Hund som äter strumpor

bobbbo

Trådstartare
Hej på er.
Ville höra om det är någon annan som har problem med strump-(och annat olämpligt)ätande hund? Vår är en retriever av jakttyp som äter både strumpor och papper. Sväljer det fort som attan så man inte hinner ta det, trots att det syns att han inte tycker om det. Han har gjort sedan han var bebis. Blivit opererad en gång då en strumpa fastnade i tarmen. Hund är nu 2,5 år.

Hemmet är pedantiskt städat, det är utomhus i buskar på fält osv. som han hittar tingen.

Någon annan som har detta problem? Växte hunden ifrån det? Har det blivit komplikationer? Hur har ni löst det?

Greppar efter något hopp om att det kommer upphöra ...
 
Inte riktigt samma situation men jag kan berätta om min hund. Min hund Ascot svalde några gånger saker såsom strumpor och snöre under valptiden trots att vi verkligen var supernog. Vi hade tur som såg det så vi kunde åka in och ge honom kräkmedel. Detta "ätbehov" växte tacksamt bort. Dock har han haft två perioder därefter där han maniskt har ätit saker; ena gången var efter en mer allvarlig magsjuka när han var 8 månader. När han kom hem från djursjukhuset försökte han äta allt utomhus, särskilt hundbajs, vilket sannerligen inte var bra för hans mage. Andra gången var när han var 3 år och stod på en hög kortisondos. Han var helt maniskt med att äta allt. Nu har Ascot tyvärr behövt stå på kortison sen fick hjärnhinneinflammation när han var 2 år men vi byte kortisontablett, vilket hjälpte enormt (samt även att dosen sänktes).

Under bägge dessa perioder fick min hund ha munkorg då det var helt hopplöst att annars säkerställa att han inte åt något och det var extremt viktigt att vi hade kontroll på det. Gång 2 hade han nämligen svalt en tennisboll samt ett gummihandtag till en sparkcykel - detta kunde ju ha slutat med att han kvävdes när han svalde det eller helt förstört magen på honom. Nu lyckades veterinären ta ut bollen och handtaget via stupen.

I er situation skulle jag faktiskt sätta på en munkorg när ni är ute (en bra sådan såklart), samt separat träna på att bryta beteendet. Det senare kan såklart vara väldigt svårt. Jag skulle nog börja med att belöna upp att ge er saker, dvs. istället för att hans tanke ska vara "svälj fort innan matte/husse tar x från mig", så skulle jag vilja att han har känslan "kolla matte/husse vad jag har hittat". Detta får man ju börja med med saker han får ha och då såklart verkligen belöna beteendet. Jag skulle även träna på att hunden ska låta saker vara - "låt va" är ett kommando jag har sen valptiden, vilket då var ett väldigt väldigt väl belönat kommande - när jag lärde in det så var det för det första väldigt enkelt att lyssna på (tränade med tråkiga saker i början) samt sen blev det typ "fest" när Ascot gjorde rätt.

Hur har ni tränat på att bryta beteendet hittills?
 
Hej på er.
Ville höra om det är någon annan som har problem med strump-(och annat olämpligt)ätande hund? Vår är en retriever av jakttyp som äter både strumpor och papper. Sväljer det fort som attan så man inte hinner ta det, trots att det syns att han inte tycker om det. Han har gjort sedan han var bebis. Blivit opererad en gång då en strumpa fastnade i tarmen. Hund är nu 2,5 år.

Hemmet är pedantiskt städat, det är utomhus i buskar på fält osv. som han hittar tingen.

Någon annan som har detta problem? Växte hunden ifrån det? Har det blivit komplikationer? Hur har ni löst det?

Greppar efter något hopp om att det kommer upphöra ...
Min åt allt skräp han kunde hitta, men slutade vid ca 1 års ålder. Vi ställde krav på att man lyssnar på "spotta ut" kommando. Vi funderade på munkorg, men det löste sig med att lära in spotta ut. I ditt fall hade jag valt att ha munkorg på hunden ute.
 
Min Princess Diva, 12 arig rottweiler, ater allt. Precis allt. Hon har atit kompisens lasglasogon ... halva ena (plast)glaset hittade vi, men resten svaldes ner. Hon har alltid gjort det, det ar mycket battre, men utomhus maste jag kolla vad hon gor. Numera racker det att jag sitter i utemoblerna och laser eller nagot, samt tittar upp da och da, for att hon inte ska vraka i sig sadant som ar olampligt. Hon har varit hospitalized minst en natt tre ganger, men det har lost sig utan operation varje gang.

Jag har lart in tva kommandon. "Leave it", vilket betyder sluta omedelbart med vad du gor och titta pa mig, och bring, vilket kommer fran att jag ropade till forsta hunden "bring it back" :p vilket ar exact vad de gor. Sedan har vi kort "trading" och bytt vad hon haft i munnen mot allt fran godis till kyckling och ben eftersom hon ocksa ar mycket "posessive".

