Intressanta grannar.

[Scandi]

Jag hade en väldigt produktiv granne, det hände mycket med/runt det huset, han röjde, byggde och fixade konstant. Jag blev rätt förvånad en gång när det kom en stor kranbil med ett helt hus nerför vår gata. Grannen skulle visst ha en friggebod!

Kommer ihåg en gång då jag satt ute sent på natten/morgonen och rökte i mörkret, då kommer grannen i full fart på en motordriven sparkcykel. Grannen gör en snäv sväng in på sin uppfart, fortsätter rätt genom sin egen häck, åker/hoppar av sparkcykeln, slänger den åt sidan och svär högt, går sedan in i huset.
Nästa dag var hela häcken jämnad med marken!

 

[Araminta]

Jag har inte så udda grannar men är fascinerad över hur sällan vi springer på varandra. Har bott i lägenheten i fem år och kan räkna antalet gånger jag träffat grannarna i dörrarna bredvid på ena handens fingrar.

 

[vemsomhelst123]

Jag älskar mina grannar. Bor i en förening där många bott sen 70-80-talet och många var med och ombildade i slutet på 90-talet. Vi älskar vårat hus, vi hjälps åt när det behövs. Nu kommer dom falla ifrån en efter en inom inte så lång tid, huset har blivit ett genomgångshus dit folk flyttar som år eller med ett barn men när barn nummer två kommer så flyttar man härifrån. Det mest märkliga med vårat hus är att i en av trappuppgångarna (av 2) bor 50% gaypar. Det var ju ett bra tecken för att folk skulle stanna men under pandemin har flera av dem också köpt hus och flyttat.

 

[the_connemara]

Jag har en jättegullig tant med hund i huset mittemot som brukar komma fram och berömma min plantering i min utekruka när jag gjort om den ❤ Och en gång var min prydnadsmyra borta några dagar och sedan tillbaka. Jag antog det var barn vars föräldrar kommit på dem med att tagit den. Men det var tanten som sett den stå på en mur en bit bort några dagar och sedan återfört den till min ingång. Synd på en så fin myra hälsade hon ❤

 

[athena_arabians]

Åh, när jag växte upp hade vi en äldre dam i huset bredvid. Hon var alltid så gullig, bjöd på godis om vi barn kom över och var ibland över och fikade och så. Vi har ingen flaggstång hemma i mitt föräldrahem, men hon hade en i sin trädgård och när hon blev äldre så orkade hon inte flagga själv, så pappa gick alltid över och hissade flaggan när det var flaggdag eller när vi hade födelsedagar hemma. Flaggan blev kvar hos oss när hon gick bort för minst tio år sedan och pappa är fortfarande över och hissar den på hennes flaggstång när något ska firas, två grannar senare! (Med de nya grannarnas tillåtelse naturligtvis)

Jag var ju i Norge när pappa dog men grannarna berättade att de gått över samma dag och hissat flaggan på halv stång för pappa och det gjorde mig så glad och tacksam, sådant är viktigt för mig

De hade också tagit en liten whisky vid flaggstången för pappa, något jag är säker på att pappa uppskattade

 

[tanten]

Jag bodde under mina Uppsalaår i en tvåa i ett 40-talshus.
De flesta grannarna var änkor som flyttat in med man och barn när huset var nytt.
Jag frågade om jag störde när jag hade vänner på middag. Men nej, det var så härligt att det var ljud i huset!
Brukade sätta marschaller ute vid gatan när jag väntade gäster och damerna tyckte det var så gulligt.

 

[tuaphua]

Vi hade en omgång med mycket stölder i sadelkammare etc där vi bodde. Vår hyresvärd och granne var sniper i det militära och hade varit på eftersök efter skadad hjort. Folk ringde honom IOM att han var så bra på långt håll och inte ville stressa skadade djur etc.
Han var iklädd full camo-utrustning och hade sin sniperbössa som typ ser ut som en halv kanon.
På vägen vi bodde var det omöjligt att råka köra vilse. Och nu hade några större bilar med plåtar från samma utländska land kört in där mycket. Samma bilar flera ggr. Trots att det bara är deras gård där och tydligt att det inte är mer.
Så när en sån bil kom in igen när han gick där höjde han bössan, som var tömd, och siktade på bilen med ARG krigarblick.
Det var inte en enda bil som ”körde vilse” efter det. Så visst hade de kontakt med varann och förmodligen en plan.

När han och sambo suttit länge på pass i mörker och kyla nedanför vårt hus där de hade en åtel var de inte skitglada när jag fick katastrof i köket och brandlarmet gick just när djuren började komma dit.

