Dressyrtjejen_97
Trådstartare
Satt och funderade på det här med hovproblem, och orsakerna till dessa. Herr Häst har haft risig hovkvalité alltid. Det blev betydligt värre när han började skos och reds in, men redan som föl och unghäst hade han problem till och från och behövde extra kunniga hovslagare. Hans problem är tvådelat: Dels är hans sulor på framhovarna kraftigt förtunnade och mjuka. "Som ett tunt skickt modellera". Detta kräver plastplattor. Dessutom är han extremt plattfotad, runt om. Och dels är kvalitén på hornet dåligt. Det blir väldigt lätt "kexchoklad" och hålväggar. Det har också hänt att "lagren flisar upp", alltså att hornlagren liksom "delat på sig" (om någon förstår?). Tappskor har varit mycket vanligt återkommande problem i hans liv. Minst några stycken/år har han alltid tappat. Förra sommaren var dock någon slags bisarrt rekord då han tappade 10 skor på 8,5 vecka - varav 7 st på en och samma hov, vilket tillslut gjorde honom halt.
Normalt skointervall för honom är ungefär var 5e-6e vecka, 7 veckor som absolut max. Mer klarar han inte, då kommer tappskorna som ett brev på posten.
Tack vare underbara TinyWiny och hennes precisa foderstatsberäkningar har hans hovar blivit mycket, mycket bättre. Han har inte alls lika mycket tappskor och hornets kvalité känns mycket bättre. Men fortfarande är hans hovar inte i samma klass som "normala hästars".
Så jag började fundera lite - var kan hans hovproblem komma ifrån? För trots optimala förutsättningar nu med exakt foderstat, hovtillskott, och en synnerligen skicklig klinikhovslagare som kommer var 5,5e vecka, är ju inte hovarna "som normala hästars".
Alla hans hovar är ljusa/vit-gula - och jag har hört att ljusa hovar är mer känsliga. Men det känns inte som hela förklaringen? Miljön - han har optimala förutsättningar på alla vis, så vet inte vad som skulle kunna vara fel/saknas där? Då kvarstår arvet. Hans mamma har helt okej hovar. Inget skolboksexempel på "perfektion", men absolut inom ramen för "den normala hästen". Hans pappa är ju okänd även om jag vet rasen (Irish Cob), men de är mig veterligen inte kända för att ha hovproblem? Och de exemplar jag träffat, ca. 10 st, har ingen haft några sådana tendenser.
Så, vad tror ni? Var kommer hovproblemen ifrån - hos honom som individ och i allmänhet?
Normalt skointervall för honom är ungefär var 5e-6e vecka, 7 veckor som absolut max. Mer klarar han inte, då kommer tappskorna som ett brev på posten.
Tack vare underbara TinyWiny och hennes precisa foderstatsberäkningar har hans hovar blivit mycket, mycket bättre. Han har inte alls lika mycket tappskor och hornets kvalité känns mycket bättre. Men fortfarande är hans hovar inte i samma klass som "normala hästars".
Så jag började fundera lite - var kan hans hovproblem komma ifrån? För trots optimala förutsättningar nu med exakt foderstat, hovtillskott, och en synnerligen skicklig klinikhovslagare som kommer var 5,5e vecka, är ju inte hovarna "som normala hästars".
Alla hans hovar är ljusa/vit-gula - och jag har hört att ljusa hovar är mer känsliga. Men det känns inte som hela förklaringen? Miljön - han har optimala förutsättningar på alla vis, så vet inte vad som skulle kunna vara fel/saknas där? Då kvarstår arvet. Hans mamma har helt okej hovar. Inget skolboksexempel på "perfektion", men absolut inom ramen för "den normala hästen". Hans pappa är ju okänd även om jag vet rasen (Irish Cob), men de är mig veterligen inte kända för att ha hovproblem? Och de exemplar jag träffat, ca. 10 st, har ingen haft några sådana tendenser.
Så, vad tror ni? Var kommer hovproblemen ifrån - hos honom som individ och i allmänhet?