Gabbi
Trådstartare
Vill börja med att skriva att december/januari varit toppenträningsmånader, och att Rådi lärt sig allt möjligt. Inte dra i koppel-träningen fungerar fint, gå över vägen är inga problem längre, inte göra skällande utfall mot tanters taxar fungerar otroligt fint, inkallning, lösspringande, början på linförighet, utgångsposition, ja allt går framåt.
Detta har gett mig energi att ta itu med den sista saken som stör mig lite. Råda är med mig på jobbet varje dag, och ligger bakom kassadisken. Då och då får hon för sig att en kund behöver skällas ut. De flesta tar det rätt bra, och skrattar eller ler, men det trevligaste vore såklart om våra kunder slapp bli utskällda överhuvudtaget.
Tillfällen hon skäller är; när någon kliver in bakom disken för att tex peka på en produkt, eller om någon lutar sig över disken och ivrigt försöker påkalla just hennes uppmärksamhet (kan vara smackande, visslande, mjauande osv).
Det finns också två återkommande vänner till chefen som hon är rädd för, jag tror de trängde sig på henne när hon var valp för att de gärna ville hälsa.
Hittills har jag mest sagt till henne, nej, och sen bett henne ligga någonstans, och ligga kvar där. Det funkar hyfsat, men hon ligger fortfarande och blänger på personerna. Oftast går det över om personerna hänger kvar ett tag, men det vet ju inte de kunderna som bara stannar 2 minuter.
Eftersom det är just kunder det handlar om, så kan jag inte rigga alla situationer, och heller inte begära att alla kunder ska vilja hjälpa mig med träningen, även om någon då och då säkert kan göra det. Bäst är det om det är något som jag alt. någon kollega kan göra.
Vad tror ni om motsatsen mot att säga nej och lägga ner, helt enkelt slänga fram en näve godis på golvet så fort jag ser att mungiporna åker fram? Jag vill absolut inte belöna ATT hon skäller, men jag skulle gärna ställa om hennes sikte på främmande person: det kan komma godis. Helst att hon på sikt söker mig och ev. belöning istället för att springa fram till personen.
Hunden är en schäfertik, och hon är 8 månader, och skallen är en smula vaktiga, men mest osäkra.
Detta har gett mig energi att ta itu med den sista saken som stör mig lite. Råda är med mig på jobbet varje dag, och ligger bakom kassadisken. Då och då får hon för sig att en kund behöver skällas ut. De flesta tar det rätt bra, och skrattar eller ler, men det trevligaste vore såklart om våra kunder slapp bli utskällda överhuvudtaget.
Tillfällen hon skäller är; när någon kliver in bakom disken för att tex peka på en produkt, eller om någon lutar sig över disken och ivrigt försöker påkalla just hennes uppmärksamhet (kan vara smackande, visslande, mjauande osv).
Det finns också två återkommande vänner till chefen som hon är rädd för, jag tror de trängde sig på henne när hon var valp för att de gärna ville hälsa.
Hittills har jag mest sagt till henne, nej, och sen bett henne ligga någonstans, och ligga kvar där. Det funkar hyfsat, men hon ligger fortfarande och blänger på personerna. Oftast går det över om personerna hänger kvar ett tag, men det vet ju inte de kunderna som bara stannar 2 minuter.
Eftersom det är just kunder det handlar om, så kan jag inte rigga alla situationer, och heller inte begära att alla kunder ska vilja hjälpa mig med träningen, även om någon då och då säkert kan göra det. Bäst är det om det är något som jag alt. någon kollega kan göra.
Vad tror ni om motsatsen mot att säga nej och lägga ner, helt enkelt slänga fram en näve godis på golvet så fort jag ser att mungiporna åker fram? Jag vill absolut inte belöna ATT hon skäller, men jag skulle gärna ställa om hennes sikte på främmande person: det kan komma godis. Helst att hon på sikt söker mig och ev. belöning istället för att springa fram till personen.
Hunden är en schäfertik, och hon är 8 månader, och skallen är en smula vaktiga, men mest osäkra.