Jag är sjuk...

[Tassetass]

... och har varit sängliggande sen några dagar tillbaka. I princip hela tiden har Isola legat bredvid (eller på) mig i sängen och hållt matte sällskap. Även Dimma har hållt mig sällskap litegrann, men hon tycker att man är dötråkig om man inte kliar henne, så hon fick inte vara med på bild.

Men Isola... Min älskade Isola...

Här gör hon det hon gör bäst; ligger sked.

Man kan inte vara olycklig med ett sånt fantastiskt djur.

/Jenny

 

[tindra]

Sv: Jag är sjuk...

åhh va underbart med en liten pälsboll i sängen.. saknar "mina" tre....

 

[Tassetass]

Sv: Jag är sjuk...

Pälsbollar är det bästa.

Har parkerat i soffan nu, och hon ligger och håller koll på matte precis som vanligt.

 

[Tassetass]

Sv: Jag är sjuk...

"Är du okej, morsan? Var lugn, jag håller koll på pulsen!"

 

[aiquen]

Sv: Jag är sjuk...

Fina, fina Isola...

Och ja, det är verkligen helt underbart med katter. Min kommer och kryper ner i min säng varje morgon, lägger sig på min arm, spinner som en gräsklippare - och dreglar. Han verkar helt glömma bort att svälja eller något när han spinner som bäst, trögbollen. Men det finns ju sämre sätt att vakna på trots allt.

 

[Tassetass]

Sv: Jag är sjuk...

Å, ännu en dregglare. Isola dregglar inte, men däremot Dimma! Så fort man tar fram kardan och ska misshandla hennes stackars päls lite så dregglar hon av lycka; hon älskar det!!

 

[aiquen]

Sv: Jag är sjuk...

Vilka knäppisar de är.

 

[Skjøldur]

Sv: Jag är sjuk...

Katter førstår om vi ær allvarligt sjuka/skadade

Din kisse kanske ær så lugn och kelig att hon skulle stannat hos dig
i sængen æn om du inte var sjuk, jag vet inte.

Min Såfin har en dotter, Tissel, som fått stanna kvar hos min exman
før att hon ær hans lilla ælskling, mer fæst vid honom æn mig.
Hon ær lika livlig som sin mamma och brukar bara sova mitt på natten och mitt på dagen.
Men husse fick en otæck hæstspark på sidan av huvudet och krossade kækbenet och fick
en rejæl hjærnskakning, sår både vid ørat och inne i munnen. Om det inte
funnits modern sjukvård så skulle han sækert døtt en kvalfull død.
Han blev konvalicent, liggande på tv-soffan ett par månader.
Tissel vek inte från han sida. Hon kilade ut før att gøra sina behov,
sedan fort in igen. Om hon tyckte han suttit uppe længra æn nødvændigt så lockade hon
på honom och gick mellan honom och soffan! Han blev så småningom hyfsat återstælld.