dagar).
En vanlig hovslagare och en barfotaverkare(vildhästmodellen) verkar tyvärr på två olika sätt.

Vildhästar går inte i den samlade form jag vill rida min häst. De lägger tyngden mest fram men jag vill ha mina hästar till att använda bakdelen mest och det är också bakhovarna som slits mest i tölten. Inte töltar de samlat, med rejält undertramp, hörest och med höga lyft heller. Du får ha din tro men jag ser vad som funkar på mina hästar och de växer upp barfota på blandat underlag, rids in barfota men skos när kraven, samlingsgraden och tempot ökar. Det handlar om att jag jag rider ett par mil i ganska högt tempo, växlande mellan skritt, tölt, trav och galopp men mest tölt och trav, 3-4 ggr per vecka på mestadels hårt grusunderlag. Jag har sett de som är nöjda med sina barfotaverkade hästar som de haft så i ett par års tid men jag tycker inte de rör sig bra och de visar tydliga tecken på att vara ömfotade på de grusvägar jag rider på, men ryttarna verkar inte märka det. Kort steg, söker sig försiktigt till det mjukaste underlaget osv. Funkar bra på mjuka skogstigar, vanlig ridbana och gräsunderlag, men sedan ser jag skillnad i hur de uppför sig när man kommer ut på grusvägarna.

Om jag rider mer på mjukt underlag, drar ner tempot och sträckorna jag rider, ja då skulle det säkert funka för mig med. Vet flera som ridit så i många år, långt före de nya metoderna, och deras hästar funkar faktiskt bättre än de som är verkade enigt de moderna metoderna.

Sedan har vildhästarna med dåliga hovar dukat under. Vi har avlat på hästar med olika bra hornanlag. Det går därför inte att översätta vildhästen som går i en låg form och på framdelen och där dålig hornkvalité har sållats bort genom det naturliga urvalet och påstå att alla tamhästar klarar gå barfota på dessutom hårdare underlag än vildhästen rör sig på normalt, i högre tempo och dessutom i en helt annan form! Men det hör inte till den här tråden som sagt. Kan bara tillägga att min hovslagare har fått ta hand om många barfotagångshästar som farit illa i både hovar, ben och rygg! Det har varit allt från hästar som ridits barfota några månader till hästar som ridits så i ett par-tre års tid. Alltför många. Det är inte underligt om veterinärer och hovslagare reagerar negativt eftersom det varit så mycket skador på dessa hästar. De kan ha allt från överbelastningsskador i benen till muskelinspänningar orsakade av att de gått och spänt sig i hela kroppen för att de har ont i hovarna. Men ryttarna märker inget. De samlar sig mer och töltar lättare. Ja med kort steg! Och tacka sjuttan för det! Vem vill trava med långa steg när man är öm i fötterna?! Då kortar de steget och väljer tölten för att den saknar sväv... Hade en valack som bara ville sträcka ut, slappna av och trava men han töltade direkt jag red honom barfota, med korta steg. Och så gick han helst i dikeskanten där det var mjukt...

Så nej tack, jag tror inte alla hästar kan gå barfota i all sorts ridning. Jag tycker det får vara med måtta allting och det finns en anledning till att skon uppfanns när vi började göra vägar och inte längre red på mjuka stigar... :cool:
 
Sv: "kalle-anka fötter"

Håller med dig, och vi sätter en tyngd på hästens rygg, vilket dom inte är gjorda för....

En fråga, du pratar om sämre kvalitet på ljusa hovar, hur är det då med randiga?

Och jag ser nu, när jag följer disskutionen, att min häst har nog inte så extrema fötter, utan han växer normalt i 3-4 veckor sen flyter han ut lite, men för den skull så blir han inte platt i fötterna...
 
Senast ändrad av en moderator:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp