Hur fattar man rätt beslut?

[LindaKL]

Ska försöka hålla mig kort men gör jag det inte får ni ursäkta.

Sitter med grubblerier sen en tid tillbaka angående min häst. Vet inte om jag ska låta honom somna in eller inte. Kanske någon här kan ge mig lite råd eller tankar på hur ni hade gjort i min situation.

Jag köpte min häst i början av oktober förra året under premissen att han var kärnfrisk och att ingen veterinärbesiktning behövdes ens enligt förra ägaren. Jag gjorde en besiktning såklart ändå. Han visade "lindriga markeringar" på båda bak och vänster fram. Jag frågade veterinären om hon tyckte jag skulle röntga honom men hon menade på att han kan lika gärna vara stel då markeringarna var så små och han ändå var 14 år då . Sagt och gjort så köpte jag honom. Några veckor gick och han började halta på vänster fram. Åkte till klinik där han blev bedövad och sen sprutad i båda fram och jag fick tipset att sätta på honom överrullningsskor. Han skulle skrittas och promeneras ett tag. Han började sen halta igen på samma ben så vi åkte ännu en gång till kliniken där han röntgades bak då han såg stel ut under longering där. Visade sig att han hade spatt på båda. Hältan fram menade veterinären berodde på just spatten - att han överlastade fram så att säga. Fick rådet att hålla honom aktiv hela tiden men tänka på att värma upp honom ordentligt vid varje ridpass.
Vid nyår flyttade vi till ett annat ställe och tyvärr efter en vecka där så fick han en broddspark som tog så illa att han fick en spricka i skenbenet på höger fram. Boxvila och sedan sjukhage följde på det.... Nu tog jag ut en annan veterinär som har mobil röntgen då min häst är svårlastad och jag ville inte pressa honom ytterligare när benet redan var skadat. Denna veterinär varnade mig för att spatten kunde förvärras betydligt av framför allt boxvilan. Han måste vara still för att benet skulle läkas men samtidigt behövde han hållas aktiv för att hålla spatten i schack så att säga... Hon hittade pålagringar på höger fram vid röntgen men de var så små att han borde inte känna av dom tyckte hon.

Vi tog oss genom denna jobbiga period och spatten såg inte ut att ha blivit värre som tur var. I slutet av mars fick jag klartecken att sätta igång honom med flera veckors skritt och sen öka på med trav om han kändes bra. Igångsättningen gick bra förutom att han var full av överskottsenergi såklart.. I slutet av maj hade vi kommit så långt att vi travade korta sträckor och tog några steg med tölt ibland. Men fortfarande mest skritt. Men jag började märka att han inte var ren i snäva svängar eller vridmoment åt vänster håll. Nickade till liksom. Tog ut en ET som träffat honom tidigare men hon kunde bara hitta lite spänningar i bogen annars var han riktigt bra i kroppen. När han markerade mer på vänster fram tog jag ut samma veterinär som i vintras för mer undersökningar. Han var lite svullen i hovleden och haltade på vänster fram när vi longerade honom. Bedövades, tog röntgen och sen fick han kortison där. På röntgen hittade hon pålagringar även på detta ben och en urkalkning i senan vid karleden. Även dessa var mycket små.

Fick rådet att sätta på honom sulor fram, låta honom vila 1 vecka, ge honom Finadyne och sen börja skritta ca 20 minuter om dagen tills hon kom på återbesök. Vid återbesöket var han haltfri igen och rörde sig som han skulle när vi longerade. Fick börja sätta igång honom igen men tänka på att alltid ha sulor fram, undvika asfalt och andra hårda underlag, inte jobba på volter (alltså ingen longeringen heller), undvika för mycket nedför och uppför och då framför allt nedför då det belastar hovleden extra mycket. Alltså rida rakt fram fram i skog och mark mer eller mindre... Hon sa att förhoppningsvis behöver han inte sprutas förrän om typ 6 månader igen. Men skulle han börja halta igen om några veckor skulle vi fatta nya beslut då.

