Inte medlem i svenska kyrkan,hur blir det med begravning?

[Lejonelle]

Jag känner mig som att jag inte känner henne längre, när jag tänker på det. (Hon är inte så gammal att man kan skylla på demens eller så, bara 75 år och frisk som vem som helst och lever ett aktivt liv.) Hon har inte heller börjat gå i kyrkan eller så, det är bara detta med hennes begravning.

Som hon ju inte ens kommer att vara med på!!

Känns lite tråkigt för mig att du skriver så - plus det du skrev tidigare om att du överväger att skippa detta "religiösa ståhej" som du kallar det. Livets andliga sida är så mycket mer än frågan om "tro" eller "icke tro". Din mamma kanske uppskattar kyrkorummet med dess symboler, musik och stämning. Hon kanske känner att det är så en "riktig" begravning ska vara. I alla händelser så är det ju hennes val, och man behöver faktiskt inte vara dement för att välja att inträda i kyrkan...

Din mamma har uttryckt att hon vill ha en kyrklig begravning och det är tydligen viktigt för henne. Enligt min erfarenhet - och jag möter ju många människor som funderar kring tro utan att för den skull kalla sig kristna - är det inte ett dugg ovanligt eller konstigt. Frågor om livsåskådning landar ofta någonstans i en känsla eller längtan som kan vara svår att uttrycka. Speciellt om t ex ens närmaste familj uttrycker förakt.

 

[mandalaki]

Jag överväger seriöst att låta kyrkan och begravningsbyrån själva ta hand om detta religiösa ståhej, och så ordna en hederlig minnessammankomst på något trevligt ställe för de som vill och ännu är i livet då.

Men - kommer ni inte att ordna det efter vad din mamma vill? Det måste man väl respektera.

Jag är inte med i kyrkan. Men jag umgås med tanken att gå med igen - för att få en kyrklig begravning. Inte för att jag själv vill det, men för mina föräldrars skull. De skulle liksom inte förstå något annat än kyrklig begravning.

Själv kommer jag ändå inte att vara med och mitt förhållande till kyrkan är nog oladdat. Någon skrev att det skulle vara en skymf med kyrklig begravning, så känner jag inte alls. Och jag undrar lite varför det verkar vara mer okej att skymfa kyrkan än att skymfa ateism.

 

[tanten]

Men - kommer ni inte att ordna det efter vad din mamma vill? Det måste man väl respektera.
...
Själv kommer jag ändå inte att vara med och mitt förhållande till kyrkan är nog oladdat. Någon skrev att det skulle vara en skymf med kyrklig begravning, så känner jag inte alls. Och jag undrar lite varför det verkar vara mer okej att skymfa kyrkan än att skymfa ateism.

Det här är väl inte något det går at generalisera kring?

Det var jag som skrev det om skymf. Och så är det vekligen. Jag personligen har såna kraftiga aversioner mot religionen att det inte skulle vara acceptabelt med religiös begravning. Jag har inte något mot just svenska kyrkan, utan mot just religion.

Var och en måste få avgöra själv!
Klart är i alla fall att det rent praktisk är löst iom att vi alla betalar begravningsavgift

 

[mandalaki]

@tanten

Generaliseringen beror nog på att jag känner igen tonen i ditt inlägg från andra. När kyrka och tro diskuteras på Buke är det ofta i väldigt laddade ordalag från de som valt att stå utanför kyrkan.

 

[lady_vip]

Men - kommer ni inte att ordna det efter vad din mamma vill? Det måste man väl respektera.

Enligt begravningslagen ska den dödes önskan respekteras. Enligt min erfarenhet är det vanligaste problemet att de anhöriga inte vet så mycket om den avlidnes önskemål. Men finns det så ska man försöka genomföra det. Nu finns det ju de som önskar att bli begravda i rymden eller what ever, det funkar väl inte så bra än så länge...

 

[Petruska]

När det gäller min egen begravning, kan de göra som de vill, utifrån hur jag känner nu.

Självklart måste vi ordna en kyrklig begravning, om hon inte ändrar sig. Att vi alla ska gå i kyrkan, har hon inte sagt nåt om. Och som sagt stämmer det här önskemålet väldigt dåligt med allt annat hon och vi andra gör och säger i relaterade frågor.

@Lejonelle Jag tycker helt ärligt INTE att jag har några skyldigheter gentemot kyrkan efter allt religiöst hat mot bland annat min sexuella identitet som jag har fått utstå.

Om krista tar illa upp av att höra att deras kyrka har kränkt mig, så ber jag faktiskt inte om ursäkt.

Men någon präst kommer säkert att förbarma sig över min mors salighet.

