Hur sätter du bettet?

[SkorpSmulan]

Jag sätter bettet där min häst vill ha det. På min nuvarande sitter det med veck i mungipan, på min förra utan veck.

 

[Lobelia]

Ridskolehästar är enligt vad jag lärt mig av rutinerad munhåleveterinär ofta mer förskonade från tryckskador i munnen eftersom de har olika ryttare som inte alltid rider jättebra, vilket gör att trycket åtminstone varieras.

Ja, trycket gör att blodet trycks bort från kapillärerna i huden, vilket försämrar syretillförseln så länge trycket kvarstår. Hur mycket problem det ger beror såklart både på hur hårt tryck man har, hur länge och hur ofta.

Källa?

Alltså jag är fullt med på att tryck kan orsaka skador förklaringen är logisk. Jag undrar hur man vet att just celler med färgpigment är känsligare och att det är syretillförseln som är boven. De flesta hästar har dessutom inte tryck mer än någon timme om dagen och knappast konstant. Hur har man kommit fram till det?

 

[mackan]

Gör som flera redan skrivit, kollar avståndet till kindtänderna och lägger det där hästen själv lägger det.
Min häst öppnar munnen självmant och trär in huvudet i tränset när man håller fram det Rider på tredelat Ultra-nånting ( sprenger) i dressyren, samt ett oledat mullenmouth ute.

Han har en väldigt liten mun så med kandar när jag använder det, blir det mycket skrot som ska passa i munnen. Har en svängd, mycket smal stång a la mullenmouth som funkar, i kombo med ett nätt tredelat eggbett.

 

[Monsterliter]

Min häst hade väldigt mycket 'kinder', de var både köttiga och långa med mycket hud (om ni förstår vad jag menar). Med hjälp av tandkunnig veterinär ställde vi in bettet och då tyckte jag först att det såg onaturligt och obehagligt ut då han fick rejäla veck. Men han trivdes och tänderna mådde fint.

 

[tara]

Efter att ha sett hur min stallägare passar in bett (höjden på bettet, inte storleken) började jag fundera kring hur jag själv gör, och har gjort. Jag frågade också några av de andra inhyrda hur de resonerade (alla vuxna och hade haft egen häst i +10 år.

Jag lärde mig på ridskolan den där standardvarianten att bettet skall sitta så att det orsakar två veck i mungipan. På Tant lärde jag om, hon gick bättre och var mer tillfreds om bettet satt längre ner än denna gamla regel sa. Efter att ha pratat med hästtandläkaren som fixade tänderna så känner jag numer efter var kindtänderna börjar, men också hur hästen vill ha det. Fröken är ganska neutral i sitt bettläge, men har tjocka läppar och oavsett hur hårt man drar, blir det bara ett veck (testade för jag var nyfiken i några sekunder).

En stallkompis har bettet där det är för att tränset som kom med hästen när hon köpte den var inställt så.

En annan känner på spänningen i sidostyckena (de skall gå att lyfta ut från hästen i ett visst antal cm).

Ytterligare en annan hävdar att bettet skall vara X cm under nosgrimman och nosgrimman skall sitta så att den ligger an precis innan hästens nosben börjar 'runda av'.

Ytterligare en kör på "två veck i mungipan".

Hur gör du? Hur har du lärt dig? Vad funkar på dig och din häst?

Jag gick kurs häromåret. De har ju ändrat rekommendationerna från förr, för länge sedan internet-kids.... Jag tänker inte försöka mig på en beskrivning för för en gångs skull håller jag nästan käft. Nästan.

 

[tuaphua]

Jag kikar i munnen på dem och ser till att tänderna går fria. Sen vill jag ha så lite tryck i sidostycket som möjligt utan att det blir för fladdrigt. Jag gillar den känslan bäst själv och tycker man ofta får en ökad känslighet för tygeln då.

Min egen har väldigt liten mun(och litet huvud). Den är både kort sas till mungiporna, gommen är platt och den är benig/inte köttigt mer skyddad sas.
Han har ett smalt Sprenger Dynamic RS eller ett kandar med samma bridong och en hyfsat smal Sprenger-stång som han fått ärva av min förra. Det går precis sin. Jag håller ögonen öppna om jag hittar en stång med liknande men smalare mundel.