I
Inredningstok
Jag är gravid i vad jag tror är vecka 6 och har ingen fast tjänst där jag jobbar, men kommer få förlängning i vår (maj)..
Har sagt att jag ej ska ha någon semester utan snarare gå upp i tjänstgöringsgrad till heltid.. Ont med vikarier så skulle det krisa känns det som OM ja inte kan...
Jag är van att kunna ställa upp, hjälpa till, till 100%..
Jag är van att vara ärlig och verkligen säga allt, tycker inte om att hålla inne med saker...
Känner att jag skulle vilja berätta redan nu men samtidigt tycker jag det räcker att jag gör det ja kanske mellan vecka 12- 16 när största risken för missfall är över.. Skulle graviditeten sluta med missfall så vill jag ju kunna jobba massor.
Är rädd för att mina arbetskompisar ska bli besvikna och att min chef också blir besviken. Jag älskar mitt jobb och folket runt omkring mig och har verkligen hamnat på rätt ställe
och jag är så tacksam för chansen...
Om det nu slutar i en lyckad graviditet med ett barn som följd så kommer ja antagligen inte ha ngt jobb att gå tebaks till... vilket också känns jobbigt men samtidigt så måste ja våga.. det kan ta 5 år innan jag har en tillsvidare antällning och jag vill inte va i 35 års åldern när ja börjar försöka eller att min sambo ska vara 40.
Jag har dessutom tagit bort cellförändringar och dom som jag pratat med där under undersökningar har sagt att det kan vara bra att tänka på barn... för får man ta bort fler gånger så kan det bli problem sen..
Gör jag fel i att inte berätta så här tidigt.. jag har en klump i magen för det känns om jag ljuger och har viktig information.. det gör hela graviditetenännu jobbigare, känns som det räcker med oron över vad som komma skall med det dära som växer i magen...
om någon mot förmodan skulle känna igen mig, så snälla var tysta..
Har sagt att jag ej ska ha någon semester utan snarare gå upp i tjänstgöringsgrad till heltid.. Ont med vikarier så skulle det krisa känns det som OM ja inte kan...
Jag är van att kunna ställa upp, hjälpa till, till 100%..
Jag är van att vara ärlig och verkligen säga allt, tycker inte om att hålla inne med saker...
Känner att jag skulle vilja berätta redan nu men samtidigt tycker jag det räcker att jag gör det ja kanske mellan vecka 12- 16 när största risken för missfall är över.. Skulle graviditeten sluta med missfall så vill jag ju kunna jobba massor.
Är rädd för att mina arbetskompisar ska bli besvikna och att min chef också blir besviken. Jag älskar mitt jobb och folket runt omkring mig och har verkligen hamnat på rätt ställe
och jag är så tacksam för chansen... Om det nu slutar i en lyckad graviditet med ett barn som följd så kommer ja antagligen inte ha ngt jobb att gå tebaks till... vilket också känns jobbigt men samtidigt så måste ja våga.. det kan ta 5 år innan jag har en tillsvidare antällning och jag vill inte va i 35 års åldern när ja börjar försöka eller att min sambo ska vara 40.
Jag har dessutom tagit bort cellförändringar och dom som jag pratat med där under undersökningar har sagt att det kan vara bra att tänka på barn... för får man ta bort fler gånger så kan det bli problem sen..
Gör jag fel i att inte berätta så här tidigt.. jag har en klump i magen för det känns om jag ljuger och har viktig information.. det gör hela graviditetenännu jobbigare, känns som det räcker med oron över vad som komma skall med det dära som växer i magen...
om någon mot förmodan skulle känna igen mig, så snälla var tysta..
