Hur hittar man rätt? (yrkesval)

[Jonaz]

Med det sagt så kan jag givetvis förstå att det känns segt att göra (och ev. förbereda sig inför) "trista" provmoment men jag kan personligen känna att det kanske är ett väl vagt skäl till att utesluta en hel utbildning?

Jag håller helt med i det. Som en generell reflektion. Och jag har inte sett någon i den här tråden sitta på några höga hästar.

 

[Kibani]

Tänker också om typ apotekarie hade varit nåt när du skriver att sjukdomar och läkemedel intresserar dig
Annars har jag bara en stor kram och ett lycka till i virrvarret att ge. Hoppas innerligt att jag hittar något genom min arbetsträning så jag slipper tänka på vidare utbilding etc efteråt.

 

[AgentCarter]

Risk för rörigt inlägg, men jag känner att jag måste ventilera mina tankar med några andra än familjen.

Jag slutade gymnasiet -09 och har sedan dess både utbildat mig och jobbat med lite olika saker, hela tiden med målet att jag ska komma på vad jag vill göra för lång tid framöver och utbilda mig därefter (förhoppning: antagligen inte ända fram till pensionen, men en större del av yrkeslivet i alla fall).
Problemet är att jag aldrig kommer på vad jag vill utbilda mig till och det känns som jag bara hattar runt utan att komma någonstans. Mitt utbildningsurval begränsas av att jag bor olägligt till och endast söker bland distansutbildningar. Jag har tre högskolor/universitet på 10-15 mils radie runt mig och läste en bastermin hos ett av universiteten förra våren för att känna av pendlingen, men det är ingenting som skulle fungera i längden.

Under basterminen hittade jag en 3-årig universitetsutbildning på distans som jag trodde skulle passa mig perfekt och jag såg verkligen fram emot att börja läsa. Framåt jul kände jag att det kanske inte riktigt var mitt ämne i alla fall, men tänkte att det berodde på att kurserna vi läste då var väldigt ostrukturerade. Intalade mig själv att ge det en termin till för att se om det kändes bättre, men det gör det tyvärr inte och det gör mig så frustrerad. Jag klarar kurserna med bra betyg men känner mig inte intresserad och kunskaperna fäster inte. De andra programstudenterna brinner för ämnet och är motiverade inför framtiden, medan jag känner "nej, det här är inte rätt" så fort jag läser en jobbannons med anknytning till utbildningen.

Har insett att det inte är någon idé att fortsätta till hösten, men vet inte vad jag ska göra istället. Ska jag hoppa på någonting annat som kanske inte heller visa sig vara rätt?
Har alltid haft en dragning mot vårdyrkena och var inne på att läsa biomedicinsk analytiker innan jag träffade min sambo och skaffade hus. Nu funderar jag på sjuksköterska som går att läsa på distans eller på ett mindre campus några mil från där jag bor. Tyvärr är jag uppvuxen med "du får bli vad du vill utom sjuksköterska" från min mor som jobbar inom yrket och som absolut tycker jag ska göra någonting annat så fort jag för det på tal. Liknande trådar har funnits här på buke också där användare fått rådet att söka sig till någon annan bransch.
Ett alternativ är att backa ett steg och söka jobb på orten. Då blir det med största sannolikhet ett industrijobb och det har jag redan testat på. Efter ett år på golvet hade jag konstaterat att industri och skiftjobb inte var min "piece of cake" och fortfarande inte kommit på vad mitt kall i livet var.

Någon annan som varit i en liknande situation och vill berätta vad ni gjorde? Är det någon som gått klart utbildningar som ni egentligen inte trivts med och det blivit bra i slutändan i alla fall? Hur har ni kommit på vad ni vill jobba med; har ni halkat in på någonting av en slump eller sedan länge haft en dröm om vad ni vill göra?

Du hade nästan kunnat vara mig, skillnaden är att jag inte hade bra betyg någonstans Men min mamma hade samma inställning till det hela. Men i höstas efter att ha jobbat inom hemtjänsten sedan några år (samtidigt som studier/barn) så sa hon med en suck" du borde nog bli sjuksköterska i vilket fall.." efter jag med stor inlevelse berättade om hur ett sår som såg läkt ut bara föll ihop och visade massa härligt var.

Efter det fick jag tänka mycket och har nog nu kommit fram till att jag vill bli sjuksköterska. Men jag tänker specialisera mig fort och läsa extra sårkurser för gud vad jag älskar äckliga sår.
Men om du funderar på att arbeta inom vården så skulle jag rekommendera att jobba lite inom äldrevården först, eftersom det är ett snabbt sett att se om det är något för en. Undersköterska tänkte jag bli först men är inte så förtjust i att vara "skit under skorna" som det är på många arbetsplatser.
(sen jobbar man väl ofta både dag och kväll som sjuksköterska, kanske inte är något för dig om du inte gillade skift?)

 

[AgentCarter]

Finns receptarie också, är en kortare utbildning än apotekare. Det var den jag läste innan men hoppade av då det är mycket kemi och att arbeta på apotek inte verkar vara min grej. Då det är väldigt säljinriktat nuförtiden.

 

[Lilla_Gubben]

Du har inte funderat på röntgensjuksköterska, finns också på distans. Fantastisk arbetsmarknad väntar enligt mina kursledare iallafall

 

[Turali]

Jag har varit inne på alla yrken som kommit upp i tråden, men antingen inte riktigt fastnat för dem eller saknat behörighet
Apotekare är jag inte behörig till och receptarie var jag inne på ett tag efter att ha lagt biomedicinsk analytiker på hyllan. Läste in de kurser som saknades för receptarie under basterminen, men såg nu att de höjt kraven från matte c till d (Lnu) och att jag inte längre har behörighet. På andra universitet är det fysiken jag saknar och liksom Kethets vet jag inte om apotek är rätt arbetsplats för mig.
Jag har kikat på röntgensjuksköterska också, men känt att jag i så fall hellre läser till vanlig ssk och får en större bredd. Har på senaste tiden blivit nyfiken på barnmorska, antagligen för att jag själv är inne i den svängen just nu

Jag hade ett långt samtal med en vän igår som jobbar som ssk och hon tror att det passar mig och tycker inte att jag ska gå kvar på den utbildningen jag håller på med nu. Sambon är inne på samma spår och tror också att det jag håller på med just nu inte är rätt för mig. Jag jobbade på veterinärklinik under ett par år så är inte helt obekant med kroppsvätskor och otäcka sår
Vännen tycker jag ska vara föräldraledig i höst och ta det lugnt, sedan kan pappan vara föräldraledig i vår och jag hoppa på utbildning till ssk. Jag tycker det låter som ett bra upplägg! Ångrar jag mig och fortfarande vill läsa om barr och tallar kan jag haka på min grupp igen i vår, vi läser endast fristående kurser och kan ta dem i vilken ordning vi vill.