Höstföräldrar 2015 #4

[Flixon]

Vägde henne igår och då vägde hon 9,3 kg. Lite lite tycker jag för hon är väldigt smal. Ska prata med bvc på måndag, måste ändå boka tid för 18 månaderskoll + vaccination inför resa.

Ja det är ju lite skillnad med 9.3 kg jämfört med 10-11. Men bvc har säkert bra råd!

 

[Balahé]

Vägde henne igår och då vägde hon 9,3 kg. Lite lite tycker jag för hon är väldigt smal. Ska prata med bvc på måndag, måste ändå boka tid för 18 månaderskoll + vaccination inför resa.

Om du vägde henne på er våg hemma så är mitt tips att ha is i magen tills ni varit på BVC. Vi vägde på vår våg här hemma och fick hjärtsnörp. Enligt den hade hon gått ner 7 hg, när vi kontrollvägde på BVC hade hon istället gått upp 5 hg. Kommer inte att väga henne hemma mer, alldeles för osäkert.

 

[Flixon]

Alltså, det verkar vara en liten hästtjej vi har fått. I tre veckor nu har hon tjatat om att rida, så idag hade vi äntligen tid att ta oss till stallet! Någon var mycket lycklig, stor häst så hon fick sitta framför mig i sadeln och ville inte alls kliva av sen nöjd morsa här

 

[Balahé]

Jag återkommer till det här med klättring... Hur gör ni andra för att få livet att fungera? Vår tös klättrar överallt hela tiden typ. Fullständigt hopplöst när man skall försöka få något gjort (laga mat eller äta tex). Sitter hon på stolen när man vänder sig om för att ta fram ett glas ligger eller sitter hon på bordet alt står upp på stolen när man vänder sig tillbaka igen. Klättrar upp på toalettstolen och öppnar kranen och tar ner toalettpappret (som vi satt upp på handfatet för att hon inte skall rulla upp hela rullen) mm. Just nu känns det som att bära henne är enda sättet att få något gjort utan att rusa fram och tillbaka för att plocka ner barnet från alla ställen hon klättrar upp på, alt trösta när hon ändå hunnit trilla ner. Det börjar bli tungt plus att det är sjukt opraktiskt eftersom hon då når grejer på vasken tex och allt tar längre tid när man bara har en arm och måste parera nyfikna fingrar hela tiden.

 

[Saigon]

Jag återkommer till det här med klättring... Hur gör ni andra för att få livet att fungera? Vår tös klättrar överallt hela tiden typ. Fullständigt hopplöst när man skall försöka få något gjort (laga mat eller äta tex). Sitter hon på stolen när man vänder sig om för att ta fram ett glas ligger eller sitter hon på bordet alt står upp på stolen när man vänder sig tillbaka igen. Klättrar upp på toalettstolen och öppnar kranen och tar ner toalettpappret (som vi satt upp på handfatet för att hon inte skall rulla upp hela rullen) mm. Just nu känns det som att bära henne är enda sättet att få något gjort utan att rusa fram och tillbaka för att plocka ner barnet från alla ställen hon klättrar upp på, alt trösta när hon ändå hunnit trilla ner. Det börjar bli tungt plus att det är sjukt opraktiskt eftersom hon då når grejer på vasken tex och allt tar längre tid när man bara har en arm och måste parera nyfikna fingrar hela tiden.

Oj! Jag förstår att det blir svårt att få ngt gjort. Har inget vettigt att komma med. A är överlag lite rädd för högre höjder så hon klättrar så försiktigt på pallar osv. Hon hade en period där hon klättrade upp i soffan och sedan slängde sig runt hej vilt, men numera är hon betydligt stillsammare.

Har hon varit i perioden länge eller har det nyss börjat?

 

[Flixon]

Jag återkommer till det här med klättring... Hur gör ni andra för att få livet att fungera? Vår tös klättrar överallt hela tiden typ. Fullständigt hopplöst när man skall försöka få något gjort (laga mat eller äta tex). Sitter hon på stolen när man vänder sig om för att ta fram ett glas ligger eller sitter hon på bordet alt står upp på stolen när man vänder sig tillbaka igen. Klättrar upp på toalettstolen och öppnar kranen och tar ner toalettpappret (som vi satt upp på handfatet för att hon inte skall rulla upp hela rullen) mm. Just nu känns det som att bära henne är enda sättet att få något gjort utan att rusa fram och tillbaka för att plocka ner barnet från alla ställen hon klättrar upp på, alt trösta när hon ändå hunnit trilla ner. Det börjar bli tungt plus att det är sjukt opraktiskt eftersom hon då når grejer på vasken tex och allt tar längre tid när man bara har en arm och måste parera nyfikna fingrar hela tiden.

