Hur säger man...

[Billy]

Vänner till oss har köpt en ponny till barnen, främst äldste flickan på 9 år, som är alldeles för svår för henne. I mina ögon är det ingen särskilt trevlig ponny, liten B-ponny, men den går över en och trots att jag är vuxen försöker den dra iväg med mig och beta etc. Sur i boxen så flickan kan inte själv ta och och binda upp den i gången eller stå och borsta i lugn och ro. När hon rider så hivar den av henne varje gång och nu sist gick det illa, hjärnskakning och sjukhusbesök. Det är så synd om flickan som verkligen vill men är ju av förklarliga skäl livrädd för sin ponny. Mamman däremot är helt blind för detta utan älskar denna ponny och tycker den är sååå fin. Ja, möjligen för en orädd, tuff liten ryttare och gillar fart och fläkt men flickan är absolut inte rätt ryttare till den.

Det är jättetrevliga människor på alla sätt men ska jag säga vad jag tycker och i så fall hur utan att riskera vår vänskap? Jag är lite rädd för att hon ska skadas riktigt allvarligt.

 

[Grazing]

Varför inte bara säga rakt ut att jag tycker hästen är för svår för tjejen. Håller inte vänskapen för olika åsikter när det kommer till det så kanske det inte är någon särskild vänskap. Det ingår i vänskap att faktiskt berätta ett och annat också om vännen är lite blind för det. Kanske faktiskt inte något hon tänkt på för hon själv är så inne på att ponnyn är bra.

 

[_Charlotte_]

Oj vilken jobbig situation, inte minst för flickan!

Jag tror tyvärr det enda rätta är att säga rakt ut som det är. Ponnyn är för svår, den är otrevlig och flickan har redan skadats ordentligt, och det kan bli ännu värre. Hon bör ha en lugn och snäll läromästare, för med ponnyn hon har nu är risken stor att hon antingen blir för skadad eller för rädd för att kunna fortsätta.

 

[stjarnfrugt]

Finns det ingen liten vuxen ryttare som kan sig an ponnyn ett tag? Har den alltid betett sig såhär eller är det en testperiod?
Enligt min erfarenhet är det största problemet med små ponnyer att de oftast enbart rids av den tilltänka ryttaren, dvs nåt litet barn. Det kanske bara behövs att den rids emellanåt av en vuxen för att mota olle i grind, överskottsenergi är sällan en bra kombinaton med små orutinerade ryttare...

Barnet måste få utrymme att känna sig duktig och få självförtroende. Många gånger hjälps det att ponnyn uppfostras av en vuxen parallellt, och gärna rids en stund innan barnet så att så att barnet får vara delaktig istället för att bara få stå vid sidan av och se nån annan rida.

 

[Billy]

Nä, ponnyn är ca 1,20 och smäcker. welshtyp och den har varit så här från början kan man säga. Den är helt enkelt ouppfostrad och respektlös. Jag lånade den en gång till mitt barnbarn och fick säga till ganska bryskt mer än en gång för att den skulle sluta gå på mig eller försöka bitas och andra otrevligheter.

 

[Billy]

Varför inte bara säga rakt ut att jag tycker hästen är för svår för tjejen. Håller inte vänskapen för olika åsikter när det kommer till det så kanske det inte är någon särskild vänskap. Det ingår i vänskap att faktiskt berätta ett och annat också om vännen är lite blind för det. Kanske faktiskt inte något hon tänkt på för hon själv är så inne på att ponnyn är bra.

Jo, jag känner väl att jag vill försöka få igång en diskussion men det är just hur man börjar. Visst är vi vänner men inte så nära och intima så att man känner att man kan vara så "rak".

 

[Fibusen]

Vad tycker flickan själv?

 

[Grazing]

Jo, jag känner väl att jag vill försöka få igång en diskussion men det är just hur man börjar. Visst är vi vänner men inte så nära och intima så att man känner att man kan vara så "rak".

Men pratar ni aldrig om ponnyn? Hur det går, vad ni gör osv? Jag pratar ofta med mina vänner om deras hästar, vad som händer liksom. Då är det ju ganska lätt att komma in på vad man tycker om hästens beteende och att komma in på att hästen är svår och tjejen verkar inte klara av den.

 

[Billy]

Jo, man får väl ta det på det sättet. Men det känns svårt när mamman själv står och säger att ponnyn är sååå snäll =(

 

[_Charlotte_]

Jo, man får väl ta det på det sättet. Men det känns svårt när mamman själv står och säger att ponnyn är sååå snäll =(

Men vet inte mamman själv om att ponnyn kastar av barnet och att hon fått hjärnskakning? Får det inte att gå ihop då hur hon inte kan förstå att det inte är en passande ponny.

 

[Mimsan_]

Går det inte att prata med pappan? Och att mamman inte inser att den inte passar när det gick illa med dottern sist får mig att bli
Är föräldrarna inte hästvana? Isåfall behöver man kanske säga det extra tydligt.

 

[Billy]

Jodå, mamman vet och hon är dessutom hästvan sedan barnsben. Kanske är det en av anledningarna till att hon är blind för detta. Hon tävlade själv ponny och är lite av en äventyrerska och har svårt att se att dottern inte är av samma typ. Jag tror att ponnyn är vad hon önskade sig som barn. Det där med pappan har jag inte tänkt på eftersom han inte är direkt inblandad i hästarna. Ska fundera på det.

 

[Billy]

Vad tycker flickan själv?

Hon säger inte så mycket.