Det innebar att innomhus nar hon kommer over papper (hon ALSKAR papper 🤷‍♀️), strumpor eller nagot annat kommer hon rusande till mig (om jag inte ar hemma duger Maken for det mesta, men ett och annat papper slinker ner nar jag inte ar har) och lamnar over vad hon har utan att vi behover saga till. Motvilligt, hakan darrar men hon lamnar det frivilligt. Ibland far hon fortfarande godis, men inte ofta numera aven om det blir mer nu nar vi ocksa har en valp igen.

Hon ar som sagt 12 ar och har cancer ... den har sommaren har jag valt att ignorera att hon atit en av mina favorit plantor. Min gronkal. Hon ar gammal och sjuk ... sa jag koper gronkal till Maken och mig och hon har fatt ata upp det jag satt.:p Men titta pa henne's oga ... hon vet egentligen battre.


IMG_5038.JPG
 
Strumpätande jaktlabbe finnes här 🙄 Han är 16 månader nu och har blivit lite bättre med att inte svälja saker utan kommer och lämnar dom till mig för det mesta(här om dagen en sork). Men en barnstrumpa åkte ner av bara farten för någon månad sen.
Har inte lyckats lösa det helt mer än att säkra miljön, vråla till när han är påväg att ta något, och belöna sjukt mycket dom gånger han spontant kommer med något till mig. Att aktivt försöka byta mot godis gjorde honom bara värre, då skyndade han sig ännu mer att svälja strumpan för att hinna få båda 🙄
 
Min wachtelhane äter strumpor.
Tack och lov finns det inga ute där vi går och hemma har jag lyckats hålla undan bra tills för några veckor sedan när han lyckades få i sig en. Han är opererad som 8 månaders och nu igen då, som lite drygt 6 år gammal.
Det finns inte utrymme att operera honom igen, så nu är det ännu striktare än förut med stängd badrumsdörr och stängd tvättstuga.

Mina jaktlabradorer låter tack och lov bli att äta saker de inte ska.
 
Intressant att höra era historier och erfarenheter. Känns också skönt på ett sätt att höra att det finns fler strumpätare där ute och att det kanske inte är vi som misslyckats totalt utan det handlar om arv också. Han var ett matvrak när han var liten trots att han fick över 10 dl mat per dag, av hög kvalitet. Han har mycket instinkt och är en duktig arbetande hund men hans begär av att ha saker i munnen har troligen orsakat att han gärna vill ha saker och gömma dem för oss och slippa ge = sväljer dem.

Munkorg har vi haft till och från. Vi har försökt träna men det har inte gått så bra som man kan förstå av min historia. Apportera vilt kan han göra. Men strumpor vill han svälja. Han tror att det är det mest värdefulla man kan hitta troligtvis pga våra tappra försök att försöka få tag i strumporna/pappret. Han kan också bli arg och har resursförsvarat papper han haft i munnen någon gång. Därför har det blivit ännu svårare att träna bort.
 
Min wachtelhane äter strumpor.
Tack och lov finns det inga ute där vi går och hemma har jag lyckats hålla undan bra tills för några veckor sedan när han lyckades få i sig en. Han är opererad som 8 månaders och nu igen då, som lite drygt 6 år gammal.
Det finns inte utrymme att operera honom igen, så nu är det ännu striktare än förut med stängd badrumsdörr och stängd tvättstuga.

Mina jaktlabradorer låter tack och lov bli att äta saker de inte ska.
Vet precis hur det är. Men att behöva operera igen kan nog vår ekonomi inte ta. Det kostade oss 30.000 efter försäkringen.
 
Strumpätande jaktlabbe finnes här 🙄 Han är 16 månader nu och har blivit lite bättre med att inte svälja saker utan kommer och lämnar dom till mig för det mesta(här om dagen en sork). Men en barnstrumpa åkte ner av bara farten för någon månad sen.
Har inte lyckats lösa det helt mer än att säkra miljön, vråla till när han är påväg att ta något, och belöna sjukt mycket dom gånger han spontant kommer med något till mig. Att aktivt försöka byta mot godis gjorde honom bara värre, då skyndade han sig ännu mer att svälja strumpan för att hinna få båda 🙄
Vår har också svalt en bebisstrumpa nyligen och vi väntar på att den ska komma ut. Den var så liten att vi hoppas på att den kommer ut naturligt.

Vi har varit, många ggr, hos veterinär och gett kräkmedel. Vi förstår att man inte får ha det hemma men för dem som har hundar som vi hade det underlättat avsevärt att få ögondropparna utskrivna av vet. Det har också kostat mycket pengar, säkert sammanlagt minst 15.000.

Att aktivt försöka byta mot godis har haft exakt samma utfall för oss som du beskriver. Han är väldigt snabb på att svälja kan man ju säga 😝
 
Vet precis hur det är. Men att behöva operera igen kan nog vår ekonomi inte ta. Det kostade oss 30.000 efter försäkringen.

Hans var förhållandevis billig denna gången, 17k efter försäkringen, men vi kan inte skära i honom igen. Vi fick ta typ 25cm tarm första gången så vi kan inte ta bort mer… Nu andra gången kunde de snitta ut den, men den hade fastnat vid det gamla operationsstället och det går inte att skära mera där nu.
 
