idag har jag börjat om igen med indra och sadeln. Idag var hon jättenervös så fort jag närmade mig den, ok, jag fick ta på sadeln och alla grejer i stallet utan reaktion. Det var ute i paddocken. Hon bara backade så fort jag skulle ta på sadeln. Så det var bara att börja om. Klappa, rycka i stigbyglarna, flaxa med vulstern osv, ända tills det gick lungt till inne i hennes lilla hjärna. Undra om hon försöker vara till lags så mycket och tillslut går det inte mer utan då kommer alla känslor ut på en gång? Nu tog vi det bara lugnt och slutade när sadel och stigläder kunde hanteras från marken av mig när man står still, från båda sidor. Med mycket kel och lite springa emellan för att bli av med energin och tänka frammåt.