Låter himla besvärligt! Vår klättrar ju också mycket men hon är samtidigt försiktig och ropar på hjälp om hon är osäker när hon ska ner.
Men jag hade satsat på att avleda henne. Kritor, spännande leksak, "hjälpa till" med matlagningen eller vad det nu är som ska göras. Så hon har annat att göra än att fara iväg och klättra.

 

[Pontevecchio]

Det har skett en stor förändring bara senaste månaden. Nu kan H sitta still och rita med kritor eller titta på TV. Jag kan nu ta en dusch fast vi är ensamma hemma. Innan denna perioden var han mer som er, antingen lekte han i kattlådan, i blöjhinken, hoppade i soffan eller skakade tvn. Så jag hoppas att det lugnar sig för er med.

 

[Zewz]

Ebba är också förhållandesvis lugn med klättringen. Det går lite i perioder. Jag har dock kastat ut kökspallen genom dörren ett par gånger för att båda ungarna gärna klättrar upp på köksbänken och river ner/når/äter saker de inte ska

Var hos tandläkaren igår igen med Ebba. Vi har ju fått rekommenderat att ringa varje gång de slår i munnen/tänderna och det händer ju ibland. Senast för ett par månader sen. Så i förrgår snubblade hon på sina egna ben och slog i barnbordet på altanen.
Tandläkaren tittar i journalen, "Men, har hon trillat IGEN?"
(Han hade nog inga egna barn va?)
Ja.. Alltså. Jag ber en stilla bön varje kväll och tackar för att hon inte slagit ihjäl sig den dagen heller

 

[Balahé]

Oj! Jag förstår att det blir svårt att få ngt gjort. Har inget vettigt att komma med. A är överlag lite rädd för högre höjder så hon klättrar så försiktigt på pallar osv. Hon hade en period där hon klättrade upp i soffan och sedan slängde sig runt hej vilt, men numera är hon betydligt stillsammare.

Har hon varit i perioden länge eller har det nyss börjat?

Det har varit ett tag. Känns såklart som en evighet, men är väl typ en månad eller en och en halv. Hon lugnade sig lite när hon föll ner från köksbordet, men det har hon glömt igen. Klättrar på förskolan också och har fått till snitsen över soffans ryggstöd Alltså jag är verkligen för motorisk utveckling och att barn ska röra på sig, men detta är rätt påfrestande. Hon kan sitta still också, ibland. Fast då vill hon helst sitta i knät.

 

[Saigon]

Det har varit ett tag. Känns såklart som en evighet, men är väl typ en månad eller en och en halv. Hon lugnade sig lite när hon föll ner från köksbordet, men det har hon glömt igen. Klättrar på förskolan också och har fått till snitsen över soffans ryggstöd Alltså jag är verkligen för motorisk utveckling och att barn ska röra på sig, men detta är rätt påfrestande. Hon kan sitta still också, ibland. Fast då vill hon helst sitta i knät.

Ganska länge med andra ord. Usch stackare, jag förstår att det är påfrestande. När A hade sin intensiva(re) period så tyckte jag att det var skitjobbigt psykiskt för att det tog så mkt kraft. Men det är bara att hoppas att din snart är på väg ur det nu med tanke på hur pass länge det har varat. För jag tror att det för det flesta följer, som @Pontevecchio beskriver, en betydligt lugnare period efter.

 

[Flixon]

Alltså, tjejen som alltid ska gå själv (hon gick halva vägen hem från farmor en kväll, skjutandes på sin egen vagn i regnet... Det är 2 km!) vill nu bli buren överallt, hela tiden. Stackars mamman börjar bli trött i ryggen igår fick jag lura henne för att hon skulle gå 10 meter själv. Ni som har äldre barn, snälla säg att det går över snart!
I övrigt är hon lika härlig som vanligt, räknade till 5 imorse, helt apropå ingenting

 

[Pontevecchio]

Urk de är ju tunga nu! H knatar glatt och annars åker han vagn.

