evis
Trådstartare
Blir inte klok på den mörka märren och hennes bakben.
Hon sätter ner bakhovarna "på linje" inunder magen med tårna inåt (belastar utsidan hoven). Detta gör ju att hon sedan vrider sina haser rätt rejält när hon skjuter på. Hon gungar väldigt mycket uppe i höfterna, men det ser nästan värst ut längre ner på benen.
Detta behöver väl kanske inte nödvändigtvis vara nåt bekymmer men i mars gjorde hon NÅGOT med sin högra has -riktigt vad vet jag inte men jag lutar åt att det var en vrickning. Böjprovsreaktion. Fick en liten galla i leden.
Vilade ett bra tag (nästan en mån), och reagerade sedan inte på böjprov - MEN gallan finns kvar än idag. Inte särskilt stor visserligen, och går ner vid rörelse (oftast - har hon dock tokrusat och varit stressad går den upp efter nån dag), men ändock oroande.
I samma veva dök också ett par "gallor" upp precis nedanför haserna. Tänk er på utsidan hasen nertill, liten, liten, liten "utbuktning" på senan mot framsidan benet - känns som en liten, liten galla. Min gamle häst hade sådana också (men bra mycket större) och veterinär jag pratade med sa att det berodde på viss överansträngning av haserna men riktigt varför de fick dem visste hon/man inte och oftast verkade de inte "märkas" av något.
Det var väldigt lerigt i hagen då också, så jag har en känsla av att det spelar in.
Märren nu har alltså gått hela sitt liv och "gjort ingenting" - när jag köpte henne var hon mycket svag, på väg att svälta ihjäl.
Har sakta byggt upp henne men nu i höstas/vintras/våras har jag ökat på belastning/träningen och jobbat bra mycket mer än tidigare. jag undrar givetvis om damen är svag/överrörlig/instabil pga sitt tidigare liv..?
Jag upplever det som att hon har blivit "värre" med sitt inåttåande under våren - om det beror på att vi bytt hovslagare eller pga ökad belastning (= träningsvärk? eller annat?) vet jag inte.
Det konstiga i alltihop är att jag tycker hon växer väldigt jämnt i hovarna, dvs inte högre på in eller utsidan eller lång i tån eller hög på trakterna - de flesta hovslagare lovordar hennes hovar väldans. När hon står "rakt upp och ner" så är hon inte särskilt inåttåad. Det är när hon rör sej som det syns -MYCKET.
Och visst - känner man till hur hon rör sej så visst kan man se att hon är lite hög på insidan av hovarna.
Läste någonstans om detta med hästar som rör sej inåttåade bak, att påfrestningen på haslederna blir stor och att vrickningar osv i hasen blir en naturlig följd. Att dessa hästar ska försöka verkas ner på insidan av hovarna, för att påfrestningen på haserna inte ska bli så stor.
Vad säger ni om detta??
Hon sätter ner bakhovarna "på linje" inunder magen med tårna inåt (belastar utsidan hoven). Detta gör ju att hon sedan vrider sina haser rätt rejält när hon skjuter på. Hon gungar väldigt mycket uppe i höfterna, men det ser nästan värst ut längre ner på benen.
Detta behöver väl kanske inte nödvändigtvis vara nåt bekymmer men i mars gjorde hon NÅGOT med sin högra has -riktigt vad vet jag inte men jag lutar åt att det var en vrickning. Böjprovsreaktion. Fick en liten galla i leden.
Vilade ett bra tag (nästan en mån), och reagerade sedan inte på böjprov - MEN gallan finns kvar än idag. Inte särskilt stor visserligen, och går ner vid rörelse (oftast - har hon dock tokrusat och varit stressad går den upp efter nån dag), men ändock oroande.
I samma veva dök också ett par "gallor" upp precis nedanför haserna. Tänk er på utsidan hasen nertill, liten, liten, liten "utbuktning" på senan mot framsidan benet - känns som en liten, liten galla. Min gamle häst hade sådana också (men bra mycket större) och veterinär jag pratade med sa att det berodde på viss överansträngning av haserna men riktigt varför de fick dem visste hon/man inte och oftast verkade de inte "märkas" av något.
Det var väldigt lerigt i hagen då också, så jag har en känsla av att det spelar in.
Märren nu har alltså gått hela sitt liv och "gjort ingenting" - när jag köpte henne var hon mycket svag, på väg att svälta ihjäl.
Har sakta byggt upp henne men nu i höstas/vintras/våras har jag ökat på belastning/träningen och jobbat bra mycket mer än tidigare. jag undrar givetvis om damen är svag/överrörlig/instabil pga sitt tidigare liv..?
Jag upplever det som att hon har blivit "värre" med sitt inåttåande under våren - om det beror på att vi bytt hovslagare eller pga ökad belastning (= träningsvärk? eller annat?) vet jag inte.
Det konstiga i alltihop är att jag tycker hon växer väldigt jämnt i hovarna, dvs inte högre på in eller utsidan eller lång i tån eller hög på trakterna - de flesta hovslagare lovordar hennes hovar väldans. När hon står "rakt upp och ner" så är hon inte särskilt inåttåad. Det är när hon rör sej som det syns -MYCKET.
Och visst - känner man till hur hon rör sej så visst kan man se att hon är lite hög på insidan av hovarna.
Läste någonstans om detta med hästar som rör sej inåttåade bak, att påfrestningen på haslederna blir stor och att vrickningar osv i hasen blir en naturlig följd. Att dessa hästar ska försöka verkas ner på insidan av hovarna, för att påfrestningen på haserna inte ska bli så stor.
Vad säger ni om detta??