Hans var förhållandevis billig denna gången, 17k efter försäkringen, men vi kan inte skära i honom igen. Vi fick ta typ 25cm tarm första gången så vi kan inte ta bort mer… Nu andra gången kunde de snitta ut den, men den hade fastnat vid det gamla operationsstället och det går inte att skära mera där nu.
Han låg ju ändå inne rätt många dagar väl?
Är så tacksam att inget fastnat i min än, har ändå panik över att det ska hända så förstår om det är ännu värre när man vet att det är kört om det händer igen 😬
 
Han låg ju ändå inne rätt många dagar väl?
Är så tacksam att inget fastnat i min än, har ändå panik över att det ska hända så förstår om det är ännu värre när man vet att det är kört om det händer igen 😬
Hur lång tid tog det för barnstrumpan att komma ut? Jag blir så otålig och vill att den ska komma ut nu. Man blir så orolig...
 
Hans var förhållandevis billig denna gången, 17k efter försäkringen, men vi kan inte skära i honom igen. Vi fick ta typ 25cm tarm första gången så vi kan inte ta bort mer… Nu andra gången kunde de snitta ut den, men den hade fastnat vid det gamla operationsstället och det går inte att skära mera där nu.
Okej.. ja det är tungt. Man blir så frustrerad, tänk om de små liven bara hade fattat vad som kan hända. Då hade de slutat direkt... :(
 
Han låg ju ändå inne rätt många dagar väl?
Är så tacksam att inget fastnat i min än, har ändå panik över att det ska hända så förstår om det är ännu värre när man vet att det är kört om det händer igen 😬

Ja, operation söndag kväll och så hämtade jag hem honom på fredagen. Tacksam för att ha nära till ett djursjukhus som inte är anslutet till varken Anicura eller Evidensia 🙏🏼 det kostade totalt 59k.

Ja, det är påfrestande :(
Det var också därför jag åkte in med honom även om han egentligen inte var så dålig då - jag vet ju att vi inte kan ta mer tarm och om det blir tvärstopp är tarmen troligtvis så skadad att delar behöver tas bort.
Med facit i hand var tarmen nog i lite för dåligt skick för att lämnas som den var, men det gick ju vägen denna gången ändå.
 
Hur lång tid tog det för barnstrumpan att komma ut? Jag blir så otålig och vill att den ska komma ut nu. Man blir så orolig...

Ibland har strumpan, eller vad det ar "smalt" till oigenkanlighet och man vet inte att den kommit ut. Diva skulle ha haft massor av strumpor, vantar, och allmant tjuvgods i tarmarna om allt bara stannat kvar. Jag VET att hon atit vissa saker som inte synts att det kommit ut igen.
 
Ibland har strumpan, eller vad det ar "smalt" till oigenkanlighet och man vet inte att den kommit ut. Diva skulle ha haft massor av strumpor, vantar, och allmant tjuvgods i tarmarna om allt bara stannat kvar. Jag VET att hon atit vissa saker som inte synts att det kommit ut igen.
Hmm ja det är sant, vissa saker har faktiskt varit spårlöst försvunna... En gång hittade jag en hårtofs, scrunchie, i bajset. Hade undrat var den var... 😂😩 har vuxit upp med irländska settrar som är kända för sin kräsenhet. Aldrig hade jag kunnat tro att jag skulle ha en strumpätande hund.. herre Jesus..
 
Ja, operation söndag kväll och så hämtade jag hem honom på fredagen. Tacksam för att ha nära till ett djursjukhus som inte är anslutet till varken Anicura eller Evidensia 🙏🏼 det kostade totalt 59k.

Ja, det är påfrestande :(
Det var också därför jag åkte in med honom även om han egentligen inte var så dålig då - jag vet ju att vi inte kan ta mer tarm och om det blir tvärstopp är tarmen troligtvis så skadad att delar behöver tas bort.
Med facit i hand var tarmen nog i lite för dåligt skick för att lämnas som den var, men det gick ju vägen denna gången ändå.
Usch ja otroligt påfrestande :( Men måste säga att det är lite lättande att få dela med andra likar. Annat vanlig folk fattar ju inte hur det är att ha en hund som äter strumpor. Eller än mindre riskerna som är förenade med det. Så många ggr man har behövt säga till ens nära och kära att stänga dörrar, inte lägga strumpor i skorna osv osv. De kan ta så lätt på det, "jaja men han hittar väl inte dem". Jo han har en hundnäsa, tro mig han hittar dem :meh:

Instämmer, vi ogillar AniCura och Evedensia för deras riskkapitalistsystem. Vi vill så långt som möjligt undvika att gynna dem. :mad:
 
Vår förra hund, en mycket matglad pinscher var en veritabel dammsugare.
Strumpor åt han inte, men näsdukar, en buff (sån "halsduk") för friluftsbruk, fjädrar för att binda flugor till flugfiske av, strumpbyxor, bandage etc etc etc.

Han blev opererad ett par gånger, en gång fiskade vetten upp något han ätit genom gastroskopi.

Första operationen var akut samma dag som makens mormor begravdes. Det var EXTREMT bra timing.

Tillägg: kräkmedel hos veterinären fick han ett antal gånger.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp