Importhund Cane Corso och socialisering

[ccleleya]

Min valp kommer till Sverige vid 3,5 månad. Det står olika åldrar på den ”kritiska” socialiseringstiden för en hund vanligtvis är den tiden vid 8 veckor eller dylikt. Många köper unghundar, äldre hundar, rescues osv. Har någon av er importerat en hund? Hur tränade ni socialiseringen? Hur gick det till? Har ni några tips?

 

[tanten]

Beror väl på vad du menar med socialisering?

Min förra köpe jag som fyramåaders. Första tiden var vi hemma han och jag, umgicks och vande oss vid mitt koppel, mina vanor, omgivningarna, kiss- och bajsstället etc. sen fick han följa med i bilen när jag åkte för att handla och övriga resor utanför hemmet. Så småningom när vi var kompisar började jag lämna honom inne när jag gick utanför dörren och förlängde tiden vart efter.

Jag lever ett stillsamt men föreningsaktivt liv och han fick följa med på det mesta.

Min paroll har varit att vi lever ihop och han följer med vart jag än tar mig. Säkert enklare med en mindre hund än med en Cane Corso men ändå.

 

[hundtant]

Du behöver nog främst få svar från andra som tagit hundar i den åldern med stark vaktinstinkt. Att socialisera en extrem vakthund är nog ganska speciellt, oavsett valpens ålder. Jag vet inte om någon här gjort det. Skulle du inte få svar här så finns gruppen Cane Corso Sweden på facebook, där finns folk som importerat.

 

[Luff]

Förhoppningsvis har väl valpen inte levt i ett vakuum. Och att socialisera en CC kan ju vara annorlunda. CC ska ju vara reserverad. Så jag socialiserade genom att inte låta våra hälsa på allt och alla. Vi gick på valpkurs, gick stadspromenader utan att syftet var annat än att ta in miljöer. Att dom skulle vara trygga med oss. Dom fick absolut interagera med mycket folk men inte random människor på stan. Och väldigt få hundar. Vi fick världens trevligaste CC's som vaktade gården, inte gick fram till folk som gick förbi och gick att ta med varsomhelst. På med sele, köp en glass, inta en parkbänk,strössla lite godis på marken och se vad som händer och vad du behöver jobba med.

 

[Pilot]

Min valp kommer till Sverige vid 3,5 månad. Det står olika åldrar på den ”kritiska” socialiseringstiden för en hund vanligtvis är den tiden vid 8 veckor eller dylikt. Många köper unghundar, äldre hundar, rescues osv. Har någon av er importerat en hund? Hur tränade ni socialiseringen? Hur gick det till? Har ni några tips?

Det finns ju en del forskning om socialisering och när det fönstret "sluter sig". Det viktiga är att uppfödaren socialiserar tills den ska lämna hemmet. Hade jag importerat en valp så hade den viktiga biten varit där, vad kan uppfödaren erbjuda under tiden.

 

[Wingates]

Förhoppningsvis har väl valpen inte levt i ett vakuum. Och att socialisera en CC kan ju vara annorlunda. CC ska ju vara reserverad. Så jag socialiserade genom att inte låta våra hälsa på allt och alla. Vi gick på valpkurs, gick stadspromenader utan att syftet var annat än att ta in miljöer. Att dom skulle vara trygga med oss. Dom fick absolut interagera med mycket folk men inte random människor på stan. Och väldigt få hundar. Vi fick världens trevligaste CC's som vaktade gården, inte gick fram till folk som gick förbi och gick att ta med varsomhelst. På med sele, köp en glass, inta en parkbänk,strössla lite godis på marken och se vad som händer och vad du behöver jobba med.

Nog för att det är bra att lära hundarna att inte hälsa på allt och alla, men att vara reserverad är ju ett medfött drag - inte något man tränar in? Åtminstone när man pratar om rasegenskaper.
Ammo är rätt social, men han går inte fram till folk ändå - det ena är inlärt och det andra är medfött.

Sen tycker jag ju rätt många CC har social osäkerhet/är allmänt fega så det kan ju vara rätt bra att socialisera dem.

 

[Luff]

Nog för att det är bra att lära hundarna att inte hälsa på allt och alla, men att vara reserverad är ju ett medfött drag - inte något man tränar in? Åtminstone när man pratar om rasegenskaper.
Ammo är rätt social, men han går inte fram till folk ändå - det ena är inlärt och det andra är medfött.

Sen tycker jag ju rätt många CC har social osäkerhet/är allmänt fega så det kan ju vara rätt bra att socialisera dem.

Våra var reserverade absolut, av födsel. Men när det var ok så äääälskade dom allt o alla. Reservationen hos andra CC vi träffade slog ofta över i misstänksamhet och i några fall hundaggressivitet. Jag fick även uppleva hur vassa våra gosedjur kunde vara när det var skarpt läge. CC ska inte vara aggressiva och dom ska vara reserverade mot främlingar. Det vill säga, vakta, larma och hålla sin position. Vår absolut mest människoälskande CC gick fram till folk som ville prata med henne och berättade med hela sin kropp att hon gääääärna ville gosa, men hon inväntade ett hej innan hon blev fysisk. Sket folk i henne så begrep hon att dom inte ville. Men den dag en främmande person gick in i vårt hus oinbjuden...jäklar vilket vrål.

 

[Myrten]

För många år sen hade jag och min dåvarande sambo en komondor. Hon var inte socialiserad, hade bott i villa men inte sett så mycket. Vi fick henne vid fem månaders ålder. Mitt ex lade ner ett hästjobb på henne för att få henne trygg, för hon tyckte mycket var läskigt och lära sig åka bil mm var en jätteutmaning. Allt sådant behövde han ta det mycket lugnt med. Men efter mycket träning blev hunden väldigt cool i alla möjliga miljöer.

Hennes rasvisa egenskaper, t ex att hon snabbt identifierade alla i flocken och såg dem som just flock, var medfödda. Hon var reserverad mot icke flockmedlemmar på två och fyra ben. Där fick man vara vaksam. Såhär trettio år senare tänker jag att hunden hade riktigt bra temperament för rasen. Det hade underlättat om hon inte varit på en tomt de första fem månaderna i livet, men hon blev bra!