Hur red man islandshästar förr?

[Gry]

Jag kan inte så mkt om det här, därför frågar jag. Under mina år (inte så många) med islandshästar har jag snappat lite här och lite där, vilket har gjort att jag har en del antaganden men utan att egentligen veta riktigt. Så därför frågar jag er!

Hur lösgjorde man islandshästarna förr? Typ på 1800-talet eller fram till 30-talet eller senare. Jag menar, när man läser om hästarnas historia får man för sig att de användes som bilar, för transport, eller lite packning. Säkert annat också. Och att tölten bevarades för att den var skön att rida i. Satt man då och gjorde lösgjörande på ridbanan för att få till klockrena steg, eller grispassade "svenssons" runt också? Brydde man sig om stegen? Hade betydligt fler hästar perfekt tölt då, jämfört med nu. Även de mest fina hästarna idag måste ju lösgöras och grejas med för att nå sitt yttersta. Hade hästarna lika stora frambenslyft då som nu? Den ökade tölten är den snabbare nu jämfört med då?

Liknande frågor kan man ju ställa sig om passen för all del.

Om nu islandshästarna var byggda för långa turer i oländlig terräng, även i tölt, är det då fel att ifrågasätta ridning på banan? Att harva runt i dressyr? På hundforumet här är det jättefel att inte anpassa sig till hundens framavlade egenskaper, dvs Border Collie måste valla, jakthundar måste jaga för att må bra etc etc. Tänker då på islänningarna som harvas runt i paddockar- hur mår de av det? Hur tar benen det av alla böjda spår? (Jag vet att man ska bygga upp dem långsiktigt osv, men jag måste få fråga, alla dessa frågor bubblar i mig och jag vill så gärna ha svar )

Öht hur var en ursprunglig islandshäst jämfört med nu? Det känns som att tävlingshästarna tänjs till det yttersta nu, medan det finns en uppsjö med medelmåttor i landet som kanske inte skulle ha avlats på eller funnits kvar i det gamla Island, men jag har säkert fel.

Och jag har förstått att avelsgårdarna har låååång historia bakom sig, och en himla massa kunskaper. Är det ngn skillnad i hur man bedömer/ser på hingstar ston förr jämfört med nu? Jag menar, var exteriören lika viktig? I min lilla hjärna känns det som att man borde ha värderat användarvänlighet, psyke coh ridbarhet inklusive steg mer än exteriör även om dessa korrelerar. Eller ville man ha en urjäkligt stark hingst som kunde ridas snabbt och hårt? Hur bra skulle en tidig 1900-tals (typ 1905) hingst vara jämför med eliten idag?

Hur länge har man tävlat i landsmot? Ungefär alltså, inte exakt årtal.

Jag har säkert fler frågor men de dyker väl upp så småning om. Hoppas att ni står ut med alla nybörjarfrågor

 

[Silkisif]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Jag kan inte så mkt om det här, därför frågar jag. Under mina år (inte så många) med islandshästar har jag snappat lite här och lite där, vilket har gjort att jag har en del antaganden men utan att egentligen veta riktigt. Så därför frågar jag er!

Hur lösgjorde man islandshästarna förr? Typ på 1800-talet eller fram till 30-talet eller senare. Jag menar, när man läser om hästarnas historia får man för sig att de användes som bilar, för transport, eller lite packning. Säkert annat också. Och att tölten bevarades för att den var skön att rida i. Satt man då och gjorde lösgjörande på ridbanan för att få till klockrena steg, eller grispassade "svenssons" runt också? Brydde man sig om stegen? Hade betydligt fler hästar perfekt tölt då, jämfört med nu. Även de mest fina hästarna idag måste ju lösgöras och grejas med för att nå sitt yttersta. Hade hästarna lika stora frambenslyft då som nu? Den ökade tölten är den snabbare nu jämfört med då?

Liknande frågor kan man ju ställa sig om passen för all del.

Om nu islandshästarna var byggda för långa turer i oländlig terräng, även i tölt, är det då fel att ifrågasätta ridning på banan? Att harva runt i dressyr? På hundforumet här är det jättefel att inte anpassa sig till hundens framavlade egenskaper, dvs Border Collie måste valla, jakthundar måste jaga för att må bra etc etc. Tänker då på islänningarna som harvas runt i paddockar- hur mår de av det? Hur tar benen det av alla böjda spår? (Jag vet att man ska bygga upp dem långsiktigt osv, men jag måste få fråga, alla dessa frågor bubblar i mig och jag vill så gärna ha svar )

Öht hur var en ursprunglig islandshäst jämfört med nu? Det känns som att tävlingshästarna tänjs till det yttersta nu, medan det finns en uppsjö med medelmåttor i landet som kanske inte skulle ha avlats på eller funnits kvar i det gamla Island, men jag har säkert fel.

Och jag har förstått att avelsgårdarna har låååång historia bakom sig, och en himla massa kunskaper. Är det ngn skillnad i hur man bedömer/ser på hingstar ston förr jämfört med nu? Jag menar, var exteriören lika viktig? I min lilla hjärna känns det som att man borde ha värderat användarvänlighet, psyke coh ridbarhet inklusive steg mer än exteriör även om dessa korrelerar. Eller ville man ha en urjäkligt stark hingst som kunde ridas snabbt och hårt? Hur bra skulle en tidig 1900-tals (typ 1905) hingst vara jämför med eliten idag?

Hur länge har man tävlat i landsmot? Ungefär alltså, inte exakt årtal.

Jag har säkert fler frågor men de dyker väl upp så småning om. Hoppas att ni står ut med alla nybörjarfrågor

Angående hundliknelsen:
Hästarna har ju inget driv för att "vilja" gå i paddocken. Lika lite som de mer utpräglade ridhästarna. Hundarna däremot kan ju börja valla allt möjligt, och har ett inbyggt driv för att göra det.

Angående LM, kopierat från landsmot.is:
"The history Landsmót reaches back to 1950, when the first such show was held at Þingvellir. At that show 133 horses were presented: breeding stock, first-class riding horses (gæðingar) and racing horses. At that time, there was only one category for gæðingar to compete in - a single class of all-around quality riding horses - besides races and breeding shows. Subsequently, National Horse Shows were held every four years until the Association of Riding Clubs in Iceland decided at its annual congress in 1995 to stage the national show every second year. The first show held by those rules was the Landsmót 2000, in Reykjavík.

In the year 2001 it was decided to establish a company (LLC) to run Landsmot."

 

[Lobelia]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Hur lösgjorde man islandshästarna förr? Typ på 1800-talet eller fram till 30-talet eller senare. Jag menar, när man läser om hästarnas historia får man för sig att de användes som bilar, för transport, eller lite packning. Säkert annat också. Och att tölten bevarades för att den var skön att rida i. Satt man då och gjorde lösgjörande på ridbanan för att få till klockrena steg, eller grispassade "svenssons" runt också?

Nu vet jag inte, men jag är ganska säker på att man inte arbetade med specifikt lösgörande arbete alls, i synnerhet inte på den vuxna inridna hästen, däremot är det mycket lösgörande att rida i terrängen, alla vägar var knappast jämna tillplattade ridvägar som går rakt fram. På Island har jag töltat i terräng som folk här knappast skulle skritta i och skrittat där folk i Sverige skulle gått långa omvägar för att slippa. Det har inte sett ut som hästen eventuellt kunde vricka sig utan snarare som om det är ett under att de inte bryter benen. Säkerligen red islänningarna förr snarare i värre eller samma typ av terräng, inte bättre. Hästar man rider på detta vis är lösgjorda och lösgjorda hästar tenderar till att vara taktrena, men inte alltid och för alla.

Brydde man sig om stegen? Hade betydligt fler hästar perfekt tölt då, jämfört med nu. Även de mest fina hästarna idag måste ju lösgöras och grejas med för att nå sitt yttersta. Hade hästarna lika stora frambenslyft då som nu? Den ökade tölten är den snabbare nu jämfört med då?

Jag vet inte med säkerhet men det som dyker upp i minnet är att man snarast avlat på styrka och uthållighet, någonstans läste jag att tölt var en gångart för kvinnor (och att männen hölls sig till det manligare passen), men har inget som helst belägg. Nu har flertalet islandshästar förmåga att tölta och/eller passa och och båda gångarterna inklusive mellanläge är bekvämare än trav så jag kan tänka mig att de valt bort trav många gånger. Mest gissningar och vaga minnen av det jag läst.

Hastigheten på den ökade tölten lär ha varit ungefär den samma, det är samma genetiska urval så så mycket kan den inte ha förändrats.

Om nu islandshästarna var byggda för långa turer i oländlig terräng, även i tölt, är det då fel att ifrågasätta ridning på banan? Att harva runt i dressyr? På hundforumet här är det jättefel att inte anpassa sig till hundens framavlade egenskaper, dvs Border Collie måste valla, jakthundar måste jaga för att må bra etc etc. Tänker då på islänningarna som harvas runt i paddockar- hur mår de av det? Hur tar benen det av alla böjda spår? (Jag vet att man ska bygga upp dem långsiktigt osv, men jag måste få fråga, alla dessa frågor bubblar i mig och jag vill så gärna ha svar )

Ingen häst över huvudtaget är anpassad för att gå på ridbanor i dressyr, det ligger inte i hästens natur. Vilka som klarar av det hänger med på hur de rids och preferenser hos hästen. En islandshäst som går mycket på ridbana mår väl som alla andra hästar, de är dock tåliga och kan troligen klara det bättre än en del andra raser. De är också förhållandevis små så de få¨r bättre plats än storhästar på motsvarande bana.

Öht hur var en ursprunglig islandshäst jämfört med nu? Det känns som att tävlingshästarna tänjs till det yttersta nu, medan det finns en uppsjö med medelmåttor i landet som kanske inte skulle ha avlats på eller funnits kvar i det gamla Island, men jag har säkert fel.

Som sagt det är samma genetiska pool som generna kommer från (och det är inga stora variationer, så Islandshästen såg ungefär ut som nu för några 100 år sedan. Ser man till storleken så är hästarna större idag än i början av seklet, men går man ännu lite längre tillbaks så är skillnaden mindre. Jag misstänker att hästarna for illa i början på århundradet, välte människor så svälter även djuren.[/QUOTE]

Rasen har har decimerats vid dåligt väder etc vid flera tillfällen och den har en starkt begränsad genpool, hästarna är ganska nära släkt hela bunken. Det skulle förvåna mig om hästen inte är på ett ungefär den samma som för 100 år sedan. Med medveten avel så de senaste 50 åren eller så så har en del förändrats men inte på något avgörande vis. Det är mer så att man avlar mer på de typer av hästar som är populära (läs lättbyggda med långa ben), inte att de inte fanns tidigare. Det samma gäller frambenslyft, det har funnits naturligt men det blir ju mer framträdande och på fler hästar om man explicit avlar för det.

Jag har säkert fler frågor men de dyker väl upp så småning om. Hoppas att ni står ut med alla nybörjarfrågor

Nybörjarfrågor och nybörjarfrågor....

 

[Gry]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Oj! Tack så väldigt mycket för ditt utförliga svar! Så otroligt intressant att läsa!!! Tusen tack för att du tog dig tid!

Jag var i Norge, Lillehammer, för typ 15 år sedan och red en fyratimmars tur där ägaren frågade 79 ggr om jag verkligen kunde rida och om jag inte skulle välja den lugnare turen (också på 4 timmar) men jag försäkrade honom att jag klarade av dessa lilleputtar på turridning... alltså, jag sa inte lilleputt, men jag har ju hoppat fullblod/halvblod och ja, ni vet. Suttit på "riktiga" hästar och ridit... Hrm... Jag fick liksom äta upp mina fördomar den turen kan jag säga. Rätt åt mig. Det var en helt galen tur. Vi klättrade typ spikrakt upp (en häst välte pga ryttaren), vi red över en fors, vi töltade på stenar typ och gjorde ökad tölt/pass (hade ingen aning då vad det var vi red i) i så snabb fart att jag bad till högre makter att jag skulle överleva samtidigt som det fastnade 7000 mygg mellan tänderna när jag satt och fånlog. Ingen av alla hästar jag tidigare hade ridit på hade överlevt första halvtimmen kan jag säga.

Man kanske kan säga att jag fastnade för rasen då... Men jag har faktiskt bara återupplevt den där extrema powern en enda gång till. Det var när jag provred min kompis häst innan köp. Resten av bunten av islänningar har varit rätt så lama i jämförelse. Min islänning hade inte haft några ben kvar heller, den turen.

________________________________

Intressant det där med lösgörande i skog och mark. Har aldrig tänkt på det, på det sättet, men det måste ju stämma!

 

[kryddelydd]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Ingen häst över huvudtaget är anpassad för att gå på ridbanor i dressyr, det ligger inte i hästens natur. Vilka som klarar av det hänger med på hur de rids och preferenser hos hästen. En islandshäst som går mycket på ridbana mår väl som alla andra hästar, de är dock tåliga och kan troligen klara det bättre än en del andra raser. De är också förhållandevis små så de få¨r bättre plats än storhästar på motsvarande bana.

Håller med om första delen: ingen häst är anpassad för ridbanor och dressyr.