 

[tuaphua]

Hade också jävligt roligt när jag bodde och jobbade på en hästgård där jag hade lägenhet i elevhus som oftast bara användes av mig. Vägg i vägg låg värmepannan som försörjde alla gårdens hus/stallar och gick på pellets. Den strulade ofta. Och man hörde VÄLDIGT väl vad som ev sades där inne. Och ofta vrålades det obsceniteter till den IOM att folk trodde att man inte hörde.
Skitkul när en man inte ville visa mig hur sur han var och var så jättejättetrevlig och positiv tills han drog igen dörren och öppnade upp för pellets-ilskan.

 

[cambodia]

Där jag och exet bodde ihop i lägenheten bodde en tant under oss, hon tyckte mycket om att prata med oss och speciellt med vår son. När vi sen separerade kände vi att vi skulle berätta det, vi stod där alla tre och vi sa som det var. Kände hur ledsen hon blev och vi började nästan gråta vi också

Exet bor ju kvar. Men de verkar inte prata så mycket. Jag möter henne ibland och då brukar jag alltid stanna och prata, och hon säger att hon alltid tittar upp mot min lägenhet när hon går förbi. Ser jag henne vinkar jag!

Några gånger har jag tagit sällskap med henne på hundpromenad (hon har hund).

Jag skickar alltid julkort till henne och vi får också. Hon är så himla söt

Ett tag såg jag henne inte på länge men vi hade nog bara gått om varann, blev riktigt orolig!

 

[Unafraid]

Vi hade en omgång med mycket stölder i sadelkammare etc där vi bodde. Vår hyresvärd och granne var sniper i det militära och hade varit på eftersök efter skadad hjort. Folk ringde honom IOM att han var så bra på långt håll och inte ville stressa skadade djur etc.
Han var iklädd full camo-utrustning och hade sin sniperbössa som typ ser ut som en halv kanon.
På vägen vi bodde var det omöjligt att råka köra vilse. Och nu hade några större bilar med plåtar från samma utländska land kört in där mycket. Samma bilar flera ggr. Trots att det bara är deras gård där och tydligt att det inte är mer.
Så när en sån bil kom in igen när han gick där höjde han bössan, som var tömd, och siktade på bilen med ARG krigarblick.
Det var inte en enda bil som ”körde vilse” efter det. Så visst hade de kontakt med varann och förmodligen en plan.

När han och sambo suttit länge på pass i mörker och kyla nedanför vårt hus där de hade en åtel var de inte skitglada när jag fick katastrof i köket och brandlarmet gick just när djuren började komma dit.

Jag skrattar åt historien, men han hade nog åkt dit ordentligt för olaga hot om han blivit anmäld

 

[RedQueen]

Åh, fick flashbacks tillbaka till min lägenhet där jag hade en granne som missbrukade och som fullkomligen älskade Bo Kaspers orkesters "Vi sitter i samma bil". Problemet var att karln aldrig lärde sig texten trots att den spelades varje dag i 10 månaders tid.

Hade även en tjej i huset som var riktigt högljudd när hon pratade. Jag hörde henne så pass bra att jag kunde återge ordagrant vad hon sa när hon pratade i telefon, hon bodde 2 våningar över mig. Sen tappade hon bort sin tamråtta i trapphuset och lyckades totalförstöra hela köket i sin hyresrätt när hon skulle bygga någon jättemärklig agilitybur till sina hamstrar.

 

[hastflicka]

Jag ar en mycket gammal tant, sa vitt jag kan komma ihag har jag bara haft en besvarlig granne i mitt liv ... Jag minns en hel massa trakiga grannar, en del underliga, en del fantastiska grannar. Har pa var lilla cul-de-sac har vi 10 hus och tva grannar som ar valdigt privata, medan resten ar fantastiska.

Nar maken inte fick igang grasklipparen kom tva yngre man och en aldre (mer jamnarig med oss) kvinna och erbjod sig att hjalpa till/klippa graset/eller lana ut sin grasklippare.

 

[Raderad medlem 68338]

Jag vet inte ens var jag ska börja känner jag

 

[Therese1988]

Jag har skrivit om min ena granne i tråden om saker vi stör oss på. Att tantskrället ALLTID bara säger negativa saker och gnäller på allt och alla. Jag har gjort det till min livsuppgift att försöka vända åtminstone några saker till någonting positivt, varje gång vi pratar.

Mitt emot mig bor världens bästa grannar.
Ett äldre par där gubben numera är väldigt skruttig och inte orkar fixa så mycket längre, fast han tror att han är en superhjälte. För några år sedan var han det iaf, för innan jag hade min sambo, skottade han alltid min garageuppfart om jag inte gjort det själv inom ett visst klockslag. Antingen för att jag inte var hemma, och han ville att jag skulle slippa skotta för att komma in med bilen, eller för att jag inte gått upp och han och tanten misstänkte att jag hade för ont i kroppen den dagen.

Hunden har lärt sig hitta svamp, så i år har jag varit där med maaaassor av kantareller och svart trumpetsvamp, för ingen av dem klarar längre att gå i skogen. De blir jätteglada, men hunden måste följa med och lämna över den. En gång lämnade jag henne hemma, men då tittade tanten ut och såg sig omkring och frågade var Lova var, så det var bara att knata över vägen och ta med deras kompis.

Härom dagen drog Lova som en tok i kopplet på en promenad och jag fattade inte vad hon höll på med. Då kom granntanten gåendes uppför backen vi var på väg till. Hela byn hörde nog att hunden fick träffa sin bästa tantkompis. Jisses, vad hon tjöt av lycka. Tanten blev lika glad hon.

 

[escodobe]

Jag har haft massa märkliga grannar.
I huset där jag hade min första egna lägenhet bodde en kock. Med alkoholproblem. Den arga kocken är ljum jämfört med honom. Men av någon obegriplig orsak gillade han mig och min hund. (jag kunde nog vara någons granne från helvetet med mina fester på den tiden..) Han hade fått för sig att ingen fick gå med sina hundar på den enorma gräsmattan utanför. Gjorde någon det så hängde han sig ut från fönstret och skrek aggressivt på dom.Bortsett från jag och min hund då alltså! Han brukade också kasta ut fina köttbitar till min hund. Själv var jag fattig som en kyrkråtta och hunden min åt oxfile emellanåt...

 

[escodobe]

Många år senare, i ett annat hus när 152cm stora jag hade en tibbeterrier och en rottweiler mötte jag en granne i hissen när jag var festklädd. "Aha bor du här också?" frågade han. Jag svarade lite förvirrat - jag hade ju hejat på honom hur många gånger som helst. "Det måste vara praktiskt att bo så nära jobbet". Visst mumlade jag, två hållplatser är ju ändå hyfsat nära, men hur kunde han veta var jag jobbade?
"Det har blivit så lugnt i området sedan du började patrullera här"
Då någonstans gick det upp för mig att han trodde att jag var nån slags väktare!! Rottweilern kan jag kanske förstå, men att vad trodde han om 152cm escodobe? Och 10 kilo TIBBE?!

 

[Krystalline]

Jag har haft en fruktansvärd och en gullig granne som är värda att nämna i tråden. Imorgon när jag har sovit. Skriver så jag inte glömmer!

 

[sjoberga]

Hade en granne i lägenhet som var så försiktig med att störa sina grannar att själva processen kring att säkerställa att alla grannar visste att han skulle ha fest var betydligt mer störande än de ganska lugna hemmafesterna.

Det var lappar i brevlådan, på anslagstavlor och så påringning på dörr veckan innan och varje gång man sågs så påminde han noga om exakt tid och datum och när de planerade att stänga av musiken. Trots att vi var i lägenheten under så var det aldrig något speciellt störande.

Men ändå ganska gullig nivå på omtanke tänker jag.

Men de senaste 20 åren har närmaste grannarna varit på minst 1,5 km avstånd, så oavsett vad de skulle hitta på så är störningsfaktorn obefintlig.

 

[athena_arabians]

Hade en granne i lägenhet som var så försiktig med att störa sina grannar att själva processen kring att säkerställa att alla grannar visste att han skulle ha fest var betydligt mer störande än de ganska lugna hemmafesterna.

Det var lappar i brevlådan, på anslagstavlor och så påringning på dörr veckan innan och varje gång man sågs så påminde han noga om exakt tid och datum och när de planerade att stänga av musiken. Trots att vi var i lägenheten under så var det aldrig något speciellt störande.

Men ändå ganska gullig nivå på omtanke tänker jag.

Men de senaste 20 åren har närmaste grannarna varit på minst 1,5 km avstånd, så oavsett vad de skulle hitta på så är störningsfaktorn obefintlig.

Så gulligt (om än kanske lite irriterande i stunden )

Edit: Påminner om när exets bror skulle ha inflyttningsfest i sin nya lägenhet och gick runt i trappen för att förvarna. ALLA i trappen tyckte han fick festa bäst han ville, de var så glada att han flyttat in. Den tidigare ägaren hade varit en stökig missbrukare med ännu stökigare kompisar, dvs en liten inflyttningsfest var en bagatell

 

[ameo]

Som boende på landet i en långsträckt by blir man sällan eller aldrig störd av grannarna. Men däremot blev vi väldigt nyfikna i somras när det spelades musik på hög volym någonstans i närheten. VEM kunde det vara??
Vi är nämligen yngst i byn, med våra 50+...

Har tidigare haft min beskärda del av konstiga grannar, men förträngt de flesta. Men i min barndom, på den tiden då det sattes upp skyltar att man inte fick gå på gräsmattorna i bostadsområdet (brf), var det en liten yta som ändå användes till lek. Intill den ytan bodde en surtant som stod bakom gardinen i fönstret och räckte ut tungan åt barnen, när hon tröttnat på att skälla på dem. (Barnen kallade henne för Vagnhild)