Sv: Hur trivs ni i erat stall?
Stallägaren
Toppenmänniskor! Dels kommer vi bra överrens rent personkemi-mässigt och dels har vi samma syn på hästhållning. Bara att hon är mycket duktigare än mig. Och jag är mycket mer pjoskig av mig. Det bästa betyget är väl att jag bytte min ögonsten Dockan mot ett av deras föl. Så hon har pressen på sig att sköta sig, annars så....

Nej, men jag stortrivs.
Stallkompisarna
Jodå, umgås mest med stallägaren eftersom de andra har andra jobbtider än mig. Men alla är trevliga och de flesta av oss är ungefär i samma ålder och har barn och sådär. Sen är det ju 'ridskola' också i mycket liten skala men det är ändå några stycken där som rör sig i stallet. Också trevliga, om än inte någon jag har jättemycket gemensamt med. De är antingen mycket yngre än mig eller mycket äldre.
Men jag kan rida ut med vem som helst och känna att vi har det trevligt och har saker att prata om. (är det nåt jag kan så är det ju att prata

, man är ju lärare...)
En av tjejerna pluggar dessutom till hästmassör så där får man flörta in sig lite vid behov

Alla delar med sig och hjälper varandra.
Hästarna i stallet
Har tant och fölis på lösdrift (fast i olika, han går i hingstflocken och hon går i den 'stora' lösdriften) så jag hanterar inte de andra hästarna så där jättemycket. Men de hästarna som har mattar som är ute mycket hos dem är väldigt trevliga att ha med att göra. Ingen är ju dum av hästarna men det är ett antal unghästar (både halvblod, ponnier och då mest islandshästar) som går på uppväxt i lösdrifterna. Och de kan vara lite väl sällskapliga ibland. Men det är ju ett trevligare problem än att någon skulle vara sur/hotfull/farlig. Har markerat för unghästarna att det INTE är okej att tränga sig på mig och inte heller att jaga bort Frigg eller Dimmur när jag är hos dem för att själva komma fram. Och det funkar för alla utom 2 unghingstar som glömmer bort sig ibland. Men som sagt, de är ju snälla, men när jag är hos Dimmur vill jag ju umgås med honom om jag inte bjuder in dem att komma till mig.
Miljön i stallet/anläggningen
Jodå, det är väl inte toppmodernt och superbra underhåll, men jag tycker så mycket om det ändå. Det är charmigt och framförallt känner man sig välkommen och lugn där. Och sadelkammaren luktar riktig sadelkammare, som det gjorde på ridskolan när man var liten! Så jag kan stå och bara dra in den lukten ett bra tag, vilket de andra tycker är lite knasigt. Men det luktar ju så gott!
Ridvägar/träningsmöjligheter
Ojojoj...Var ska jag börja?? Vi har ridbana. Kanske inte så flott, men fullt fungerande. En liten rundkorall. Utbildad tränare på gården. Massor av grusvägar som är bra att rida på (i stort sett bilfria), nära till stora skogen, en liten skog precis vid lösdriften där man kan rida om man inte pallar gå upp till stallet med hästen, snälla bönder som låter oss rida i sina stora ko-hagar under vinterhalvåret och på stubben på hösten.