 

[Buck]

Jag hade inflikat en hel del och sagt när det pratas om nya eskapader som ponnyn gjort. Att oj men fy vad läskigt eller hur vågar dottern hålla på med ponnyn? T ex.
Dvs själv visa att jag hade tyckt det var läskigt och visar at jag inte litar på ponnyn för 5 öre. men inte fördummar mamman för att hon köpt sin egen drömponny till dottern.

Då det nog är vanligare att häst intresserade föräldrar överdriver sitt barns häst intresse själva. Och planerar att driva barnet in på den karriären man själv inte hade förutsättningar för.
Märker jag själv, min yngre kusin är lagom häst galen och i mina ögon väldigt duktig i ridningen. Jag tycker att hon ska ha en tävlings ponny (då jag hade velat he det ^_^) Men hon är nöjd med att ha en medryttar ponny och gå på ridskola. Hon har inget intresse för en egen ponny då det binder upp för mycket. Hon vill hellre rida många olika hästar för många olika tränare och dicipliner.

 

[Mim]

Hon ser nog denna ponny med helt andra ögon.

Vi hade en inhyrning vars hästar var mkt svåra att leda, dom gick på en och trampade en på hälarna m.m. och när vi tog upp det kom svaret; "Konstigt att jag inte har några problem då!"
Det var bara att hon hade det, hon såg det bara som naturligt att dom knuffades och gick på.

Så jag hade nog sagt det som jag såg det till mamman. Ponnyn är för svår och dottern borde få en ponny som hon kan sitta lugnt på och som är trygg i alla lägen. Om hon då tar illa upp så berätta objektivt vad du som utomstående ser.

 

[stjarnfrugt]

@Billy Jag tror som sagt att det handlar om att den aldrig uppfostrats ordentligt av en vuxen. Även en 120-ponny tål att man rider den och ryter till från marken däremellan. Jag är 157 ock och väger kanske runt 55 kg. Har precis blivit tillfrågad om jag vill rida till en av b-ponnyerna i stallet, inte för att den är besvärlig utan för att den behöver skolas. Jag tycker att det är ansvarstagande av föräldern att be mig om detta eftersom jag är den minsta vuxna som finns att tillgå, som dessutom är rutinerad.
Jag red en bråkig welsh mountain då jag var 16 år (i samma stl som nu om inte tyngre) just eftersom ingen av instruktörerna på ridskolan då kunde rida den. Och den var ett elände som skrämde alla barnen på lektionerna, men blev mkt bättre av att jag att upp emellanåt och den insåg att man inte kommer undan med bråk för jämnan. Den höll för detta och levde 14 år till innan den kastade in handduken som 30-åring...

Förutom detta så hade jag nog försökt att säga rakt ut vad jag ser och känner kring ponnyn och flickan. Att den här ponnyn skulle bli superfin med vuxen tillridning kanske ändå inte gör att den passar en grön ryttare. Och utan tillridning definitivt inte.

 

[Rialavargen]

Jag hade inflikat en hel del och sagt när det pratas om nya eskapader som ponnyn gjort. Att oj men fy vad läskigt eller hur vågar dottern hålla på med ponnyn? T ex.
Dvs själv visa att jag hade tyckt det var läskigt och visar at jag inte litar på ponnyn för 5 öre. men inte fördummar mamman för att hon köpt sin egen drömponny till dottern.

Då det nog är vanligare att häst intresserade föräldrar överdriver sitt barns häst intresse själva. Och planerar att driva barnet in på den karriären man själv inte hade förutsättningar för.
Märker jag själv, min yngre kusin är lagom häst galen och i mina ögon väldigt duktig i ridningen. Jag tycker att hon ska ha en tävlings ponny (då jag hade velat he det ^_^) Men hon är nöjd med att ha en medryttar ponny och gå på ridskola. Hon har inget intresse för en egen ponny då det binder upp för mycket. Hon vill hellre rida många olika hästar för många olika tränare och dicipliner.

Skriver under på allt i inlägget.

 

[Yrja]

Vänner till oss har köpt en ponny till barnen, främst äldste flickan på 9 år, som är alldeles för svår för henne. I mina ögon är det ingen särskilt trevlig ponny, liten B-ponny, men den går över en och trots att jag är vuxen försöker den dra iväg med mig och beta etc. Sur i boxen så flickan kan inte själv ta och och binda upp den i gången eller stå och borsta i lugn och ro. När hon rider så hivar den av henne varje gång och nu sist gick det illa, hjärnskakning och sjukhusbesök. Det är så synd om flickan som verkligen vill men är ju av förklarliga skäl livrädd för sin ponny. Mamman däremot är helt blind för detta utan älskar denna ponny och tycker den är sååå fin. Ja, möjligen för en orädd, tuff liten ryttare och gillar fart och fläkt men flickan är absolut inte rätt ryttare till den.

Det är jättetrevliga människor på alla sätt men ska jag säga vad jag tycker och i så fall hur utan att riskera vår vänskap? Jag är lite rädd för att hon ska skadas riktigt allvarligt.

Jag tycker inte att man behöver lägga sig i andras beslut. om ämnet kommer på fråga, passa på att vara ärlig, men att tala om för folk vad man tycker utan att bli tillfrågad har jag lite svårt för. Om nu inte föräldrarna är ovetande/okunniga och skulle behöva/uppskatta ditt råd.

 

[Askur]

Tycker du ska vara ärlig och säga som du tycker. Så som du beskriver det så håller jag med dig till fullo.
Det kan bli farligt och kan även sluta med att flickans intresse spolas bort eller att hon faktiskt kanske blir rädd.

 

[Manji]

Jag har frågat rakt på sak: "du har inte funderat på att köpa en snällare ponny?".