Sv: Hur stark effekt kan Butta ha egentligen??
Jag förstår hur du menar. Farligt om smärtstillande maskerar något det inte ska maskera så att säga. Men det kan ju vara en god hjälp också. I detta fallet med en sund veterinär som tror mycket på friskvård, antar jag att han (och jag) såg detta som en vanlig spark på mjukskada som inte gett mer än en lårkaka, för hon vart faktiskt lite bättre den dagen han såg henne, några dagar efter skadan skedde.
Då skulle hon få smärtstillande för att slippa ont givetvis, för att hjälpa lårkakan läka fortare och anledningen till att jag sedan skulle fortsätta med butta så länge som 2 månader var mer pga den gamla muskelskadan. Hon sträckte en innermuskel på andra bakbenet i slutet på sommaren och var innan sparken på väg igång, men var lite stel och rädd att ta i med det benet, tills hon var uppvärmd ordentligt. Buttan var tänkt att hjälpa henne lösgöra sig själv, så fungerar min kropp också. Får jag ont i muskler kan smärtstillande stoppa en fortsatt ond cirkel av stelhet som ger fler muskler spänningar osv, man lurar hjärnan och kan få kroppen att hjälpa sig själv. Vet inte om jag förklarar förståeligt, men jag kan relatera till detta i min egen kropp.
Sedan KAN det ju nu visat sig att skadan inte alls var en lårkaka bara, eller har nåt uppstått under tiden med butta, eller rentav efter det tog slut, vad vet jag, egentligen? Det enda jag tycket veterinären kunde gjort annorlunda var kanske att upplysa mig lite mer om hur starkt butta kan verka egentligen, var första gången jag gav det och hade ingen aning faktiskt. Eller så sa han det men jag missade det?
Hur allt egentligen ligger till får kliniken avgöra på torsdag.
Jag tycker dock inte det var helt fel tänkt, hon behövde verkligen få komma igång en gång för alla, efter många trista olyckshändelse-skador efter varandra. Nov förra året -staketstolpe med spetsen rakt in i rumpan, en månad att få läkt helt. Jan, busade i hagen när en ny häst kom, var blixhalt och hon halkade och sträckte till ena framknäet. Behandling och ca 2 månaders konvalescens. Sattes igång lugnt, gick mkt lugnt över sommaren, slutet på sommaren halkar hon i blöta gräset på betet och sträcker sig, får en rejäl bristning, blödning i en muskel högt upp på insidan av ena bakbenet. Slutet på sept -sparken och resten vet du ju.
Hon hade börjat tröttna på alla skrittigångsättningar men när hon fick butta levde hästen upp igen! Var en fröjd att se! Det lyste om hela henne och hon busade med mig som i unga dar.
Det var värt ett försök.
Nu får vi se vad de säger på torsdag, jag biter redan på naglarna.
Avskyr sån här väntan
Är så rädd att det blivit nån permanent skada nu, vi har varit skonade från sådana, trots alla gånger hon varit skadad, vi har nästan bara haft jäkla otursskador
men nu är jag orolig! Mest för att jag vet hur hårt hon gått sista månaden, å tänk om hon varit skadad hela tiden.... Dock kan jag tillägga, det är nog ingen hård träning i ordets sanna betydelse
men iaf gått entimmes-dressyrpass 2-3 ggr i veckan och löshoppat (max 30 min, inte högt alls) en gång i veckan, däremellan vilodagar eller skritt eller tömkörning. Hon var så jäkla lycklig första gången hon fick löshoppa, brallade som en tok så att hon var slut innan hon knappt börjat hoppa
Jo visst ska man vara försiktig med starka preparat.
Är ännu chockad att ett preparat KAN ha så stor effekt -OM det nu är så fallet varit. Fan, knappt ens morfintabletter har så bra effekt på mig.....