Jag är arg (grav.hormoner)

Status
Stängd för vidare inlägg.

Kalaspinglan

Trådstartare
Fy f-n i h-vetes j-la sk-t. Jag är arg. Jättearg. Jag är så arg att jag skulle kunna slänga datorn i väggen och skrika och svära och ta bilen och åka iväg hundra mil bort och köra alldeles för fort. SÅ arg är jag.
:devil: :crazy: :eek:

För att min sambo började gräva i en matpåse jag hade med hem från stallmötet och förståg sig med en (av två) brödbitar som fanns däri - utan att fråga. Och dessutom har han mage att bli arg på mig för att jag sa åt honom att jag tyckte det var oartigt att göra så (dvs utan att fråga).

Allvarligt... hur länge ska de här graviditetshormonerna sitta i? Jag är arg jämt nu för tiden. Taggar upp för ingenting (därför har jag blivit oerhört effektiv på jobbet och ingen törs säga emot mig eller göra annat än vad jag sagt åt dem att göra.. hehe)...

Nu bäddar jag ner mig under täcket och släcker lampan, förhoppningsvis är jag på lite bättre humör i morgon när jag ska på inskrivning.

BLÄ!
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

:rofl: :rofl:
När jag väntade min förste så skulle min sambo åka och köpa en "halv special med gurkmajonnäs", han kommer hem med brödet, korven, moset och gurkmajonnnäs på ett smörgåspapper/ inlindat i smörgåspapper, jag blir fullständigt :devil: :eek: - vrålar något om att jag måste ha en sådan där papperstallrik ( avlång korvtallrik) och slänger i väg hela rasket mot diskbänken, allt landar på köksluckorna.:cool: sedan sätter jag mig ner och bara gråter:cry:

Snacka om hormonsvägningar, vi har skrattat åt det många gånger så här 16 år efter:rofl:
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

Det ar nu du ska ta tag i alla varldens orattvisor. :idea:

Hormonerna kommer att sitta i ett tag till....tills barnen flyttar hemifran ungefar. Min mamma sa alltid: Sma barn ar sma beskymmer, stora barn ar stora beskymmer.

Nej, arligt talat. Nar du kanner att du vill explodera, vand dej om och skit i det hela. So what!!?? Ryck pa axlarna och bry dej inte om orattvisorna, din oartige sambo, konstiga bilforare, konservburksoppnaren, osv
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

Jag slängde en liter filmjölk över min käre älskade barnafader jag, rusade ut och gick ut och satte mig på bryggan och gallskrek.
Filet som inte fastnade på sambon flög vidare till tapeterna, fläckarna är kvar än...
Det är 14 år sedan nu.
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

:rofl:


Ursäkta, men det var ett igenkännande skratt.
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

åhhh ler igenkännande...

jag var precis likadan under mina 2 graviditeter och min syster med...
mitthömör svängde som mest när jag inte hade ätit så förutom det de andra sagt så tillägger jag: ät mer, lite men regelbundet...
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

mimmipigg skrev:
Jag slängde en liter filmjölk över min käre älskade barnafader jag, rusade ut och gick ut och satte mig på bryggan och gallskrek.
Filet som inte fastnade på sambon flög vidare till tapeterna, fläckarna är kvar än...
Det är 14 år sedan nu.

:rofl: :banana: :rofl:
Vad underbart med hormoner i gungning:bump:

Det är ju under graviditeten man ska få utlopp för allt så att man är lugn o harmonisk efter förlossningen;)
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

Länge, men man kan faktiskt hantera sig själv ändå genom att tänka på det och vara medveten om det, innan man exploderar kan man räkna till 10 eller fundera över om det VERKLIGEN var så allvarligt som man först trodde :) .
Det tar ju inte bort allt, men kan ju hjälpa lite i alla fall! :bow:
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

Jag förstår inte jag hade inte såna hormoner när jag var gravid:crazy: Och glad är jag för jag slapp haha
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

Ska be min sambo läsa den här tråden när han kommer hem så får han se att det inte bara är jag som blev hormonstinn. :rofl: :rofl: :rofl:
Han höll (håller) nämligen på att bli tokig på mig och mina hormoner ibland. :D
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

:rofl: :rofl: Jag känner igen det där... det höll i sej tills ungen behagade komma ut :o , förstår inte hur sambon stog ut i 9 månader :crazy:
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

Jag är precis likadan. Och är jag inte arg så gråter jag, typ. Jag som i normala fall extremt sällan blir sur på min sambo, eller knappt ens irriterad, är nu irriterad på honom för det mesta. Men jag försöker att inte låta det gå ut över honom så mycket jag bara kan, för jag vet innerst inne att det inte är rättvist att jag blir arg på honom bara för att jag har ont i kroppen och humöret svänger.
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

En liten fråga: Är det ingen som håller med mig och reagerar på att min sambo är ohyffsad..??!?! :smirk:

Vi var på inskrivning idag och då sa barnmorskan att de första månaderna i graviditeten blir kvinnan som en tonåring... Hihi.. Humöret upp och ner hela tiden, kort stubin och allt vad det innebär. Det var ju skönt att sambon var med och fick höra det... Det blir bra träning inför våra kommande tonåringar, försökte jag peppa honom med.:D



PS! jag är fortfarande arg... *S*
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

tja kanske lite men inte så att man behöver bli så arg så man vill slänga datorer i väggen och liknande!

Det hade nog även för dig i ogravidtillstånd räckt med att du sagt till så skulle du släppt det och inte ältat det i ett dygn.

Men är man gravid så är man :)

Javan
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

*asg* :rofl:
Min svåger sa en gång, och min sambo skriver under varje ord :angel: - "jag kan ha hur många barn som helst - men aldrig mer en gravid fru" :crazy:
 
Sv: Jag är arg (grav.hormoner)

Silverkedjan skrev:
Recept: Mer sömn, (mycket) mer sex, mer mörk choklad, mer räkna till tio....

Ja tack! :)
Synd att sambon jobbar natt hela helgen... fast choklad kan jag ju äta utan honom.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp