Sv: Ikväll slocknade en liten stjärna..
Tack alla för Ert enorma stöd och vackra ord,
Oförglömligt och jag hoppas att ni förstår hur mycket ni har hjälpt mig genom denna tråkiga upplevelse, genom era egna upplevelser och stödord.
Mitt sto, mitt hjärta, mitt allt, mår efter omständigheterna väldigt bra.
Ingen feber, jag tempar fortfarande flera gånger om dagen.
Pigg och alert, hungrig och äter bra.
Gnäggar som vanligt igen när jag rör pellets-tunnan och när jag kommer in i stallet på morgonen.
Fick komma ut i hagen idag, vilket hon uppskattar.
Jag lyckades sova lite i natt, vilket jag behövde. Och idag har jag inte gråtit. Ännu ialla fall..
Jag har fortfarande rödsprängda ögon och huden runt ögonen är röd av alla tårar och torkande med papper och bristen av sömn. Men att se henne hämta sig så snabbt, hennes livsglädje, ger mig styrka. Det var trots allt hon som gick igenom något hemskt, inte jag. Och så var det ju jag som utsatte henne för detta lidande.
Jag är själv gravid, något som jag satte helt åt sidan för henne.
Det kommer att vara svårt att inte kolla henne med jämna mellanrum på nätterna nu, men jag måste försöka släppa det med. Kanske investera i en övervakningskamera.
Jag vill iallafall tacka er ännu en gång, människor jag inte känner, som ändå stöttat. Ni är guld värda och jag uppskattar er alla.
Tusen tusen tack, jag önskar att jag kunde ge er en stor kram.