 

[Raderad medlem 6459]

@Petruska Tycker du att det känns lika okej och schysst när folk uttrycker sig tråkigt om Islam eller Judendomen, pga vad de anser att dessa religioner gjort emot dem?

 

[landsbygdsbo]

@Petruska Tycker du att det känns lika okej och schysst när folk uttrycker sig tråkigt om Islam eller Judendomen, pga vad de anser att dessa religioner gjort emot dem?

Man kan väl knappast hävda att Islam, Judendom eller Kristendom har gjort någon illa. Men väl utövare och representanter för dessa religioner. Tyskar är att betrakta som tillhörande den kristna religionen. Både som folk och som stat. De har ju i religionens namn ställt till med en hel del.
Kommunismen, en annan världsfrånvarande religion står väl för de värsta brotten. För den skull kan man väl knappast skylla svenska kommunister för dessa brott...om de tar avstånd från dem vill säga..

 

[Lejonelle]

@Lejonelle Jag tycker helt ärligt INTE att jag har några skyldigheter gentemot kyrkan efter allt religiöst hat mot bland annat min sexuella identitet som jag har fått utstå.

Om krista tar illa upp av att höra att deras kyrka har kränkt mig, så ber jag faktiskt inte om ursäkt.

Men någon präst kommer säkert att förbarma sig över min mors salighet.

Du missförstår mig. Jag är ledsen att kyrkan gjort dig illa och försvarar inte det på något sätt. Kyrkan är inte felfri och ska tåla kritik. Du kränker inte mig genom det och jag blir arg och ledsen för det du och andra har utsatts för. Men jag tycker din mamma, precis som de många människor jag mött och möter, som längtar och söker en djupare mening, ska behandlas respektfullt och inte hånas om de söker eller finner en religiös tro. Du anar inte hur många gånger jag har hört människor säga: jag kan inte säga detta till min man/mina barn/mina vänner.

Du kom ut ur garderoben en gång och hävdade din rätt att leva öppet som den du är. Att "komma ut" som troende kan vara en liknande erfarenhet i vårt samhälle. Den ena sortens förtryck är inte bättre än den andra.

 

[Petruska]

@Petruska Tycker du att det känns lika okej och schysst när folk uttrycker sig tråkigt om Islam eller Judendomen, pga vad de anser att dessa religioner gjort emot dem?

Om jag hade vuxit upp omgiven av homofoba judar/muslimer, och min mamma sedan helt opåkallat hade velat ha en judisk/muslimsk begravning, så hade jag nog haft likartade tankar och känslor. Möjligen hade jag samtidigt upplevt det lämpligt att ligga lågt med det för att inte ge islamofober vatten på sin kvarn - när det nu ser ut som det gör på den fronten.

Det är ju inte helt jämförbart pga omständigheter utanför mig själv.

 

[Petruska]

@Lejonelle "Du anar inte hur många gånger jag har hört människor säga: jag kan inte säga detta till min man/mina barn/mina vänner.

Du kom ut ur garderoben en gång och hävdade din rätt att leva öppet som den du är. Att "komma ut" som troende kan vara en liknande erfarenhet i vårt samhälle. Den ena sortens förtryck är inte bättre än den andra."

Det är ju möjligt att det finns något sådant med i bilden. Det stämmer dock EXTREMT dåligt med resten av henne. Då hade det förvånat mig mycket mindre om det varit min pappa, som dock ej kristen är mycket, mycket mer av andlig sökare.

Dessutom har hon ju rätten på sin sida, vilket jag inte hade som ung. Det är ju för sjutton lag på att hon ska få som hon vill och hon har fyllt i Vita Arkivet, eller vad det heter. Hon står inte under förtryck. Hon är tvärtom vinnare redan på förhand i det här slaget. Men jag KAN inte vara tvungen att be och sjunga psalmer för hennes skull. Finns Gud, kommer hon inte att vara nådig med sådant hyckleri.

 

[Lejonelle]

Det är ju möjligt att det finns något sådant med i bilden. Det stämmer dock EXTREMT dåligt med resten av henne.

Det är ju för sjutton lag på att hon ska få som hon vill och hon har fyllt i Vita Arkivet, eller vad det heter. Hon står inte under förtryck. Hon är tvärtom vinnare redan på förhand i det här slaget. Men jag KAN inte vara tvungen att be och sjunga psalmer för hennes skull. Finns Gud, kommer hon inte att vara nådig med sådant hyckleri.

Din frihet att välja bort religion är precis lika viktig som din mammas rätt att välja till den. Förtryck, anser jag, uppstår när du förlöjligar hennes val eller hon ditt.

Jag kommer stå i motsvarande situation själv en dag eftersom vi har lite olika livsåskådningar i min familj. Om jag dör före min man blir det en kyrklig begravning och jag tror knappast han kommer vilja sjunga psalmer eller delta i böner, men kanske orden betyder något för andra personer som är närvarande. Likaså kommer jag av respekt för hans livsåskådning självklart se till att han får en borgerlig rit om han dör före mig.

 

[lil-sis]

Jag har deltagit i flera livshändelser som är religiösa som dop och bröllop. Jag tror inte och jag ber inte och jag sjunger inte om det in är sånger vi lärde oss i skolan.

Men jag väljer att vara där och respektera viljan hos de som faktiskt har bjudit in mig. Och då känner jag att jag är schysst åt båda hållen så att säga.

 

[sjoberga]

Jag har deltagit i flera livshändelser som är religiösa som dop och bröllop. Jag tror inte och jag ber inte och jag sjunger inte om det in är sånger vi lärde oss i skolan.

Men jag väljer att vara där och respektera viljan hos de som faktiskt har bjudit in mig. Och då känner jag att jag är schysst åt båda hållen så att säga.

Jag resonerar ganska likadant. Men jag har ändå mycket svårt för när de som bjudit in inte heller delar prästens livsåskådning alls och ändå ska använda kyrkan och deras ritualer för sitt bröllop eller dop. För mig är det att välja att inte respektera prästen och kyrkan, att stå och ljuga prästen rakt i ansiktet - exempelvis vid ett bröllop.

 

[Raderad medlem 6459]

@Petruska Jag tänker mest att du känns så otroligt öppensinnad och tolerant mot andra, just förutom kristna. Hade någon skrivit som du skrev men om en synagoga eller moské hade jag också reagerat. Men absolut, visst finns det många homofobiska kristna - precis som det finns mycket homofobiska muslimer.

 

[Petruska]

De skulle liksom inte förstå något annat än kyrklig begravning.

Jag skulle nog säga att man i min familj liksom inte förstår något annat än borgerliga begravningar (och partibegravningar). Det är sådant som gör detta så obegripligt.

 

[Petruska]

@Petruska Jag tänker mest att du känns så otroligt öppensinnad och tolerant mot andra, just förutom kristna. Hade någon skrivit som du skrev men om en synagoga eller moské hade jag också reagerat. Men absolut, visst finns det många homofobiska kristna - precis som det finns mycket homofobiska muslimer.

Alltså, jag har gett min onkel löftet att se till att han får en katolsk begravning. Han är konverterad katolik och av olika skäl orolig för att det ska schabblas bort vid hans bortgång. Det löftet är helt ok för mig, just för att han är troende katolik. Och jag är ca trettio år yngre än han och han har inga barn. Det är rimligt att jag tar på mig det.

Jag hade efter förmåga gjort detsamma för en troende jude eller muslim, om det hade fallit på min lott.

Men min mammas kursändring är obegriplig.

Religiöst ståhej, hade jag nog kunnat kalla alla varianterna för.

Självklart finns det många homofoba muslimer. Men de var inte föräldrar till mina kompisar när jag var tonåring. Självklart hade det varit lika jobbigt, men jag förstår inte hur avsaknad av muslimer i Småland på 70-talet kan vara en brist hos mig?

 

[Raderad medlem 6459]

Strunt samma @Petruska , tror inte att du kommer förstå oavsett hur jag förklarar.

För min del skulle jag utan att tveka se till att även mina minst religiösa familjemedlemmar fick ha en begravning på precis det sätt de önskat. Det är väl ändå det minsta jag kan göra?

 

[Petruska]

Ja, man är ju så illa tvungen. Jag tror dock inte att jag är tvungen att vara glad åt det eller att begripa det. Det är som sagt en smula utanför den vanliga rollen.

 

[Lejonelle]

Men min mammas kursändring är obegriplig.

Är det så fullständigt otänkbart för dig att en människa - släkting eller inte - kan ändra sig i fråga om religion eller känna längtan efter en tro - oavsett vad man har tänkt eller trott tidigare? Varför är det i så fall svårare att förstå än andra livsförändringar - som att paret man trott skulle hänga ihop för alltid väljer att skilja sig eller den eviga ungkarlen plötsligt blir kär och gifter sig, eller att någon som jag, som lämnat kyrkan och tagit avstånd från min barndoms tro, en dag efter 40 kommer fram till att jag vill vara med igen?

Jag trädde ut ur kyrkan i ett aktivt beslut och stod utanför den i 16 år. Sen trädde jag in igen och är numera yrkesverksam inom kyrkan. Många tyckte nog att det var ett väldigt plötsligt och oväntat beslut men det var det inte, det var resultatet av en lång process som jag inte pratade så mycket om.