Efter tips från andra hästägare så har jag gett honom Boswellia(smärtstillande och antiinflammatorisk ört) i ca 3 veckor nu och märker en förbättring i bakbenen och och tyckte han hade en förbättring även fram först men nu ser jag att han inte är helt ren ändå. Jag har mest skrittat även nu och bara travat eller töltat mycket korta sträckor på en väl preparerad väg. Ändå tycker jag han nickar till vid vridmoment, inte trampar genom riktigt i vänster fram och känns liksom som han nickar till med benet i de få korta nedförsbackar som vi råkar på i skogen. Idag när jag kom till hagen så stod han inte med de andra i en del av hagen som man bara når via en nedförsbacke. Vet inte om det beror på benet eller om han helt enkelt ville stå själv ändå.

Vet nu inte hur jag ska fortsätta med honom... har sen oktober knappt ridit mer än i skritt....betalat ca 15 000 för olika behandlingar och mediciner utöver försäkringsbolagets ca 20 000 hittills...får inte ut en krona på livförsäkringen heller då alla skador utom sprickan fanns innan jag köpte honom och tog över försäkringen och den täcker inte problem med leder och liknande heller.

Han är en supertrevlig häst som är helt utan olater i övrigt. Veterinären säger det varje gång hon varit ut att hon aldrig varit med om en så snäll häst som ställer upp på allt hon gör med honom utan en enda protest. Och det gör ju inte beslut lättare precis...vi har blivit väldigt tajta pga av alla skador på den korta tid jag känt honom. Jag kan inte häva köpet då förra ägaren är en riktigt bråkstake som redan gjort mitt liv till ett helvete sen årsskiftet då jag flyttade hästen från dennes gård.

Hur hade ni gjort i detta läge? Låtit honom somna in eller fortsätta behandla? Vill inte att han ska behöva flytta ännu en gång i sitt liv då han redan fått flytta minst 6 ggr sen han kom till Sverige som 6-åring. Är jag egoistiskt som ens tänker tanken på att ta bort honom för att han inte går att rida på fullt ut? Jag har inte råd att köpa en ny häst så det handlar inte om att jag vill ta bort honom för att skaffa en ny. Betalade full pris för honom vid inköp och dessa pengar kommer aldrig tillbaka så jag kommer möjligtvis kunna ha en foderhäst bara om jag ska ha häst alls. Ska man låta honom gå och skrota i hagen resten av sitt liv? Tror inte han skulle nöjd med det då jag märker på honom när han blir rastlös och vilat för länge.

Suck suck....varför skaffar man djur när man fäster sig så vid dom känns det som nu...sitter mest och gråter och grubblar och känner mig hemsk....

 

[Baugalin]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Skickar över en jätte stor kram, du har varit super stark att hålla på att kämpa med en så pass skadad häst.

Tyvärr är det svårt att sägja vad nån annan ska göra i denna situation, men jag tycker att det låter som du har gett hästen en mycket ärlig chans och det är mycket förståligt att du drar linjen här.

 

[Domino_s]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Det lät inget roligt det där. Hade det varit ett sto och inga av skadorna var nedärvningsbara hade jag föreslagit ett föl. Men nu är det en valack som du själv säger inte verkar trivas med att bara gå i hagen. Man får se till hästens livskvalitet helt enkelt.. Är den lycklig med att bara gå och skrota?

Styrkekramar till dej!

Mvh Domino_s

 

[Korven]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Om du har råd att hålla 2 hästar skulle jag ta en foderhäst och låta din få långvila på lösdrift. Om han inte klarar det då hade jag nog låtit han vandra vidare.

 

[LindaKL]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Tack för att ni orkade läsa och sedan svara!

Jag har tyvärr inte råd att ha 2 hästar för tillfället då jag just nu sommarjobbar och till hösten kanske studerar (om jag inte hittar ett jobb innan dess). Jag har knappt råd att betala de senaste veterinärräkningarna...

Orkade inte åka upp till pållen idag. Bara gråter när jag kommer dit. Men har dåligt samvete för att jag inte varit dit. Det är första gången sen nyår som jag inte varit där en dag. Vet inte om han bryr sig men jag känner mitt ansvar och borde ha varit dit idag..men jag tror samtidigt att han känner av att jag mår dåligt och vill inte oroa honom heller.

Han går nu på lösdrift med 4 andra hästar. De är en tajt grupp och det känns så elakt om jag skulle lämna bort honom som sällskapshäst till någon annan när han trivs så bra i denna flock. Och jag är inte så säker på att han skulle trivas med att bara gå i en hage år ut och år in....när man rider är öronen alltid spetsade och han är alltid pigg och vill framåt.

Kram och tack för era svar som sagt!

 

[Ottilia]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

En död häst lider inte.

Det är hemskt att stå inför beslutet, inför tanken på att behandlingarna kanske inte hjälper och när man ser att hästen blir mer och mer apatisk eller rastlös för att den är understimulerad... Kanske kan man tycka att det är egoistiskt att avliva för att man inte vill lägga ut massor av pengar(kanske inte ens kan när försäkringen inte gäller), känslor och tid på en häst som man inte kan rida, men det är också egoistiskt att ha kvar en häst som inte mår bra bara för att man inte kan ta beslutet.

Jag skulle prata med veterinären och berätta hur du funderar. Fråga rakt ut vad denne tror om hans framtida prognos, kommer han att kunna bli ridhäst igen? när kan man veta bättre om han kan det etc. Prata igenom en litet mer långsiktig plan så att du vet valmöjligheterna som finns framåt. Ibland har jag upplevt det som att veterinärerna vågar tala lite mer klarspråk när man som hästägare är rak med hur man tänker och funderar. Ofta är det svårt för veterinären att ge riktigt bra råd när de inte riktigt vet vad man vill med hästen. Och om du berättar det du skrivit nu om hur du tänker så tror jag inte att det är någon vet. som skulle tänka illa om dig.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Numera fattar jag beslutet direkt vid dubbeldiagnos. Har hästen mer än ett problem, får den somna in. Det är så himla svårt att ge dem ett bra liv när det bara studsar runt hältor hela tiden, som tydligt indikerar att hästen inte mår bra.

Spatt kan gå in i ett inaktivt stadie och hästen kan då vara smärtfri. MEN sedan kommer pålagringar bägge fram, urkalkningar och gud vet vad som kommer med så pass många problem.

Jag hade kort sagt låtit hästen somna in redan vid spatten.

 

[tolksele]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Numera fattar jag beslutet direkt vid dubbeldiagnos. Har hästen mer än ett problem, får den somna in. Det är så himla svårt att ge dem ett bra liv när det bara studsar runt hältor hela tiden, som tydligt indikerar att hästen inte mår bra.

En mycket bra riktlinje tycker jag, något att ha i bakhuvudet i alla fall.

 

[LindaKL]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

En död häst lider inte.

Det är hemskt att stå inför beslutet, inför tanken på att behandlingarna kanske inte hjälper och när man ser att hästen blir mer och mer apatisk eller rastlös för att den är understimulerad... Kanske kan man tycka att det är egoistiskt att avliva för att man inte vill lägga ut massor av pengar(kanske inte ens kan när försäkringen inte gäller), känslor och tid på en häst som man inte kan rida, men det är också egoistiskt att ha kvar en häst som inte mår bra bara för att man inte kan ta beslutet.

Jag skulle prata med veterinären och berätta hur du funderar. Fråga rakt ut vad denne tror om hans framtida prognos, kommer han att kunna bli ridhäst igen? när kan man veta bättre om han kan det etc. Prata igenom en litet mer långsiktig plan så att du vet valmöjligheterna som finns framåt. Ibland har jag upplevt det som att veterinärerna vågar tala lite mer klarspråk när man som hästägare är rak med hur man tänker och funderar. Ofta är det svårt för veterinären att ge riktigt bra råd när de inte riktigt vet vad man vill med hästen. Och om du berättar det du skrivit nu om hur du tänker så tror jag inte att det är någon vet. som skulle tänka illa om dig.

Numera fattar jag beslutet direkt vid dubbeldiagnos. Har hästen mer än ett problem, får den somna in. Det är så himla svårt att ge dem ett bra liv när det bara studsar runt hältor hela tiden, som tydligt indikerar att hästen inte mår bra.

Spatt kan gå in i ett inaktivt stadie och hästen kan då vara smärtfri. MEN sedan kommer pålagringar bägge fram, urkalkningar och gud vet vad som kommer med så pass många problem.

Jag hade kort sagt låtit hästen somna in redan vid spatten.

En mycket bra riktlinje tycker jag, något att ha i bakhuvudet i alla fall.

Tack för att ni svarar!

Jag har pratat med veterinären tidigare om detta med när man ska ge upp och låta honom somna in. Hon säger att visst måste man stanna upp tillslut just för att han har fler diagnoser. Jag vill inte dra ut på det om han mår dåligt eller har ont och det hela tiden kommer tillbaka. Det är väl där jag står just nu. Ska man fortsätta eller inte? Han är ju glad och lika gosig som alltid.

Ska prata med de som jag delar hage med nu i helgen också. De har ju varit med sen januari och känner till hela historien. Vill att de ska titta på honom och sen ringer jag veterinären på måndag för att rådfråga vad hon tycker i detta läge. Hon vet som sagt att jag är beredd på det värsta och hon är en rak och ärlig person så jag litar på hennes omdöme.

Det är just detta med fler diagnoser som gör att jag börjat bearbeta tanken på att låta honom somna in. Hade det varit enbart spatten så hade han ändå kunnat funkat bra som skogsmullehäst.

 

[orientalkatten]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Jag har liknande erfarenheter och kämpade länge med min häst.
Först fång på nyårsdagen. Igångsättning i oktober. I månadskiftet nov/ dec så ville han bara skritta vid ridning. Då fick han spattdiagnos, smärtstillande en månad. På nyårsdagen fick kan akut kolik sista dagen med smärtstillande.
Vet. frågande om vi skulle åka till sjukhus för ev buköppning men då sa jag nej och han fick somna in.

 

[Alednev]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Ursh, jag känner verkligen med dig, särskilt som jag sitter i en liknande sits själv med min 14-årige islänning som jag haft i 8 år.

Han har genom åren haft en hel del problem; kotledsinflammation, spatt, gaffelbandsskada, fläkskada på djupa böjsenan (aldrig mer utan snösulor och fyrbrodd på vintern säger jag bara) och dessutom fick han fång för två somrar sedan och har därför fått ha greenguard på bete. Han har hela tiden kunnat komma tillbaka och har gått som skogsmulle och körhäst under en lång period nu och vi har haft det bra. Men nu har han på något sätt lyckats dra på sig ytterligare en senskada i hagen och eftersom jag har "lovat" att han aldrig mer ska behöva stå i sjukhage, vilket han hatar, så har jag bestämt mig för att det är dags för honom att vandra vidare till grönare ängar och har bokat en tid för det. Det känns verkligen hemskt eftersom han är min bästa vän och en familjemedlem. Han har dessutom ett underbart psyke och personlighet och som ridhäst passar han mig perfekt, man har alltid roligt tillsammans med honom, även när man bara "skogsmullar".

Inom sjukvården möter man många människor som har låg eller ingen livskvalitet och som uttrycker stark önskan att få dö, men där får man inte göra något för att uppfylla deras önskan trots att man kanske skulle vilja. Med djuren har man den möjligheten och även ansvaret att låta dem vandra vidare när deras livskvalitet inte längre är tillräcklig hög men det är verkligen tungt att fatta beslutet när det är dags. Jag ser det som att min häst nu inte har några glädjeämnen kvar i livet och att hans livskvalitet därför blir låg. Han kan inte äta gräs fritt pga tidigare fång och kan inte springa (vilket han älskar) pga skadade ben.

Nu har jag förmånen att ha en häst till men jag känner mig hemsk eftersom jag inte alls känner lika starkt för henne trots att jag haft henne i 5 år och har ridit in och tränat henne själv, men jag hoppas att vi ska "växa ihop" mer när jag bara har henne kvar.

Kan inte säga vad du ska göra med din häst, men om du anser att hans livskvalitet blir för låg och han inte verkar ha några glädjeämnen kvar i livet så kanske det är dags?

Mvh

 

[LindaKL]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

Jag har liknande erfarenheter och kämpade länge med min häst.
Först fång på nyårsdagen. Igångsättning i oktober. I månadskiftet nov/ dec så ville han bara skritta vid ridning. Då fick han spattdiagnos, smärtstillande en månad. På nyårsdagen fick kan akut kolik sista dagen med smärtstillande.
Vet. frågande om vi skulle åka till sjukhus för ev buköppning men då sa jag nej och han fick somna in.

Buköppning skulle jag också säga nej till helt klart. Och vilken otur du haft med fång, spatt och kolik på så kort tid. Jag förstår absolut dit beslut. Har varit livrädd för fång när han fick kortison nyss och gick på bete. Och kolik eller magsår när han gick på smärtstillande.

Ursh, jag känner verkligen med dig, särskilt som jag sitter i en liknande sits själv med min 14-årige islänning som jag haft i 8 år.

Han har genom åren haft en hel del problem; kotledsinflammation, spatt, gaffelbandsskada, fläkskada på djupa böjsenan (aldrig mer utan snösulor och fyrbrodd på vintern säger jag bara) och dessutom fick han fång för två somrar sedan och har därför fått ha greenguard på bete. Han har hela tiden kunnat komma tillbaka och har gått som skogsmulle och körhäst under en lång period nu och vi har haft det bra. Men nu har han på något sätt lyckats dra på sig ytterligare en senskada i hagen och eftersom jag har "lovat" att han aldrig mer ska behöva stå i sjukhage, vilket han hatar, så har jag bestämt mig för att det är dags för honom att vandra vidare till grönare ängar och har bokat en tid för det. Det känns verkligen hemskt eftersom han är min bästa vän och en familjemedlem. Han har dessutom ett underbart psyke och personlighet och som ridhäst passar han mig perfekt, man har alltid roligt tillsammans med honom, även när man bara "skogsmullar".

Inom sjukvården möter man många människor som har låg eller ingen livskvalitet och som uttrycker stark önskan att få dö, men där får man inte göra något för att uppfylla deras önskan trots att man kanske skulle vilja. Med djuren har man den möjligheten och även ansvaret att låta dem vandra vidare när deras livskvalitet inte längre är tillräcklig hög men det är verkligen tungt att fatta beslutet när det är dags. Jag ser det som att min häst nu inte har några glädjeämnen kvar i livet och att hans livskvalitet därför blir låg. Han kan inte äta gräs fritt pga tidigare fång och kan inte springa (vilket han älskar) pga skadade ben.

Nu har jag förmånen att ha en häst till men jag känner mig hemsk eftersom jag inte alls känner lika starkt för henne trots att jag haft henne i 5 år och har ridit in och tränat henne själv, men jag hoppas att vi ska "växa ihop" mer när jag bara har henne kvar.

Kan inte säga vad du ska göra med din häst, men om du anser att hans livskvalitet blir för låg och han inte verkar ha några glädjeämnen kvar i livet så kanske det är dags?

Mvh

Du har verkligen kämpat på med din häst under åren. Och precis som du skriver så är det ju så att det faller på oss att säga stopp. Och när de inte får vara hästar längre, när skador och sjukdomar hindrar dom att leva fullt ut så måste man säga stopp.

Det är detta med att vi inte ens kan "skogsmulla" längre och att han inte är ren i steget ens i hagen som gör att jag funderar på detta. Han verkar glad och pigg i övrigt med de andra i hagen men jag ser att det är något som är fel på benet som han verkar ignorera emellanåt för att kunna busa med de andra. Jag vill inte heller sätta honom i sjukhage ännu en gång - speciellt nu när han kommit in i flocken så bra - han skulle bara springa runt och gnägga efter de andra hela tiden.

Tack även till er som orkat läsa och svara!

 

[sandrafors]

Sv: Hur fattar man rätt beslut?

skicka inte vidare en sådan häst till någon annan... att du har börjat fundera på att ta bort honom och mår dåligt över hans situation samt inte har pengarna som du skulle behövt så låter det som att det är rätt beslut att låta honom somna in. Han har som sagt inte "bara" spatt, och dessutom inte spatt som han inte verkar ha känningar av. Ledsen får man bli, men du ska inte ha dåligt samvete för att du tar bort honom. Både häst och ägare ska kunna må bra och vara glada och så är det ju inte nu!