Vad gäller storlek och utrymme.
Jag tycker inte riktigt att det handlar om hästens storlek, utan snarare om dess medfödda anlag.
Stora halvblod brukar inte ha problem att galoppera på 10-15 meters volter även när de är i fyraårsåldern. Islandshästar i motsvarande (säg då fem år i stället för fyra för att ta hänsyn till lite senare inridning) ålder och samma utbildningsnivå har oftare problem med små volter, precis som fjordingar och många andra typer.

 

[Lobelia]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Jag tänker mest på slitage på hästen och inte förmågan att gå på volter, men visst har du rätt i voltproblemet om man nu galopperar på ridbanan (vilket inte alla gör).

 

[Skjøldur]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Glöm inte bort att det fanns gott om klövjehästar på Island för hundra år sedan och det var inga små bördor dom bar! Man kunde lasta på en enorm hundra kilo tung höbolme så att hästen nästan försvann under. Och även hästar som drog vagnar fast det var inte så gott om vägar som dög till det. Dessutom gjorde dom allt annat jordbruksarbete där precis som här, fast mindre plöjning och harvning där pga dåligt klimat för sädesodling. Därför behövde man hästar av olika typer men dom som är kraftiga och lugna har ju inte en chans att bli avelsgodkända nu. Angående lättbyggdhet och benlyft. En gång i tiden såg jag ett norskt TV-program om en norrman som hade en turridningsfirma. Han avlade själv fram de hästar han behövde och han sa att hög resning och höga benlyft - nej, det funkar inget vidare ute i terrängen!
Normalbyggda islänningar var bättre. Han föredrog dom som var övervägande fyrgångare men som kanske kunde komma i pass, han menade att dom kunde vara mjukare att rida än rena fyrgångare. Och han ville ha hästar som var samarbetsvilliga och goa. Han hade lyckats bra med sin avel -hästarna var populära på turridning och skulle antagligen ha passat mig också. I Norge fick man (eller får, jag vet inte) använda sin egen hingst på egna ston och registrera avkommorna utan blodtypning och tjafs. Hans typ av islänning är ju de som det behövs flest av så varför håller de på att bli ovanliga?! Du vet svaret.

 

[kryddelydd]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Jag tänker mest på slitage på hästen och inte förmågan att gå på volter, men visst har du rätt i voltproblemet om man nu galopperar på ridbanan (vilket inte alla gör).

Reagerade på det du skrev om att islandshästarna har lättare att få plats på ridbanan och det var skälet till min invändning.
Spännande det där med tolkningar och uttryck.

 

[Klockmalvan]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Till saken hör väl också att avelsbedämning är ett rätt nytt fenomen, kanske nån vet när man satsade mer seriöst på det? Före det avlade man ju efter eget huvud och behov...

Jag fick en festlig hästrasbok kastad efter mig häromdan, från -60 talet. De kommenterar att den vanligaste färgen på Islandshäst är vit... vilket kanske sänker källans värde....
Men i texten kommenterar författaren vidare att det på Island finns två typer av hästar, en mer lättbyggd ridhästmodell och en av mer lantbrukstyp.

Idag avlar man ju efter vad som är den "bra" hästen, efter en enda mall. Jag tycker det är så synd, mångfalden går förlorad.

 

[Mist]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Avelsbedömning är inte så himla nytt (fast tid är ju relativt....) fast avelsmålet dvs vad man premierade på bedömningarna var ju olika. En period i början av 1900-talet avlade man i alla fall två typer av häst på Island, arbetshäst och ridhäst, när traktorerna gjorde sitt intåg (typ 50-talet)försvann arbetshästaveln. Petronella har nog bättre koll på årtalen, det är ju över 15 år sen jag pluggade det här.

Tölten som den rids idag är ju ganska ny, fram till senare delen av 1900-talet fick hästarna gå mer i den gångart de valde och vissa var bekvämare än andra (töltade mer) och blev förstås poppis. I vbissa områden med besvärlig terräng och många stora floder var det andra saker än bekvämlighet som var viktigast tex hur duktiga de var på att ta sig fram i strömt vatten.

 

[Lobelia]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Jag har en misstanke om att åtminstone vissa aktivt red i tölt (även om det var omedvetet) bara för att det var bekvämast helt oavsett om de hade koll på gångarten eller inte. Vem vill sitta flera timmar på en stötig eller kamelvaggande häst på tur när man känt på mjuk och bekväm tölt?

 

[Gry]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Läste i den där islandshästtidningen man får när man är medlem i Sif, ialf tror jag att det var där jag läste det, att avelsgårdarna på Island specialicerade man sig på olika typer av hästar. På några av gårdarna var hästarna små, starka, lugna och på andra snabba och uthålliga osv. Sen hur stor skillnad det var egentligen, det vet ju knappast jag .

Tror jag i samband med det läste ngn insändare eller artikel om hur aveln ser ut i framtiden och ngn menade att det i framtiden kanske skulle bli ännu större skillnad på islandshästarna än nu; en tävlingsisis- med motor, muskler och sjujäkla lyft och en stabil, lugn, trygg familjeversion.

Det blev en himla massa osäkra källor hit och dit plus lite allmänt tyckande. Men det var ju också ursprungsproblemet för mig... att jag snappat lite här coh där och inte vet ngt egentligen...

 

[Sagafrahaeli]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Samtidigt så är det ju så att i "framställningen" av tävlingshästar blir det vissa "biprodukter", dvs. de hästar som inte är tillräckligt bra för tävling, men en mkt bra och trevlig ridhäst. Jag förundras alltid över att man, bara för att man inte vill tävla, nöjer sig med en häst som inte töltar rent, har sämre exteriör och/eller kanske tom dåligt psyke. Vrf ska det ena utesluta det andra?

En häst som är avlad mot tävling/avel med allt vad det innebär (välbyggd, lätt för gångarterna, arbetsvilja) är roligare att rida än den där egensinniga grisepassaren som "är så snäll" tills man skulle vilja sätta liiite krav på den. Då är det helt plötsligt ingen mysig liten gulleponny längre utan en häst som man ständigt måste övertyga och i slutändan ändå inte får lättriden och mjuk (så länge man inte låter den lulla i sitt eget tempo på sina egna villkor).

 

[Lobelia]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Samtidigt så är det ju så att i "framställningen" av tävlingshästar blir det vissa "biprodukter", dvs. de hästar som inte är tillräckligt bra för tävling, men en mkt bra och trevlig ridhäst.

Och så finns det biprodukterna som är knepiga i gångarterna, spända, heta, svårridna, något som tävlingsryttare kompenserar för bara gångarterna är bra nog, men inget för novisen eller ens medelryttaren. Tävlingsryttare prioriterar helt andra egenskaper än fritidsryttaren.

Jag förundras alltid över att man, bara för att man inte vill tävla, nöjer sig med en häst som inte töltar rent, har sämre exteriör och/eller kanske tom dåligt psyke. Vrf ska det ena utesluta det andra?

Nej det ena utesluter inte det andra, men många hästar som inte duger till tävling men är avlade på prestation har inte optimala förutsättningar att bli bra fritidshästar. Visst finns det en del som är det, men många tävlingsryttare vill ha ett helt annat temperament än fritidsryttaren, klarar av att korrigera taktfel och söker ofta lite känsligare hästar.

Många mindre skickliga ryttare tappar takten även om hästen går korrekt med andra ryttare och är mest intresserad av att ha en snäll häst som inte gör många knop.

 

[hag391]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Och så finns det biprodukterna som är knepiga i gångarterna, spända, heta, svårridna, något som tävlingsryttare kompenserar för bara gångarterna är bra nog, men inget för novisen eller ens medelryttaren.

Har själv en sån biprodukt

kl
Tror dock att de helt klart går att kombinera aveln med tävling och fritidshästar om man söker ordentligt och väljer rätt hästar.

 

[Is]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Tog och letade upp lite gamla bilder med tanke på att du funderade lite på hur dem förändrats fysiskt men slutsatserna får du dra själv

Hingsten Sörli frá Svaðastöðum född 1916

Hingsten Þokki fra brun född 1927

och Þokkis pappa Hárekur frá Geitaskarði född 1921

Hingsten Sokki Frá Syðra-Vallholti född 1942

 

[Mist]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

http://youtu.be/XRzjwvf6qSM

http://youtu.be/NQeTX1cYnnw

Lite mer i samma stil!

 

[Is]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

http://youtu.be/XRzjwvf6qSM

http://youtu.be/NQeTX1cYnnw

Lite mer i samma stil!

Men gu va roligt! Byggnaden på hästarna är väl inte helt olik även om gångarterna idag är mer extrem men något som har förändrats är ju ridstilen, skrattar så ja får ont i magen

 

[Jonaz]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Framför allt var det få hästar som töltade rent. Mycket grisepass visades, även bland de finare. Nog har det ändrats en del. En del till det bättre, en del kanske inte till det bättre.

 

[Balderum Norr]

Sv: Hur red man islandshästar förr?

Men tack för de länkarna!!