Det håller jag med om, det är ganska vanligt med väldigt hård kritik på just tävlingsdressyren - framför allt här på forumet. MEN jag tycker att i många fall är den faktiskt berättigad. När jag var på Globen och såg dressyren live var det flertalet ekipage jag tyckte såg bedrövliga ut - inte bara sett ur den akademiska vinkeln utan också genom en klassisk dressyrvinkel. Sänkta ryggar, hopdragna halsar, dålig bakbensaktivitet, bakåtlutande ryttare, dåligt undersatt piaff och dåligt samlad passage m.m. Men jag skulle vilja sluta fokusera på det som är dåligt, för det är inte det som för framåt.
Jag vill mycket hellre titta på det jag tycker är BRA. Kyras ritt på Andiamo tyckte jag väldigt mycket om. Fin och mjuk tygelkontakt - fast lite glappande i början, hästen hade en tydlig egen balans och väldigt fina passager, tyvärr höll inte piaffen samma kvalitet men det kommer nog.
Att sedan vara medveten om att det också finns brister är en annan sak. Vi "akademiker" måste också titta på oss själva med kritiska ögon, se att det finns hästar som tappar framåtbjudningen, se att det finns hästar som inte kan gå rakt, se att det finns ryttare som har för hårda händer för ett stångbett, se att det finns ryttare som har urusels sits o.s.v.
Men här ser jag hellre ett fokus på hur VI VILL att det ska vara, framför det vi tycker är fel, utan att vi för den skull stoppar ner huvudet i sanden och ignorerar det.
Kanske kan man säga att jag "öppnat ögonen", jag är nog lite för partisk i den frågan. Jag känner det inte så, jag tycker att god ridningen finns att se överallt och det har jag tyckt hela tiden. Förut tyckte jag inte jag såg mycket bra ridning alls inom tävlingen, men det min spaning då funderade runt var om det inte var så att andelen bra ridning inom tävlingen ökat. :-)
Kul diskussion förresten!