Jag vill följa min son och se hur han blir som vuxen. Det är faktiskt min största förväntan på framtiden, och jag ser verkligen fram emot allt det vi ska göra när han har blivit äldre.
Jag vill lära mig paddla kajak. Det kan jag såklart göra när som helst, men jag vill paddla på lite mer exotiska platser än hemma i Skåne, och idealt vill min avkomma göra också göra detta dvs vi kan ha lite gemensamt intresse.
Jag vill vandra i fjällen. Min hund heter Sarek pga att det har länge varit en dröm att vandra där. Ironiskt nog har hunden faktiskt varit och fjällvandat utan mig med en hundvakt.
Jag vill åka till nordvästra Nordamerika. Jag vill till se Seattle, jag vill se nationalparkerna där och skogarna. Jag vill smaka vinerna och insupa atmosfären. Och sen vill jag ta mig söderut, och se de norra delarna av Kalifornien. Jag har bara varit i LA vill verkligen se mer!
Jag vill ner söder om Sahara, men jag vet inte vart. Kunskapsglappet är verkligen skrämmande! Jag hade en klasskompis från Sydafrika som menar att det är underbart, en vän säger att han upplevde att Uganda var fantastiskt, andra säger att Gambia är det vackraste. Och jag har ingen aning! Jag tycker det är minst sagt fel och dumt. Så det vill jag ändra på. Men det ligger kanske 10 år fram i tiden.
Jag vill åka till Laos, Kambodja, Vietnam, Filippinerna och Indonesien. Klimatet i Sydostasien som jag har upplevt det har passat mig så himla bra. Tanken är att åka till Filippinerna nästa vinter och hälsa på släktingar, och samtidigt passa på att utforska landet lite.
Utöver detta har jag femtielva saker till. Jag vill massor helt enkelt. Men mycket få saker är Måste, alltså att jag ska klicka Check! för att vara nöjd med att ha uppnått något livsmål på dödsbädden. Generellt försöker jag sätta ganska mycket guldkant på vardagen, för livet ska levas och inte bara överlevas.