 

[Flixon]

Urk de är ju tunga nu! H knatar glatt och annars åker han vagn.

Ja, det börjar bli lite vikt att släpa runt på... vagnen funkar oftast, som tur är. Men den har jag ju vänt mig av med att släpa med, får helt enkelt lära mig det igen

 

[Pontevecchio]

Åh jag kommer sakna vagnen. Så bra att köra runt allt man har med sig i

 

[Pontevecchio]

H är så väldans känslig just nu, allt man gör är en kränkning typ. Jag köpte cykelhjälm och introducerade den men "åh kolla vilken fin hjälm, den provar vi!". Får inte ens komma nära hans huvud med den utan att han bryter ihop. Och så är det med en rad andra grejer, han liksom blir så upprörd och ledsen att han tappar andan.

 

[Flixon]

H är så väldans känslig just nu, allt man gör är en kränkning typ. Jag köpte cykelhjälm och introducerade den men "åh kolla vilken fin hjälm, den provar vi!". Får inte ens komma nära hans huvud med den utan att han bryter ihop. Och så är det med en rad andra grejer, han liksom blir så upprörd och ledsen att han tappar andan.

Besvärligt. Man undrar hur de plötsligt kommer på sånt. Siri blir mest kränkt om vi föreslår att hon kan gå själv 5 meter bort till sandlådan typ... annars går det mesta väldigt smidigt just nu, hon har börjat säga till när hon behöver sitta på pottan också, superbra!

 

[Pontevecchio]

Vad jag läst om denna perioden är det samma fas, de kan få separationsångest och blir väldigt känsliga för det mesta.

 

[Zewz]

Här har vi en till som är rätt känslig/tjurig och mammig.
Ser så sjukt kul ut när man säger åt henne något och hon lägger armarna i kors, blänger under lugg, trutar med munnen och stampar med ena foten i golvet. Det betyder nej, tror jag
Eller när maken föreslår att han ska läsa bok och natta ungarna så vrålar hon rakt ut, pekar på maken och sen nerför trappan, som för att visa var hon tycker att han ska gå.
Stora dottern har massa trots för sig och Ebba apar efter precis allt...

 

[Flixon]

Här har vi en till som är rätt känslig/tjurig och mammig.
Ser så sjukt kul ut när man säger åt henne något och hon lägger armarna i kors, blänger under lugg, trutar med munnen och stampar med ena foten i golvet. Det betyder nej, tror jag
Eller när maken föreslår att han ska läsa bok och natta ungarna så vrålar hon rakt ut, pekar på maken och sen nerför trappan, som för att visa var hon tycker att han ska gå.
Stora dottern har massa trots för sig och Ebba apar efter precis allt...

Haha men gud så gulligt

Kl
Jag pratade med mamma i telefon tidigare, hon är hemma hos oss och jag är i sthlm. Hon försökte laga mat, men Siri ville hjälpa till så vi fick ge upp telefonsamtalet. Det enda jag hörde i bakgrunden var "Ärtor! Ärtor! Mmm, gott!" Hon tycker det är fantastiskt kul att hjälpa till med maten, och är en ärlig provsmakare... Men även en snäll sådan, hon förutsätter liksom att allt är gott

 

[Balahé]

Haha men gud så gulligt

Kl
Jag pratade med mamma i telefon tidigare, hon är hemma hos oss och jag är i sthlm. Hon försökte laga mat, men Siri ville hjälpa till så vi fick ge upp telefonsamtalet. Det enda jag hörde i bakgrunden var "Ärtor! Ärtor! Mmm, gott!" Hon tycker det är fantastiskt kul att hjälpa till med maten, och är en ärlig provsmakare... Men även en snäll sådan, hon förutsätter liksom att allt är gott

Haha! Ärtor är tydligen väldigt gott, fast här heter de majs, precis som majs Hade en genomskinlig burk i kylen med ärtor och majs som blev över från middagen. När jag öppnade kylen på morgonen och skulle plocka fram frukost sken dottern upp, pekade på burken och skulle ha majs till frukost Så det blev majs, ärtor, hallon och en liten bit smörgås.