Hur släpper man taget om en häst?

ssandraar

Trådstartare
5 Juni så avlivades min "sköthäst" som jag har haft i 4 år alla dagar i veckan. Jag saknar henne så himla mycket. Har skaffat ny sköthäst men det är enbart jobbigt att vara kring hästar för jag tänker bara på min saknade och tanken av att köpa egen är det värsta som finns för det känns som att jag byter ut henne. Jag har alltid varit en sån aldrig blir ledsen och gråter, men sen den dagen har jag gråtit i princip varje dag, jag känner en sån enorm tomhet utan henne. Hur släpper man taget och accepterar hur det är? För jag kan inte hitta svaret.


Här är historien för er som orkar läsa:
Jag började sköta en häst då jag var 11-12, i två år varade det innan ägarna bestämde sig för att avliva henne för att hon var så gammal och sliten. Den hästen hade en dotter, 5år gammal, just hemkommen från Skellefteå efter att ha avslutat sin travkarriär då det inte var något för henne. Sen den dagen då hon kom tillbaka började jag ta hand om henne, hon blev som min egen. Jag var där alla dagar i veckan för ägarna hade inget att göra med henne. Jag började så småningom rida in hästen, bomull var viktigt och att någon höll i henne då man hoppa upp. Då man väl red kunde man inte släppa tyglarna för då skulle hon springa iväg och slänga av en. Åren gick, och för varje år blev hon finare och finare.

Efter 4år så hade jag min absoluta drömhäst där, inte bara för att hon var dunderfin att rida nu och hantera utan att vi kunde kommunicera både på hästryggen och på backen. Hästen som inte kunde gå på långa tyglar slutade med en häst man kunde rida barbacka utan tyglar i skogen och galoppera kontrollerat. Vi hade något speciellt, vi kunde prata med varandra utan att behöva säga ett ord och vi båda förstod varandra, har alltid tyckt det vi haft har varit vackert. Hon utvecklades från noll till hundra med mig.

Hästen flyttade från stallet där hon hade stått hela sitt liv till ett annat stall där hon stod det sista året, fortfarande inte min häst utan ägarna till hästen betalade för allt. Till sommaren så skulle jag få ha henne i sommarhagen bredvid mig, jag var så lycklig men samma dag som jag fick samtalet om att hästen kunde stå där fick jag ett samtal av ägaren till hästen. Dom hade beslutat att avliva henne. 2 dagar var det innan de skulle hämta henne, 2 dagar att ta farväl av 4år. Den dagen skrek och grät jag mot mina föräldrar i hopp om att de skulle låta mig köpa henne. Jag skulle fylla 17 den sommaren, och jag har aldrig i mitt liv önskat så mycket att det var 18 jag fyllde.

Den 5 Juni kom de och hämtade henne. En fullt frisk, underbar häst skickades iväg för att bli mat. En sak de inte förstod var att de inte bara skickade iväg en häst, de skickade iväg en del av mig.


RIP 2004-2013
11484_608964605790152_4886295_n.jpg
 
Sv: Hur släpper man taget om en häst?

Åhh, vad jag tycker synd om dej,förstår saknaden efter en älskad vän. Hade det varit jag som ägt hästen, men inte ville ha den kvar.Då hade du fått den av mig eftersom ni var dom bästa vänner. Kram till dej!
 
Sv: Hur släpper man taget om en häst?

Ush vad jag tycker synd om dig!!:cry: Jag tror att du trots allt gör rätt i att hitta en annan sköthäst. Kom ihåg att hon inte hade velat du gick och var alltför ledsen, hon hade velat se dig lycklig! Ingen häst kan ta hennes plats, eller ersätta henne, men dom kommer att få en egen plats hos dig!
Har du många foton och minnen av henne? Kanske kan du göra någon sorts bok där du får skriva ner så mycket du kommer ihåg om henne, allt ni gjort tillsammans, och fylla i allteftersom. Klistra in bilder och andra minnen. När du blir ledsen kan du skriva i den, och förhoppningsvis bli glad av alla minnen ni fått, även om du alltid kommer att sakna henne! Lycka till, och kom ihåg att det är okej att vara ledsen men man måste gå vidare och glädjas över åren ni fick!
 
Sv: Hur släpper man taget om en häst?

Men åh vad sorgligt :( Jag tycker synd om dig och hoppas att det känns bättre snart. En del hästar får en speciell plats i ens hjärta och det är jättejobbigt när de försvinner. Hoppas att du träffar en ny häst som du kan tycka lika mycket om, oftast finns det plats i hjärtat för fler än en, även om det inte alltid känns så. Och jag är säker på att det finns en häst någonstans som behöver den kärleken och omtanken som du gav till din sköthäst.
 
Sv: Hur släpper man taget om en häst?

Men å så bedrövligt!
Jag förstår verkligen vad du menar. Jag hade precis som du en sköthäst som var som min egen. Skillnaden var dock att ägarna bestämde att om X inte var såld innan betet så fick det bli slakt. Jag var i din ålder, skulle snart börja plugga och ville inte ha en häst att ta hänsyn till. Men jag satte ut en annons och hästen blev såld. Om X hade gått till slakt vet jag inte hur jag hade hanterat det, jag grät i flera veckor även fast X levde. Och jag grät åtskilliga år efter åt också. Men det är som dom säger, tiden läker sår...

Jag vet inte, men jag tror att de hästarna som man växer upp med, de blir extra speciella. Men fortsätt med hästarna, du kanske inte får en ny favorit på samma sätt, men du kommer att hitta nya hästar du kommer att tycka om väldigt mycket. Jag tyckte inte heller det var så roligt med hästar alldeles efter att min häst var såld, men kämpa på och låt det ta lite tid!
 
Sv: Hur släpper man taget om en häst?

Jag tror att din svårighet att släppa tagen och gå vidare beror på ägarnas agerande. Varför detta plötsliga beslut? Pratade de inte alls med dig innan de bestämde sig för att avliva hästen? Känslan över att vara helt maktlös inför detta hemska är nog det som plågar dig.

Jag känner starkt med dig. Alla har nog något i livet som man älskat och förlorat. Som någon skrev "Tiden läker alla sår". Jag säger; nej, tiden läker inte alla sår, man bara lär sig leva med ärren."

Försök inte hitta en ersättare till din älskade häst, för det hittar du aldrig. Men du kan hitta en som du också kan älska och få ett speciellt band med.
 
Sv: Hur släpper man taget om en häst?

Jag förstår dig till 100%. Jag var i samma sits, hade en sköthäst som jag älskade mer än mitt eget liv. Jag var hos henne varje dag, morgon, middag och kväll. Vi förstod varandra och kunde precis som du och din vän prata med varandra på ett sätt som ingen människa skulle förstå. Hon avlivades 2 Januari 2007. Den värsta dagen i mitt liv. Jag hade kanske en kvart på mig att säga hejdå, fick samtalet om att hon skulle skickas till slakt 15 minuter innan hon skulle åka:(
Jag har aldrig saknat någon så mycket som jag saknar henne. Skillnaden mellan henne och din häst var att hon var 32 år och väldigt sjuk så en del av mig förstod ju att det var bäst så för henne men samtidigt så vill man ju inte acceptera det. Det tog mig 3år innan jag satte mig på hästryggen igen. Ville inte rida någon annan, ville inte svika henne, ville inte att hon skulle känna sig ersatt.
Men jag vet att hon inte hade velat att jag slutade med min hobby pga av att jag känner mig "otrogen" mot henne. Hon hade velat att jag galopperade på ett grönt fält med manen piskande i ansiktet igen och hon hade velat att jag fick en ny bästa kompis att dela bra och dåliga stunder med. Så försöker jag tänka. Jag rider dock inte längre, har inte hittat kopian av henne än. Men en vacker dag kommer hon finnas hos mig fast i en ny kropp. Nu 7 år senare har jag hennes namn tatuerat på ovansidan på min handled, nu kommer hon vara med mig oavsett var jag är, inte bara i himmeln utan på min kropp också.

Blev lite längre svar än jag hade tänkt och kanske du inte förstår poängen med svaret men det jag försöker säga är att sluta inte rida, hon vill se dig lycklig. Du kommer finna hästen med stor D som kommer påminna dig om de bra stunderna du hade med din bästa vän. Och som kommer fånga ditt hjärta på nytt. Vem vet nästa häst du rider kanske är din förlorade vän fast i en annan kropp.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 536
Senast: mars
·
Träning Hej! Jag ska köpa en häst som stått i ca 1 år pga privata anledningar hos ägaren. Den är riden kanske 5-10 ggr under ett år och lite...
Svar
19
· Visningar
1 709
Träning Hej! Jag har nu haft min häst i ett par år så vi känner varandra väldigt väl. I början kunde vi inte rida ifrån gården eller rida ut...
Svar
6
· Visningar
1 381
Senast: Lutten
·
R
Hästmänniskan Jag har ridit sen jag var 4, började rida varje dag 2015 och har en egen häst sen 2020. Har senaste året tyckt att det varit jobbigt...
Svar
8
· Visningar
2 185

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp